Så avgörs om din asylansökan ska prövas i Sverige
Som asylsökande har du inte själv rätt att bestämma i vilket land som din ansökan ska prövas. Därför måste Migrationsverket innan de börjar titta på din ansökan, se om det är Sverige eller något annat land som ska ansvara för prövningen av din ansökan om asyl.
Det som reglerar om det är Sverige eller något annat EU-land som ska pröva din asylansökan kallas för Dublinförordningen.
Ansvaret för att pröva din asylansökan avgörs enligt en bestämd ordning:
- Först prövas om den asylsökande har familj som är asylsökande eller har beviljats skydd i något EU-land. Utgångspunkten är att familjegemenskap ska respekteras. Om du har familjemedlemmar i något annat Dublinland och vill återförenas med dem är det viktigt att du så tidigt som möjligt berättar det för myndigheterna.
- Om ingen stat är ansvarig enligt första punkten prövas om den asylsökande har beviljats uppehållstillstånd i, eller visum till, något EU-land. Om så är fallet ska den stat som utfärdat uppehållstillståndet/visumet pröva ansökan. Detta ansvar gäller även en viss tid efter att ett visum eller uppehållstillstånd gått ut.
- I tredje hand undersökts vilket EU-land personen först reste in i när en så kallad yttre gräns passerades. En yttre gräns är gränsen runt EU, inte gränser mellan EU-länder. Länder den asylsökande endast rest igenom inom unionen kan alltså inte hållas ansvariga enligt denna punkt. Om familj (enligt punkt 1) inte finns och om inget land utfärdat något dokument som tillåter den asylsökande att vistas i något av Dublinländerna (enligt punkt 2) så är det första landet en asylsökande reste in i över en yttre gräns ansvarigt för asylprövningen. Om det inte går att visa var en asylsökande passerade en yttre gräns, alternativt om mer än 12 månader passerat sedan dess undersöks om den asylsökande vistats i mer än fem månader i ett annat EU-land. Finns ett sådant land är det landet ansvarigt för asylprövningen.
- Först om inget land kan hållas ansvarigt enligt punkt 1-3 är den stat där den sökande lämnade in sin första asylansökan ansvarig för att pröva ansökan.
Trots ansvarsreglerna så har ett land alltid rätt att välja att ta ansvar för att pröva en asylansökan.
Ensamkommande barn är som huvudregel undantagna från Dublinförordningen. Det betyder att deras ansökningar som utgångspunkt ska prövas i det land barnet befinner sig och inte i det land barnet till exempel först kom till.
Dublinförordningen gäller länderna i den Europeiska unionen samt Island, Norge, Lichtenstein och Schweiz (Dublinländerna) och är – precis som alla andra EU-förordningar – direkt bindande för medlemsstaterna.
Varför tar Migrationsverket dina fingeravtryck?
Om du är över 14 år kommer Migrationsverket att ta dina fingeravtryck för att kontrollera om du varit i något annat Dublinland. Migrationsverket tittar då i en databas som heter Eurodac.
Alla länder som skrivit under Dublinförordningen kan titta i denna databas och se om du ansökt om asyl eller befunnit dig i något annat Dublinland.
Migrationsverket kontrollerar även om dina fingeravtryck finns i en databas som heter VIS som alla Dublinländer också kan göra sökningar i. Om du har fått ett visum att åka in något EU-land, till exempel för att besöka släktingar, syns det i denna databas.
Om det finns andra bevis för att du varit i eller rest in i något annat Dublinland kan det också leda till att Migrationsverket anser att du ska åka tillbaka till det landet och få din ansökan om asyl prövad där i stället.
Kommunicering – information om att ett annat land ansvarar över din ansökan
Innan Migrationsverket beslutar om ett annat land är ansvarigt för din asylansökan så kommer de att kalla dig på ett samtal som kallas för kommunicering. Under detta samtal kommer Migrationsverkets personal ge dig information om att ett annat Dublinland kan komma att bli ansvarigt för din ansökan.
Du kommer att få möjlighet att berätta om eventuella anledningar som finns mot att ett annat land än Sverige ska pröva din ansökan om asyl. Sådana skäl kan vara att du har familjemedlemmar i Sverige som är beroende av din omvårdnad, att någon i din familj är mycket sjuk och att det skulle vara humanitärt stötande att sända dig till det andra Dublinlandet. Du kommer inte få möjlighet att berätta om varför du ansöker om asyl, utan samtalet rör bara frågan om vilket land som ska pröva din ansökan om asyl.
