Asylrätten för konvertiter måste skyddas
I en debattartikel i Expressen har riksdagsledamoten Fredrik Malm (L) föreslagit ett ”dopstopp” i kyrkor för asylsökande konvertiter. I en intervju med Sveriges Radio menar Malm att ”idén med asylrätten är att man flyr sitt land, tar sig till ett annat land och ber det landet om skydd, inte att man tar sig till ett annat land och sedan skapar sitt skyddsbehov i det nya landet”.
Malms resonemang bygger på att asylsökande ska ha asylskälen med sig från hemlandet. Detta påstående är felaktigt. Både den nationella och den internationella asylrätten har tvärtom bestämmelser som innebär att asylskäl kan uppstå på plats i ett annat land än personens ursprungsland – man talar då om asylskäl sur place.
Asylskäl sur place är en central utgångspunkt i asylrätten som ger rätt till skydd enligt utlänningslagen, flyktingkonventionen, Europakonventionen och EU:s skyddsgrundsdirektiv. Välgrundad fruktan för förföljelse eller en verklig risk för att lida allvarlig skada kan grunda sig på händelser som har ägt rum efter det att personen lämnade ursprungslandet. Precis som att personer som befunnit sig utanför sina ursprungsländer när krig brutit ut inte kan återsändas till sina ursprungsländer enbart på grund av att de inte varit i länderna och upplevt krigen.
Att en person konverterar innebär inte i sig att uppehållstillstånd beviljas. När en person åberopar konversion som grund för asyl görs en bedömning av personens personliga erfarenheter och den process personen gått igenom som lett fram till att personen velat konvertera. Denna prövning har bland annat sin grund i UNHCR:s riktlinjer och Migrationsöverdomstolens praxis. Det är en svår prövning, vilket inte minst visas genom att Sverige ett flertal gånger har fällts av FN-kommittéer som menar att Sverige felaktigt beslutat att utvisa konvertiter.
Att inte bevilja asyl till konvertiter kan innebära brott mot den nationella och internationella asylrätten. Alla människor har nämligen rätt att skyddas från att utvisas till tortyr eller omänsklig behandling (i enlighet med principen om non-refoulement). Malms förslag kan också strida mot religionsfriheten, som är en grundläggande mänsklig rättighet.