EU:s asyl- och migrationspakt
Förhandlare från EU-parlamentet och regeringsföreträdare från EU:s medlemsländer kom den 20 december överens om fem olika EU-förordningar som ska styra medlemsstaternas hantering av asylansökningar. De nya reglerna väntas bli formellt godkända före valet till Europaparlamentet i juni 2024.
De exakta formuleringarna av lagtexterna är ännu inte klara – samtal på teknisk nivå ska pågå fram till februari 2024 – men de nya förordningarna ska bland annat reglera hur asylprocessen ska gå till, hur medlemsstaterna ska hantera asylsökande vid EU:s yttre gräns, hur människor ska identifieras vid ankomst till EU samt vad medlemsstaterna får göra om många människor samtidigt anländer för att söka asyl.
Arbetet med att ta fram nya regler har pågått i flera år. Diskussionerna mellan medlemsstaterna har varit många och oenigheterna stora. Även om EU-parlamentet och medlemsstaternas regeringar nu enats finns dock mycket som tyder på att de nya gemensamma asylreglerna inte löser de problem som politikerna identifierat utan snarare riskerar att förvärra situationen för asylsökande.
Solidaritetsmekanism: omplacering eller betala in pengar
En del av det tidigare EU-samarbetet som upplevts som problematisk har varit den så kallade Dublinförordningen – ett regelverk som styr vilket medlemsland som ska vara ansvarigt för en asylprövning.
Systemet har kritiserats då det lagt stort ansvar på det första land en person ankommit till i EU vilket lett till en ojämn ansvarsfördelning. De nya reglerna innebär ingen egentlig ändring avseende vilket land som ska bedömas som ansvarigt. Den ändring som införs är en så kallad solidaritetsmekanism för att stödja de länder som tar emot störst antal asylsökande vid den yttre gränsen till EU.
Medlemsländer som tagit emot färre asylsökande ska kunna välja hur de vill bidra till att stötta de länder som tagit emot fler, antingen i form av omplaceringar eller genom att betala in pengar till en EU-fond. Istället för att leda till att medlemsstaterna tar ett gemensamt och jämnare ansvar för mottagandet av asylsökande väntas de nya reglerna leda till att de pengar som samlas in till EU-fonden används till att bygga fler kontroller vid unionens yttre gränser eller till att finansiera länder utanför EU för att hindra människor från att ta sig till Europa.
Vi på Asylrättscentrum vill understryka att EU:s asyl- och migrationspakt inte enbart bör fokusera på att skapa solidaritet mellan EU:s medlemsländer – utan också på att visa solidaritet med de miljontals människor som just nu flyr i rädsla för sina liv, bland annat genom att säkerställa att alla sökande får en rättssäker asylprövning.
Ett större fokus bör läggas på att motverka orsakerna till att folk flyr än att skuldbelägga och avskräcka de som tvingas göra det.
Snabbspår vid EU:s yttre gräns
Under senare år har det återkommande rapporterats om de mycket svåra förhållanden som råder i flyktinglägren vid EU:s yttre gränser, exempelvis Moria. Istället för att försöka undvika denna typ av läger har EU nu kommit överens om att skapa en form av asylcenter vid de yttre gränserna.
En del av de överenskomna reglerna är nämligen att det ska införas ett snabbspår för asylsökande som kommer till EU:s gräns. Det innebär att vissa asylsökande inte ska släppas in i EU, utan istället ska hållas kvar i asylcenter vid gränsen och snabbutredas. Tanken är att detta bland annat ska gälla för asylsökande som kommer ifrån länder varifrån färre än 20% av de sökande beviljas skydd. Syftet är att snabbt kunna avvisa personer som anses sakna asylskäl.
Flera människorättsorganisationer, däribland vi på Asylrättscentrum, ser flera risker med införandet av denna typ av ”center”. Ett snabbspår riskerar att urholka alla människors rätt till en individuell och rättssäker prövning av sina skyddsbehov. Att majoriteten av människorna från ett visst land saknar skyddsbehov är inte detsamma som att alla människor från landet är trygga där.
Påskyndade asylprocesser i gränsförfaranden vid EU:s gränser kommer också att innebära att personer – inklusive barn – som bara har utnyttjat sin mänskliga rättighet att söka asyl kan komma att hållas i de facto-förvar. Detta riskerar att leda till förvarsliknande miljöer och överfulla boenden som kan skapa ytterligare trauma för individen.
Möjlighet att frångå reglerna vid kriser
Ännu en oroväckande del av den överenskommelse som nu nåtts är en förordning som innebär möjligheter för medlemsstater att frångå vissa av EU:s gemensamma asylregler vid olika former av kriser. Bland annat när ett stort antal migranter och flyktingar anländer samtidigt eller vid så kallad instrumentalisering av flyktingar och migranter. Att tillåta undantag från de regler som redan innebär risker för en rättssäker asylprövning kan ytterligare underminera respekten för asylrätten och andra mänskliga rättigheter.
Att söka asyl är en mänsklig rättighet
Människor på flykt lever redan under stor utsatthet och utsätts för stora påfrestningar. Att söka asyl är en mänsklig rättighet. Det är mycket viktigt att människors rättigheter respekteras och inte kompromissas bort i EU ländernas strävan efter effektiva och restriktiva migrationsprocesser.
Vi på Asylrättscentrum kommer noga att bevaka utvecklingen och outtröttligt fortsätta att försvara människors rätt till en rättssäker asylprocess när de nya reglerna börjar gälla. Med din hjälp kan vi göra mer!
Stötta vårt arbete för att stärka rättssäkerheten för människor på flykt!