Framåtblick: Vad händer 2024?

Framåtblick: Vad händer 2024?

Vi lever i en osäker tid och aldrig tidigare har så många människor varit på flykt runt om i världen som nu. Samtidigt sker omfattande åtstramningar inom både nationell och internationell migrationspolitik och ett flertal beslut och åtgärder är på gång under 2024.

Åtgärder och beslut i Sverige

Tidöavtalet innehåller 33 förslag som handlar om politiken gällande migration och integration som enligt regeringen och Sverigedemokraterna syftar till att genomföra ett ”paradigmskifte i synen på asylmottagande”.

Regeringen och Sverigedemokraterna vill bland annat; så långt det är rättsligt möjligt begränsa asylsökandes rättigheter genom att anpassa svensk lagstiftning för att inte vara mer generös än vad som är en skyldighet för en medlemsstat enligt EU-rätten

Stora åtstramningar har redan genomförts och fler är på gång. Under 2024 kommer bland annat följande förslag att utredas alternativt genomföras i Sverige:

Informationsplikt

Regeringen har beslutat att utreda om en informationsplikt bör införas i Sverige (förslaget kallas i vissa sammanhang för ”angiverilagen”). En informationsplikt skulle innebära att offentligt anställda får en skyldighet att anmäla människor som befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd till Migrationsverket eller Polismyndigheten. Enligt regeringen är syftet med informationsplikten att komma till rätta med ”det växande problemet med olovlig vistelse” i Sverige.

Vi på Asylrättscentrum anser att en informationsplikt kan leda till att redan utsatta människor inte vågar ta kontakt med offentliga verksamheter – och . Rädslan för att ta kontakt med myndigheter riskerar att fördriva fler människor in i ”skuggsamhället” och risken för exploatering och utnyttjande av papperslösa människor ökar. Något som särskilt kommer att äventyra barns trygghet och rättigheter.

Utredningen ska redovisa sitt resultat den 30 september 2024.

Förlängd preskriptionstid

Den 2 februari 2024 presenterade en statlig utredning ett förslag som kan få stora konsekvenser för människor som får avslag på sin asylansökan. Förslaget innebär bland annat att tiden ett utvisningsbeslut är giltigt ska förlängas.

Idag är ett utvisningsbeslut giltigt i fyra år. När fyra år gått upphör beslutet, det preskriberas, och det är möjligt att söka asyl på nytt. Idag löper tiden även om personen inte lämnar Sverige. Förslaget utredningen presenterade innebär att den så kallade preskriptionstiden, tiden utvisningsbeslutet är giltigt, ska förlängas till fem år – och att tiden först ska börja löpa när personen lämnat EU (eller Sverige om personen ska utvisas till ett EU-land).

I praktiken skulle detta förslag innebära att ett utvisningsbeslut aldrig preskriberas för personer som inte lämnar EU/Sverige. Utredningens förslag är att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025 och att det ska gälla utan övergångsbestämmelser, dvs. omfatta även tidigare meddelade utvisningsbeslut.

För att förslaget ska bli verklighet måste det läggas fram ett lagförslag som riksdagen röstar igenom med majoritet. Vi på Asylrättscentrum kommer fortsätta att bevaka frågan.

Läs en längre analys av vad förslaget innebär här.

Förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar

Enligt ett nytt lagförslag ska regeringen ges befogenhet att under vissa förutsättningar kunna förbjuda transporter av personer med buss, tåg eller passagerarfartyg till Sverige om personerna saknar giltiga identitetshandlingar. Regeringen ska enligt lagförslaget också ges också befogenhet att meddela föreskrifter om sanktionsavgifter för den som bryter mot ett sådant förbud.

Det skulle skapa en situation där vissa skyddsbehövande kommer att hindras från att resa till Sverige och söka asyl – även om de har rätt till skydd.

Vi på Asylrättscentrum anser att förslaget innebär en urholkning av asylrätten och strider mot våra internationella åtaganden. Åtgärder som syftar eller leder till att undvika ansvar för att identifiera eller tillgodose skyddsbehov, eller som flyttar (snarare än att dela) detta ansvar till en annan stat utgör otillåten så kallad externalisering.

Direkta, men även indirekta, åtgärder som hindrar asylsökande och flyktingar från nå ett visst destinationsland eller en viss region, eller från att kunna söka eller få skydd, är enligt UNHCR otillåtna eftersom de strider mot 1951 års flyktingkonvention och internationella principer om samarbete och solidaritet.

