Remissvar
Vi på Asylrättscentrum har lämnat in ett remissvar på betänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (SOU 2024:15). Utredningen föreslår bland annat höjt försörjningskrav för arbetstillstånd och att möjligheten till spårbyte avskaffas.
Vi på Asylrättscentrum avstyrker förslaget med att avskaffa spårbyte och menar att det finns en överhängande risk att personer som kan beviljas arbetstillstånd i stället kommer att leva i papperslöshet om förslaget blir verklighet. I vårt remissvar framhåller vi även problemet med rådande lagstiftning och familjesplittringar som i dagsläget hindrar regeringens avsikt att behålla högkvalificerade arbetskraftsinvandrare.
Utredningens förslag
I betänkandet lämnas ett flertal förslag som syftar till att ”skärpa villkoren för den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen samtidigt som den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen främjas”. Utredningen föreslår bland annat krav på en lön i nivå med medianlönen för att beviljas arbetstillstånd i Sverige. Det skulle innebära ytterligare en höjning av försörjningskravet på 80 procent av medianlönen som infördes för arbetstillstånd i november 2023.
Utredningen föreslår även att systemet med så kallat spårbyte avskaffas, det vill säga möjligheten att ansöka om ett uppehållstillstånd för arbete inifrån Sverige efter avslagsbeslut på asylansökan. Det innebär att personer som sökt skydd i Sverige och senare etablerat sig på arbetsmarknaden inte kan ansöka om arbetstillstånd inifrån landet, utan måste lämna Sverige och sin anställning för att ansöka om uppehållstillstånd utifrån.
Asylrättscentrums synpunkter
Asylrättscentrums remissvar är begränsat till två av utredningens uppdrag: att avskaffa systemet med spårbyte samt åtgärder för att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring.
Avskaffa systemet med spårbyte
Vi på Asylrättscentrum avstyrker förslaget att avskaffa systemet med spårbyte.
Systemet med spårbyte infördes bland annat för att det framstod som oskäligt och inte minst kostsamt för en person som etablerat sig på arbetsmarknaden att behöva lämna landet och sin anställning för att ansöka om uppehållstillstånd utifrån. Vår erfarenhet visar att regelverket uppfyller detta syfte. Utifrån vår rådgivning har vi sett hur möjligheten till spårbyte i många fall bidragit till att enskilda och deras familjer, varav många minderåriga barn, fått möjlighet till att skapa sig en trygg och dräglig tillvaro.
Vi på Asylrättscentrum befarar att människor som på grund av så kallade praktiska verkställighetshinder har svårt att resa till sitt hemland för att där ansöka om arbetstillstånd skulle drabbas särskilt hårt om systemet avskaffas.
Avskaffandet av spårbyte skulle även få stora konsekvenser för enskilda som uppfyller kravet för arbetstillstånd och att det finns en överhängande risk att personer som kan beviljas arbetstillstånd – och på ett konstruktivt sätt bidra till samhället – i stället kommer leva i papperslöshet om bestämmelserna avskaffas.
Vi på Asylrättscentrum noterar även att utredningen inte redovisat vilka konsekvenser förslagen får för de mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter, om de genomförs.
Vi vill även betona att lagstiftningens förutsebarhet är viktigt för rättssäkerheten. En person som har arbetat under sin asylprocess och uppfyller kraven för att beviljas ett arbetstillstånd inifrån Sverige bör kunna utgå ifrån vad som gällde när hen ansökte om asyl i Sverige. Med hänsyn tagen till rättssäkerhetsaspekter anser Asylrättscentrum att det finns ett behov av särskilda övergångsbestämmelser om möjligheten till spårbyte avskaffas.
Främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring
Av de tilläggsdirektiv som regeringen beslutat om framgår att utredningen bör överväga vad som kan göras för att attrahera och behålla vad ”högkvalificerade arbetskraftsinvandrare”. Vi på Asylrättscentrum vill med anledning av detta uppdrag synliggöra ett rådande problem som rör svårigheter för arbetstagares barn att beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
Problematiken uppstår om en ung vuxens föräldrar ansöker om permanent uppehållstillstånd i stället för att ansöka om förlängt arbetstillstånd. Barn som är medföljande till arbetstagare har nämligen möjlighet att beviljas uppehållstillstånd som anhöriga till sina föräldrar fram tills att de fyller 21 år, samt även därefter om de bedöms vara beroende av föräldern för sin försörjning. Om föräldern i stället ansöker om och beviljas permanent uppehållstillstånd anses däremot inte längre familjemedlemmarna vara medsökande till arbetstagaren.
I situationer där en ung vuxen inte längre kan beviljas tillstånd som medföljande till sin förälder ställs höga krav för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytningen till familjemedlemmarna eller till Sverige. Om de unga vuxna inte kan beviljas uppehållstillstånd meddelas de ett utvisningsbeslut samtidigt som deras föräldrar och deras yngre syskon beviljas permanenta uppehållstillstånd i Sverige.
Att familjer splittras när föräldrar ansöker om permanent uppehållstillstånd, i stället för förlängt arbetstillstånd, får givetvis konsekvenser för de berörda individerna. Unga vuxna som rotat sig i Sverige, fått utbildning här och som skulle kunna bidra till samhället får i stället för ett fortsatt tillstånd med sin familj ett beslut om utvisning. Deras föräldrar får välja mellan att splittras från sina myndiga barn eller att lämna Sverige för att fortsatt kunna bo tillsammans med familjen.
Läs mer om våra synpunkter i vårt remissvar.