Om Migrationsverket handlägger ett ärende enligt Dublinförordningen brukar ärendet i vardagligt tal kallas för ett ”Dublinärende.” Ärendet handläggs då på en enhet hos Migrationsverket som heter Dublinenheten. Du har inte rätt till ett offentligt biträde som betalas av Migrationsverket, men du har självklart rätt att ta hjälp av en egen jurist eller advokat i ditt ärende. Du får såklart också gärna ställa frågor till oss på Asylrättscentrum.
Rätten att få sammanföras med din familj
Om du och din familj har splittrats, till exempel under flykten från ert hemland, och befinner er i olika Dublinländer kan ni begära att få återförenas enligt Dublinförordningen.
Om du har familjemedlemmar i något annat Dublinland är det viktigt att du så tidigt som möjligt berättar för myndigheterna att ni vill återförenas. Familjemedlemmen som vill komma till Sverige ska då så snart som möjligt kontakta myndigheterna och i skrift om det är en vuxen skriva att hen vill återförenas med dig.
Din familj har rätt att återförenas/få er ansökan om asyl prövad i samma land (till exempel i Sverige) om:
- en medlem i din närmaste familj (hustru, man och minderåriga barn) tidigare fått uppehållstillstånd i Sverige, eller lämnat in en ansökan om asyl och väntar på besked.
- flera i din närmaste familj lämnar in en ansökan om asyl samtidigt eller nära i tid och de flesta i din familj har ansökt om asyl i Sverige.
- flera familjemedlemmar har ansökt om asyl i olika Dublinländer och den äldste i familjen befinner sig i Sverige.
När kan Sverige pröva er ansökan trots att ett annat Dublinland är ansvarigt för er ansökan?
Om Dublinförordningen säger att ett annat land än Sverige ska pröva din ansökan om asyl kan Sverige ändå besluta att pröva din ansökan här i Sverige.
Om Migrationsverket anser att det finns starka humanitära skäl att inte skicka dig till ett annat Dublinland kan de besluta att pröva din ansökan i Sverige istället. Det kan till exempel röra sig om att någon i din familj är väldigt sjuk och en resa skulle kunna innebära fara för din familjemedlems liv. Det kan också röra sig om att villkoren och situationen för dig som asylsökande i det landet du ska skickas till bedöms vara så dåliga att du inte kan skickas dit.
Om Migrationsverket bestämmer att ett annat land ska pröva din asylansökan
Om Migrationsverket anser att ett annat Dublinland är ansvarig för din asylansökan och det inte finns några skäl att ändå pröva ansökan i Sverige ska Migrationsverket ställa en förfrågan till det landet inom tre månader från det att du ansökte om asyl i Sverige.
Migrationsverket frågar det andra landet om de kan ta emot dig och pröva din ansökan om asyl. Det andra landet ska ge ett svar senast två månader efter att de fått frågan. Om landet svarar ja är det landet ansvarigt för prövningen av din ansökan. Om landet inte svarar kommer det automatiskt ändå att bli ansvarigt för din ansökan. Sverige måste då senast sex månader efter att det andra landet blivit ansvarigt skicka dig till det landet. Tiden som Migrationsverket har på sig att skicka dig till det andra landet kan förlängas under vissa omständigheter.
Ett Dublinbeslut gäller som längst i 18 månader. Tidsfristen räknas från och med att det andra Dublinlandet accepterade att pröva din ansökan om asyl. Om du överklagar Dublinbeslutet räknas i stället tiden från då att migrationsdomstolen meddelat dom i ditt Dublinärende. Om du överklagar till Migrationsöverdomstolen räknas fristen från den dag då domstolen avgjort frågan.
Att överklaga ett Dublinbeslut
Om du inte är enig med ett Dublinbeslut kan du överklaga till migrationsdomstolen. Domstolen bedömer då bara frågan om vilket land som ska pröva din ansökan om asyl.
För att inte bli utvisad under tiden som du väntar på domstolens besked måste Migrationsverket eller domstolen säga att resan ska stoppas under handläggningstiden hos domstolen. Det kallas att utvisningen inhiberas.
Om migrationsdomstolen också anser att ett annat Dublinland är ansvarig för prövningen av din ansökan om asyl kan du överklaga till Migrationsöverdomstolen. Migrationsöverdomstolen är den sista domstolen (instansen) som det går att överklaga till. För att Migrationsöverdomstolen ska titta på ett ärende måste domstolen ge ett särskilt tillstånd, ett så kallat prövningstillstånd.
