När skyddsbehovet tar slut
Rapport om upphörande av skyddsbehov inom förlängingsprocessen
Denna rapport behandlar frågan om upphörande av skyddsstatus inom förlängningsprocessen av uppehållstillstånd i Sverige och har för avsikt att ge en bild av när och hur Migrationsverket tillämpar upphörandebestämmelserna i samband med förlängningsprocessen.

Ökad aktualitet i Sverige
Frågan om upphörande har fått ökad aktualitet i Sverige med anledning av att tidsbegränsade uppehållstillstånd för skyddsbehövande har blivit norm i och med införandet av den tillfälliga utlänningslagen år 2016 och förelås bli det även framöver genom den lagstiftning som förväntas träda ikraft den 20 juli 2021.
Flyktingar har rätt till skydd, fristad och varaktiga lösningar. En flyktings rättsliga ställning bör i princip inte göras till föremål för en ofta återkommande omprövning då detta kan skapa en känsla av otrygghet vilket är något som det internationella skyddet syftar till att motverka. Förlängningsprocessen kan dock antas leda till att en översyn av skyddsbehovet initieras i ökad utsträckning.

Granskning av Migrationsverkets återkallelsebeslut
I syfte att granska hur, och under vilka omständigheter, Migrationsverket initierar utredning om återkallelse av statusförklaring med anledning av upphörande i samband med förlängningsansökan – samt hur vanligt förekommande beslut om återkallelse av status är och hur besluten motiveras – beslutade Asylrättscentrum att begära ut samtliga beslut om återkallelse av flyktingstatus och alternativ skyddsstatusförklaring under den senaste sexmånadersperioden (11 september 2020 – 11 mars 2021).
Asylrättscentrum fick ta del av sammanlagt 156 återkallelsebeslut för granskning, varav 110 beslut rörde återkallelse med anledning av upphörande. 12 beslut gällande upphörande av skyddsstatus inom förlängningsprocessen har valts ut för närmare granskning.
Upphörande av skyddsstatus inom förlängningsprocessen
Flyktingstatus bedömdes i samtliga beslut ha upphört med anledning av att den sökande av fri vilja hade begagnat sig av hemlandets skydd.
Alternativ skyddsstatus bedömdes ha upphört med anledning av att de omständigheter som medförde att den sökande bedömts som skyddsbehövande inte längre fanns eller hade ändrats i sådan omfattning att skydd inte längre behövdes; i samtliga fall utom ett med anledning av att den person som tidigare, som barn, beviljats status i enlighet med kriterierna i Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2017:6 därefter har blivit vuxen.
Inga återkallelsebeslut med hänvisning till förändringar i hemlandet
Det kan noteras att det inte fattades något återkallelsebeslut som motiverades med att grunderna för skyddsbehovet hade upphört på grund av förändringar i hemlandet, varken för flyktingar eller alternativt skyddsbehövande.
Det kan vidare noteras att samtliga beslut om återkallelse med anledning av upphörande inom förlängningsprocessen under den aktuella tidsperioden har fattats vid samma tre asylprövningsenheter, vilket kan tyda på att det finns regionala tillämpningsvariationer.
Återkallelsebeslutens struktur och kronologi skiljer sig åt mellan besluten, vilket skulle kunna tala för att det finns ett behov av ytterligare metodstöd och rättslig vägledning för Migrationsverkets operativa verksamhet.

Den här rapporten har tagits fram av Asylrättscentrum 2021 inom ramen för ett partnerskapsavtal mellan Asylrättscentrum och UNHCR:s representation för de nordiska och baltiska länderna. UNHCR har bidragit med finansiellt stöd till rapporten.