FN uppmanar Sverige att stärka rättigheterna för barn i asyl- och migrationsprocess

FN uppmanar Sverige att stärka rättigheterna för barn i asyl- och migrationsprocess

Alla länder som har skrivit på barnkonventionen granskas regelbundet av FN:s barnrättskommitté. Den 9 februari 2023 publicerade kommittén sin senaste granskning av hur Sverige lever upp till kraven i barnkonventionen.

Kommittén välkomnar att barnkonventionen blivit svensk lag. Kommittén uttrycker dock stor oro för områden där kommittén anser att omedelbara åtgärder måste vidtas, däribland frågan om diskriminering av och våld mot barn, situationen för barn på flykt och barn i rättsprocesser. Granskningen visar på flera systematiska brister gällande bedömningar av barnets bästa, barns delaktighet i rättsliga processer och avsaknad av barnkonsekvensanalyser i lagstiftningsprocessen. Granskningen visar även att det är svårt för barn att få upprättelse när deras rättigheter enligt barnkonventionen kränks.

Kommittén rekommenderar bland annat att det säkerställs att barnkonventionen får företräde vid konflikt med annan lag eller praxis, och att barnrättsliga konsekvensanalyser alltid ska göras när man tar fram ny lagstiftning.

Rättigheter för barn på flykt eller i migrationsprocess

Vad gäller barn som befinner sig i Sverige som asylsökande, flyktingar eller i migrationsprocessen välkomnar kommittén det arbete som Migrationsverket genomfört avseende bland annat bedömningar av barnets bästa. Kommittén uttrycker dock djup oro över de inskränkningar som har skett inom lagstiftningen på området och de konsekvenser det har inneburit för barn i fråga om familjeåterförening, möjlighet till permanenta uppehållstillstånd och social trygghet. Kommittén är även djupt oroad över de förslag om ytterligare inskränkningar som presenterats i Tidöavtalet, och som kommer att få konsekvenser för barn.

Kommittén hänvisar till generella kommentarer avseende barns mänskliga rättigheter och staters skyldighet att tillförsäkra barn på flykt eller i migration dessa rättigheter. Kommittén uppmanar Sverige att säkerställa att dessa rättigheter respekteras till fullo.

För att stärka rättigheterna för barn i asyl- eller migrationsprocess uppmanas Sverige bland annat att:

• Vidta åtgärder för att säkerställa att barnets bästa beaktas i första hand i asylprocesser. Barns asylansökningar måste bedömas individuellt och prövas ur ett barnperspektiv. Utöver vägledning och utbildning för relevanta aktörer rekommenderar kommittén att utlänningslagen ändras i syfte att tydliggöra bedömningen av barnets bästa, och att barnspecifik förföljelse och bedömning av barnets bästa integreras i lagstiftningen. Kommittén uppmanar även Sverige att se till att barn som har omhändertagits av samhället efter att ha utsatts för våld av sina föräldrar inte utvisas tillsammans med föräldrarna.

• Säkerställa barns delaktighet och barns rätt att komma till tals. Barns åsikter måste beaktas och tillmätas tyngd. Barns rätt att komma till tals gäller även i domstolar och bör inte begränsas av förälders eller företrädares medgivande. Kommittén vidhåller sin tidigare rekommendation att olämplighetsrekvisitet som finns i utlänningslagen, det vill säga att barn ska höras om det inte bedöms olämpligt, tas bort.

• Stärka barnrättsperspektivet i asylprocessen. För att ytterligare stärka barnrättsperspektivet i asylprocessen framhåller kommittén att; handläggningstiderna måste förkortas, ensamkommande barn omedelbart ska få en god man förordnad samt att barnet får tillgång till bland annat hälsovård och skola. Åldersbedömningar ska endast genomföras om det föreligger allvarligt tvivel (om ålder respektive underårighet) och med respekt för bevislättnadsregeln tvivelsmålets fördel. Om åldersbedömningar används ska multidisciplinära metoder användas, inkluderande en grundlig bedömning av barnets psykologiska mognad.

Sverige uppmanas även att vidta åtgärder för att underlätta för barn att återförenas med familjemedlemmar genom att ta bort försörjningskravet. Vad gäller ensamkommande barn från Ukraina uppmanas Sverige att vidta åtgärder för att upprätthålla eller möjliggöra kontakt med barnens familjemedlemmar.

Asylrättscentrum välkomnar FN:s rekommendationer

Under kommitténs utfrågning tidigare i år representerades regeringen av socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Att Sverige för första gången skickade en minister att leda delegationen hoppas vi är ett tecken på att barnrättsfrågorna kommer att ges korrekt respekt och tyngd av regeringen.

Asylrättscentrum uppmanar regeringen att vidta åtgärder för att säkerställa att rekommendationerna från barnrättskommittén förverkligas och efterlevs. Särskilt vill vi se grundliga barnrättsliga konsekvensanalyser av alla lagförslag och insatser som regeringen presenterar i Tidöavtalet. Vilka konsekvenserna blir för barn måste utredas för att säkerställa att förslag inte riskerar att strida mot barns rättigheter.

Vi vill också se tydliga förbättringar avseende bedömningar av barnets bästa hos Migrationsverket och domstolarna och att barns åsikter i större utsträckning beaktas och tillmäts tyngd. Barns delaktighet måste främjas. Det krävs kompetenshöjande insatser för att tillgodose detta, inte minst i domstolarna.

Asylrättscentrum följer utvecklingen

Vi på Asylrättscentrum har experter inom barnrätt och ger gratis juridisk rådgivning till barn och barnfamiljer i asylprocess, samt påverkar beslutsfattare för ett stärkt barnrättsperspektiv i asylprocessen.

Vi kommer att fortsätta bevaka hur Sverige lever upp till barnkonventionen och säkerställer rättigheterna för barn på flykt eller i migrationsprocess.