Kommentar till nedlagd utredning om medicinska åldersbedömningar
I december 2022 beslutade regeringen att lägga ned utredningen om metoderna för medicinsk åldersbedömning som används för att bestämma åldern på asylsökande barn. Nuvarande metoder utförs av Rättsmedicinalverket och har sedan införandet 2017 mött stark kritik från både forskare och experter. Kritiken ledde till att en oberoende utredning tillsattes 2020 för att granska den medicinska åldersbedömningen.
Vi på Asylrättscentrum beklagar djupt att regeringen nu valt att lägga ned utredningen och befarar att det kan leda till en minskad rättssäkerhet för barn i asylprocessen.
Om medicinska åldersbedömningar i asylärenden
Det är den som söker asyl som har bevisbördan för att göra sina asylskäl och sin identitet (exempelvis ålder) sannolik. Att bedömas som under eller över 18 år har stor betydelse för vilka rättigheter och skyddsbehov den sökande har. Barn kan ha särskilda asylskäl just för att de är barn. Att vara barn eller bedömas som vuxen kan innebära skillnad mellan att beviljas ett uppehållstillstånd eller att få ett avslag på sin asylansökan. Det påverkar även andra rättigheter som till exempel barnanpassat och tryggt boende, rätt till god man och rätt att gå i skolan. Om en person inte lyckas göra sin ålder eller underårighet sannolik kan en medicinsk åldersbedömning genomföras.
Under åren har olika former av medicinska metoder använts för att bedöma ålder. Nuvarande metoder, i Rättsmedicinalverkets (RMV) regi, började användas i början av år 2017. Metoderna som används är en kombination av röntgen av visdomständer och magnetkameraundersökning av nedre delen av lårbenet (knät).
Bakgrund till utredningen
Metoderna för medicinsk ålderbedömning har fått mycket stark kritik, bland annat av rättsläkare och forskare, och debatterats flitigt i media där i synnerhet Svenska Dagbladet genomförde en omfattande granskning. Kritiken ledde till att regeringen i juni 2020 tillsatte en oberoende utredning för att se över metoderna för medicinska åldersbedömningar. Slutredovisning skulle ske senast den 31 maj 2024.
Vi på Asylrättscentrum välkomnade att en oberoende granskning skulle ske. Om medicinska metoder ska användas som en del av underlaget i asylprocessen måste de metoder som används uppfylla rimliga krav på rättssäkerhet. Mot bakgrund av den omfattande och allvarliga kritik som framförts mot RMV:s metoder ansåg vi att arbetet med att finna nya rättssäkrare metoder omedelbart skulle påbörjas. Vi ansåg även att utredningen skulle få tilläggsdirektiv att granska vad metodvalet hade fått för konsekvenser vid tillämpning.
Den första delrapporten från utredningen publicerades den 28 oktober 2021. Delrapporten visar att det finns stora rättssäkerhetsbrister i de metoder som RMV använder. Det konstaterades att RMV:s metod är unik i ett europeiskt perspektiv och utredningen lyfter bland annat att de metoder som används i andra länder har lägre risk att felbedöma barn som vuxna än de metoder som RMV använder. Det är, vilket utredningen även framhåller, allvarligare att felbedöma ett barn som vuxen än tvärtom. Det är också allvarligt att det trots den omfattande kritiken mot metodvalet och felaktiga beräkningar dröjde ända till juni 2021 innan RMV såg skäl att vidta förändringar vad gäller sannolikhetsberäkningar och utlåtanden, med undantag för förändrade utlåtanden för flickor år 2018.
Utredningen ansåg att ytterligare studier behövdes för att utöka kunskapen om de metoder som används och hade i uppdrag att se till att sådana genomfördes. Efter att denna forskning var genomförd skulle utredningen analysera det samlade vetenskapliga underlaget, och om så behövdes, föreslå en utveckling av RMV:s utlåtanden. Men nu har regeringen valt att lägga ned utredningen. Det anser vi på Asylrättcentrum är djupt beklagligt och oroväckande.
