Överklaga till migrationsdomstolen
Om Migrationsverket avslår (säger nej till) din asylansökan och du tycker att Migrationsverket har tagit fel beslut kan du överklaga beslutet till migrationsdomstolen.
Ditt offentliga biträde hjälper dig att överklaga beslutet om du vill. Det offentliga biträdet bör då be dig komma på ett möte för att gå igenom beslutet med dig och prata om varför du tycker att beslutet är fel och vad som ska skrivas till migrationsdomstolen. Efter mötet skriver det offentliga biträdet överklagandet och förklarar alla skäl till varför migrationsdomstolen ska ändra Migrationsverkets beslut.
Om du inte har ett offentligt biträde måste du skriva överklagandet själv eller anlita ett juridiskt ombud som kan hjälpa dig. Du kommer få information om hur du kan överklaga beslutet på mötet hos Migrationsverket, när du får ditt beslut.
När överklagandet är färdigt skickas det till Migrationsverket. Om Migrationsverket läser överklagandet och tycker att beslutet blivit fel kan de ändra beslutet direkt. Om de inte tycker att det blivit fel skickar de överklagandet vidare till migrationsdomstolen.
Kort tid att överklaga
Det är viktigt att komma ihåg att du ofta har väldigt kort tid på dig att lämna in ett överklagande. Det vanligaste är tre veckor från det att du fått del av beslutet, vilket sker när du är på mötet hos mottagningsenheten och fått information om beslutet. Tiden för att överklaga räknas från den dagen.
Om du inte lämnar in överklagandet i rätt tid så kan du inte överklaga längre. Då kallas det att utvisningsbeslutet vinner laga kraft – det kan inte överklagas eller ändras. Det innebär också att utvisningsbeslutet kan verkställas, alltså att Migrationsverket börjar ordna praktiskt så att du måste lämna landet. Om du skulle vilja stoppa ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft behöver du ansöka om verkställighetshinder.
Migrationsdomstolens prövning
Om Migrationsverket lämnar över ditt överklagande till migrationsdomstolen är det inte längre Migrationsverket som beslutar över din ansökan om asyl utan domstolen. När migrationsdomstolen ska pröva ditt ärende får det ett målnummer. Mål är ett annat namn för ärende. Du blir part i målet och det är nu migrationsdomstolen som bestämmer om du ska få stanna i Sverige eller inte.
När migrationsdomstolen prövar din överklagan brukar de oftast göra det på de skriftliga handlingar som redan finns i ditt mål. Det betyder att domstolen går igenom allt som finns i ditt mål, till exempel protokollen från alla intervjuer hos Migrationsverket, Migrationsverkets beslut, inlämnad bevisning och överklagan som ni skickat in. Detta gör domstolen för att bedöma om de anser att Migrationsverkets beslut är rätt eller fel.
Muntlig förhandling
Ibland håller domstolen något som heter muntlig förhandling. En sådan hålls när Migrationsverket i sitt beslut har ansett att dina uppgifter inte är trovärdiga.
På en muntlig förhandling får du möjlighet att berätta om dina asylskäl en gång till, och förklara det som Migrationsverket har ifrågasatt. Om du vill ha en muntlig förhandling kan du begära det i överklagandet som du skriver till migrationsdomstolen. Det kallas att yrka om muntlig förhandling. Domstolen bestämmer sedan om en sådan ska hållas i ditt mål.
Om du har ett offentligt biträde ska ni prata om muntlig förhandling när ni träffas inför överklagandet.
Om migrationsdomstolen bestämt att muntlig förhandling ska hållas i ditt mål kommer du kallas till den muntliga förhandlingen. Du får ett brev där det står vilken dag och vilken tid du ska komma till migrationsdomstolen. Om du har ett offentligt biträde följer denna person med dig.
Förberedelse:
Det är viktigt att du får träffa ditt offentliga biträde innan den muntliga förhandlingen för att få information och hur förhandlingen går till, så att du kan förbereda dig på bästa sätt och hinna ta fram bevisning om det behövs. Om det offentliga biträdet inte har bett dig komma på ett sådant möte kan du alltid själva kontakta biträdet och begära att få ett möte innan den muntliga förhandlingen.
Så går en muntlig förhandling till:
Vid den muntliga förhandlingen kommer du att få träffa flera personer som jobbar på migrationsdomstolen:
- En rådman/fiskal: en jurist som utbildar eller utbildat sig till domare
- Tre nämndemän: personer som är medlemmar i ett politiskt parti i Sverige men som också fungerar som domare i målet
- Föredragande/notarie: en jurist som för protokoll och tidigare gått igenom ditt ärende med rådmannen och nämndemännen
Migrationsverket kommer också vara med på förhandlingen och representeras av en person som kallas processförare.
På förhandlingen kommer du få möjlighet att förklara sådant som Migrationsverket har ifrågasatt kring ditt ärende i sitt beslut. Du kommer att få frågor från ditt offentliga biträde, från Migrationsverket och ibland även från domstolen.
I slutet av den muntliga förhandlingen kommer ditt offentliga biträde sammanfatta dina asylskäl och argumentera för varför Migrationsverket har fattat fel beslut i ditt mål. Migrationsverket kommer därefter få argumentera för varför de tycker att de har fattat rätt beslut.
Domstolens dom
Efter den muntliga förhandlingen kommer domstolen att meddela en dom i ditt mål.
Migrationsdomstolen kan ändra Migrationsverkets beslut (det betyder att du får ett ja och får stanna i Sverige) eller ge dig ett utvisningsbeslut (ett nej, du får inte bo i Sverige).
Om domstolen inte ändrar Migrationsverkets beslut kan du, tillsammans med ditt offentliga biträde, överklaga till Migrationsöverdomstolen.
