EU:s asyl- och migrationspakt
EU har antagit ett nytt regelverk som reformerar det gemensamma asyl- och migrationssystem. Här kan du läsa mer om hur några av de nya reglerna kommer att påverka asylsökande och asylprocessen inom EU.

EU:s nya asyl- och migrationspakt
Den 14 maj 2024 accepterade EU:s ministerråd de tio nya regelverk som reformerar EU:s gemensamma asyl- och migrationssystem. Europaparlamentet hade redan den 10 april 2024 sagt ja till de nya reglerna. Medlemsstaterna har nu två år på sig att vidta nödvändiga åtgärder för att fullt ut tillämpa de nya reglerna. Pengar från EU:s budget har omfördelats till genomförandet av de nya gemensamma asyl- och migrationsreglerna.
De nya reglerna kommer bland annat att styra hur asylprocessen i EU ska gå till, hur medlemsstaterna ska hantera asylsökande vid EU:s yttre gräns, hur människor ska identifieras vid ankomst till EU samt vad medlemsstaterna får göra om många människor samtidigt anländer för att söka asyl.

Vad innebär de nya reglerna?
Arbetet med att ta fram nya regler har pågått i flera år. Diskussionerna mellan medlemsstaterna har varit många och oenigheterna stora. Även om EU:s nya gemensamma asylregler nu snart är på plats finns dock mycket som tyder på att de inte löser de problem som politikerna identifierat – utan snarare riskerar att förvärra situationen för asylsökande.
EU:s ambition med den nya asyl- och migrationspakten är att ge säkra, tydliga och anständiga villkor för de människor som kommer till EU, men vi på Asylrättscentrum befarar att de nya reglerna i stället kommer att leda till ökad utsatthet och rättighetskränkningar för människor som söker skydd undan krig och förföljelse.
De tio nya regelverken är mycket omfattande och rör en mängd olika frågor. Här nedan kan du läsa om hur några av de nya reglerna kommer att påverka asylprocessen inom EU.

Snabbspår vid EU:s yttre gräns
De nya reglerna innebär att ett snabbspår införs för vissa asylsökande som kommer till EU:s gräns. Det innebär att en del asylsökande inte släpps in i EU, utan i stället hålls kvar i asylcenter vid gränsen där de ”snabbutreds” (screenas). Det gäller bland annat asylsökande som kommer från länder där en lägre andel än 20% av de sökande beviljas skydd. Syftet med snabbutredningarna är att personer som anses sakna asylskäl snabbt ska kunna skickas tillbaka.
En person som genomgår den snabba screeningprocessen får ett så kallat ”briefingformulär” istället för ett mer formellt beslut. En konsekvens av att formuläret inte räknas som ett beslut är att det inte heller kan överklagas.
Flera människorättsorganisationer, däribland vi på Asylrättscentrum, ser stora risker med denna typ av snabbutredningar. Ett snabbspår riskerar nämligen att urholka människors rätt till en individuell och rättssäker prövning av sina skyddsbehov. Att majoriteten av människorna från ett visst land saknar skyddsbehov är inte detsamma som att alla människor från landet är trygga där.
Påskyndade asylprocesser vid EU:s gränser kommer dessutom att innebära att personer – inklusive barn – som bara har nyttjat sin mänskliga rättighet att söka asyl hålls i förvarsliknande miljöer och överfulla boenden, vilket kan skapa ytterligare trauma för individen.
Svårare att överklaga beslut
De nya reglerna gör det svårare för asylsökande att överklaga ett beslut. Dels genom att tiden en sökande får på sig att överklaga beslutet förkortas. Dels genom att en överklagan i många situationer inte kommer att pausa utvisningsbeslutet i väntan på att överklagan prövats. Det senare innebär att personer kommer att kunna utvisas innan deras överklagan har prövats. Det ska gå att ansöka om att pausa utvisningen i väntan på överklagandebeslutet, men tidsfristen för att göra detta blir kort och ställer dessutom krav på att ett särskilt klagomål avseende just detta framförs.
Med de nya reglerna kommer människor att få svårare att få sin överklagan prövad vilket medför stora rättsäkerhetsbrister, bland annat genom att människor i behov av skydd riskerar att inte beviljas skydd. Aktuell statistik visar nämligen att en hög andel – över en tredjedel av alla överklaganden inom EU – leder till att uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov beviljas.