Regeringens beslut att lägga ned utredningen
Justitieminister Gunnar Strömmer har i ett pressmeddelande till Ekot, den 11 januari 2023, motiverat regeringens beslut att lägga ned utredningen med att man inte vill styra myndigheters forskning och metodutveckling. Enligt det fortsatta uppdraget skulle utredningen dock framför allt se till att forskningsstudier genomfördes, och därefter analysera detta underlag – ett viktigt arbete för att få fram en så rättssäker metod som möjligt.
När RMV fick uppdraget att börja genomföra medicinska åldersbedömningar, betonades det att myndigheten skulle beakta krav på vetenskaplighet, beprövad erfarenhet, rättssäkerhet, etik och de särskilda rättigheter som barn har enligt internationella konventionsåtaganden. När det sedan uppdagats att det finns brister rörande valet av metod är det angeläget att det görs en uppföljande och oberoende granskning. Inte minst för att Sverige ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden att säkerställa barns rättigheter, vilka följer bland annat av barnkonventionen och EU-rätten.
Konsekvensen av att ett barn felaktigt bedöms som vuxen blir att barnet inte tillförsäkras sina särskilda rättigheter vilket stater är skyldiga till att garantera. I det avseendet är det regeringen som har det yttersta ansvaret.
Vikten av en holistisk bedömning
Utöver kritik mot val av metod har kritik riktats mot att metoden presenterats som mer rättssäker än den varit, att felmarginaler och osäkerhet inte redovisats tillräckligt tydligt, och den vikt som bedömningarna har fått i asylprocessen. Oavsett vilken medicinsk metod som används är det Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas uppgift att säkerställa en noggrann och korrekt bevisvärdering avseende ålder och underårighet. För att värna om rättssäkerheten måste dock Migrationsverket och domstolarna ha möjlighet att tillmäta utlåtandet ett korrekt bevisvärde vid den sammanvägda bedömningen. RMV publicerade visserligen en uppdaterad metodbeskrivning i september 2022, men den innebar ingen ändring av bedömningsgrunder eller utlåtandens utformning. Frågan om utlåtandenas utformning var något som utredningen skulle se över.
I ljuset av att regeringen nu väljer att lägga ned utredningen vill vi framhålla vikten av att medicinska åldersbedömningar inte används som standardåtgärd. En bedömning av ålder och underårighet ska göras innan medicinsk åldersbedömning genomförs – och vi, i likhet med UNHCR och European Union Agency for Asylum, framhåller vikten av att en holistisk bedömning görs vid åldersbedömningar.
Om en medicinsk åldersbedömning ändå genomförs är det viktigt att myndigheterna beaktar att det medicinska utlåtandet endast är en del i det sammantagna underlaget som ska ligga till grund för bedömningen. För att säkerställa en rättssäker asylprocess för barn måste de vägledande principerna för en bedömning av ålder vara barnets bästa och bevislättnadsregeln benefit of the doubt, vilket innebär att tvivel i fråga om ålder eller underårighet tolkas till den sökandes fördel.
Risk för minskad rättssäkerhet för barn
Vi på Asylrättscentrum beklagar djupt att utredningen av medicinska åldersbedömningar lagts ned. Beslutet att lägga ned en utredning som motiverats av att stärka rättssäkerhetsgarantier för barn i asylprocessen rimmar illa med Tidöavtalets ambition att se över asylprocessen i syfte att stärka rättssäkerheten. Det faktum att utredningen läggs ned riskerar tvärtom att leda till en minskad rättssäkerhet för barn i asylprocessen.
Att söka asyl är en mänsklig rättighet
Vi på Asylrättscentrum arbetar outtröttligt för att barn på flykt ska få en rättssäker asylprocess och sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Med din hjälp kan vi hjälpa fler!
Stötta vårt arbete för att stärka rättssäkerheten för barn på flykt!