Remissvar
Vi på Asylrättscentrum har yttrat oss över förslagen i promemorian: En översyn av vissa frågor om offentliga biträden. Utredaren föreslår bland annat skärpta behörighetskrav för offentliga biträden och kompetenskrav för tolkar och översättare i migrationsärenden. I vårt remissvar välkomnar vi förslagen och delar utredningens uppfattning att de kan förväntas stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen.
Utredningens förslag
Regeringskansliet gav i juli 2022 en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet och ta ställning till vissa frågor om offentliga biträden (den jurist eller advokat som hjälper den asylsökande i sitt migrationsärende). Utredningen överlämnades till regeringen i juni 2023.
Utredaren föreslår bland annat att:
- Behörighetskraven för offentliga biträden i migrationsärenden ska skärpas.
- Olämpliga ombud och biträden ska kunna förklaras obehöriga att medverka i ärenden hos Migrationsverket.
- Det ska krävas särskilt tillstånd för att ett offentligt biträde ska få sätta någon annan i sitt ställe.
- Krav på att auktoriserad tolk såvitt det är möjligt ska användas i vissa fall, exempelvis vid en asylutredning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Asylrättscentrums tankar om förslagen
Vi på Asylrättscentrum välkomnar förslagen och delar utredningens uppfattning att de kan förväntas stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen. Det är vår uppfattning att rättssäkerheten i den svenska migrationsprocessen ur en generell synvinkel är god, men att det finns uppenbara brister, exempelvis gällande offentliga biträden som inte håller en godtagbar standard.
Utlänningslagen reglerar i dagsläget i vilka situationer ett offentligt biträde ska förordnas, men däremot inte vilka krav som ska ställas på den som förordnas som offentligt biträde. En skärpning i krav på dokumenterad kunskap och erfarenhet är viktigt för att stärka rättssäkerheten för den enskilde.
Vi vill även betona att det offentliga biträdets särskilda kompetens och lämplighet kan vara av stor, i vissa fall till och med avgörande, betydelse. Behovet är särskilt framträdande i ärenden gällande exempelvis barn, sökande med HBTQI-skäl, sökande som har utsatts för tortyr, sökande med funktionsvariation eller sökande med asylskäl kopplat till köns- eller hedersrelaterad förföljelse. Dessa ärenden är komplexa och kräver utöver kunskap om migrationsrätt även särskild specialistkunskap och krav på det offentliga biträdets bemötande och erfarenheter.
Vi anser också att förstärkta behörighetskrav bör införas för offentliga biträden i migrationsärenden som rör barn. Det bör framgå av lagtext att de som förordnas som offentligt biträde för barn bör ha särskilda kunskaper i barnets rättigheter.
Vi delar även bedömningen att tolkningen fyller en viktig funktion i asylprocessen och att huvudregeln ska vara att tolkar och översättare i migrationsärenden ska vara auktoriserade. Att det ställs kompetenskrav på tolkar kan enligt utredningen stärka drivkrafterna för blivande eller yrkesverksamma tolkar att ansöka om auktorisation. Det är enligt vår mening mycket välkommet.