Solidaritetsmekanism
Omplacering eller betala in pengar
En del av det tidigare EU-samarbetet inom migrationsområdet som ansetts problematisk är den så kallade Dublinförordningen – ett regelverk som styr vilket medlemsland som ska vara ansvarigt för en persons asylprövning. Systemet har kritiserats för att det lagt stort ansvar på det första land som en person kommit till i EU, vilket nästan alltid varit ett land i södra EU. Resultatet har varit en ojämn ansvarsfördelning mellan EU-länder.
I och med de nya reglerna ersätts Dublinförordningen med den så kallade RAMM (Regulation on Asylum and Migration Management). I sak innebär RAMM ingen väsentlig ändring avseende vilket land som ska bedömas som ansvarigt – de södra länderna kommer alltså fortsatt behöva ta störst ansvar – men det införs en så kallad solidaritetsmekanism för att stötta de länder som tar emot störst antal asylsökande vid den yttre gränsen till EU.
Enligt solidaritetsmekanismen kan de länder som tagit emot färre asylsökande välja hur de vill bidra till att stötta de länder som tagit emot fler: antingen i form av att ta emot asylsökande som omplaceras till landet eller genom att betala in pengar till en EU-fond.
I stället för att leda till att medlemsstaterna tar ett gemensamt och jämnare ansvar för mottagandet av asylsökande väntas de nya reglerna leda till att de pengar som samlas in till EU-fonden används till att bygga fler kontroller vid unionens yttre gränser eller till att finansiera länder utanför EU för att hindra människor från att ta sig till Europa.
Vi på Asylrättscentrum vill understryka vikten av att EU:s gemensamma asyl- och migrationssamarbete inte enbart fokuserar på att skapa solidaritet mellan EU:s medlemsländer – utan också på att visa solidaritet med de miljontals människor som just nu flyr i rädsla för sina liv, bland annat genom att säkerställa att alla sökande får en rättssäker asylprövning.
Ett större fokus bör läggas på att motverka orsakerna till att folk flyr än att skuldbelägga och avskräcka de som tvingas göra det. Faktum är att statistiken från EU:s medlemsländer visar att de flesta som söker asyl i EU är i behov av skydd, trots ständiga upprepningar av den envisa myten att så inte är fallet.
Bestraffa sekundär förflyttning
En sekundär förflyttning innebär att en person reser från den medlemsstat som är ansvarig för att pröva asylansökan till en annan medlemsstat. I den nya migrationspakten finns ett flertal åtgärder som syftar till att motverka asylsökandes vilja att röra sig vidare inom EU.
Bland annat genom att; mottagningsvillkoren inte ska gälla för en person som sökt sig vidare, den tid ankomstlandet i EU är ansvarigt för asylprövningen ska förlängas samt genom att stöd i enlighet med solidaritetsreglerna mellan EU-länder tas bort för länder som inte tar emot asylansökande som ska ”förflyttas tillbaka”.

Möjlighet att skicka asylsökande till säkra tredjeländer
Den nya migrationspakten gör det möjligt för EU:s medlemsländer att skicka asylsökande till säkra tredjeländer alternativt till säkra delar av icke-säkra länder. Dessutom sänks tröskeln för vad som krävs för att ett land ska klassas som säkert och kravet på den koppling som ska finnas mellan personen och det tredje landet försvagas.
Det innebär att asylsökande som fått avslag på sin asylansökan kan skickas till ett land, som inte är deras ursprungsland, så länge de har ”kopplingar” dit. Vad som krävs för att det ska finnas en koppling är vagt formulerat vilket innebär att medlemsstaterna får ett stort utrymme att göra egna tolkningar.
Möjlighet att frångå reglerna vid kriser
De nya reglerna ger också medlemsstaterna möjlighet att bortse ifrån vissa av EU:s gemensamma asylregler vid olika former av kriser. Bland annat när ett stort antal migranter och flyktingar anländer samtidigt eller vid så kallad ”instrumentalisering” av flyktingar och migranter. När det ska vara möjligt att göra undantag är otydligt definierat i överenskommelsen och det finns därför risk att medlemsstaterna kommer att kunna frångå reglerna i många olika situationer
Att tillåta undantag från regler som redan från start uppställer låga krav på en rättssäker asylprövning kan ytterligare underminera respekten för asylrätten och andra mänskliga rättigheter.
Vi kommer att bevaka utvecklingen
Vi på Asylrättscentrum ser med stor oro på att flera av de nya reglerna kommer att urholka den grundläggande mänskliga rättigheten att söka asyl och leda till ökat lidande för asylsökande och andra människor i migration.
I en konfliktfylld och otrygg värld kommer människor alltid att tvingas fly för att söka skydd. Rätten till asyl är en grundläggande mänsklig rättighet som finns för att förhindra att människor utsätts för förföljelse, tortyr eller annan omänsklig behandling. Vi får aldrig låta denna grundläggande rättighet kompromissas bort.
Vi på Asylrättscentrum kommer noga att bevaka utvecklingen och genomförandet av EU:s nya asyl- och migrationspakt.