Förslaget visar dessutom en brist på förståelse för det faktum att personer som tvingas fly inte alltid kan få med sig identitetshandlingar vid flykten, att de inte har haft möjlighet att förnya utgångna identitetshandlingar innan flykten eller att de förlorar sina tillhörigheter inklusive identitetshandlingar under flykten.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2024. Riksdagen ska rösta om lagen den 15 februari 2024.

Möjligheten för skyddssökande att välja boende ska begränsas

Regeringen vill ta bort möjligheten för asylsökande att välja ett eget boende och vill istället införa särskilda mottagningscenter. En utredning föreslog redan 2022 att asylsökande, och de som omfattas av massflyktsdirektivet, endast ska kunna erhålla dagersättning och få möjlighet att arbeta under asylprocessen om de är bosatta på asylboenden. 

Senast den 31 maj 2024 ska samma utredning även lämna förslag på hur ett system med särskilda mottagningscenter kan utformas. Utredningen ska bland annat ta ställning till om asylsökande bör vara begränsade till ett specifikt geografiskt område. Dessutom ska utredningen föreslå hur en plikt att anmäla sin närvaro på ett boende kan införas för att säkerställa att asylsökande bor på det angivna boendet.

Regeringen har även i mars 2024 gett Migrationsverket i uppdrag att börja förbereda för ett reformerat mottagningssystem i enlighet med de förslag som lämnades 2022 samt det tilläggsdirektiv som ska redovisas den 31 maj. Migrationsverket ska senast den 31 oktober 2024 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till regeringen.

Skärpta krav för svenskt medborgarskap

En särskild utredare ska lämna förslag på skärpta krav för svenskt medborgarskap. Syftet är att stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle där individen stärks och ökar sina möjligheter att aktivt delta i samhället.

Utredaren ska bland annat:

• föreslå ett skärpt krav på hederligt levnadsätt
• föreslå vilka ytterligare kunskaper om det svenska samhället och svensk kultur som ska krävas
• föreslå ett krav på egenförsörjning
• ta ställning till om det bör införas ett krav på medborgarskapssamtal, avläggande av lojalitetsförklaring eller liknande ceremoniellt inslag som ska utgöra slutpunkt i processen att förvärva medborgarskap.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2024.

Inre utlänningskontroller

Myndigheterna har fått utökade befogenheter att vid inre utlänningskontroll kroppsvisitera utlänning för att eftersöka pass eller andra id-handlingar samt möjlighet att omhänderta sådana handlingar. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2024.

Nytt regleringsbrev för Migrationsverket

I ett regleringsbrev för 2024 ger regeringen Migrationsverket ett flertal mål och uppdrag för att bland annat öka återvändandet, fortsätta prioritera arbetet med återkallelse av uppehållstillstånd samt stärka id-arbetet.

Migrationsverket ska bland annat:

• prioritera ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd,
• öka antalet personer som återvänder efter beslut om av- eller utvisning genom förbättrade arbetssätt och utbyggnad av förvarskapaciteten,
• korta handläggningstiderna i migrationsärenden,
• öka effektiviteten i verksamheten genom utveckling av digital teknik som bland annat ska bidra till effektivare informationsutbyte inom myndigheten och med andra myndigheter.

Åtstramningar internationellt

Över 114 miljoner människor är på flykt från krig, konflikter och förföljelse inom eller utanför sitt hemland. Det är den högsta siffran någonsin enligt UNHCR. Samtidigt pågår intensiva förhandlingar inom EU för att komma överens om en ny asyl- och migrationspolitik.

Den 20 december 2023 kom regeringsföreträdare från EU:s medlemsländer överens om fem EU-förordningar som ska styra medlemsstaternas hantering av asylansökningar. Även om EU-parlamentet och medlemsstaternas regeringar nu enats så finns det mycket som tyder på att de nya gemensamma asylreglerna inte löser de problem som politikerna identifierat – utan snarare riskerar att förvärra situationen för asylsökande.

De nya reglerna väntas bli formellt godkända före valet till Europaparlamentet i juni 2024. Vi på Asylrättscentrum ser med oro på hur EU:s nya asylregelverk kommer att påverka rättssäkerheten för människor på flykt och kommer noga att bevaka utvecklingen och reglernas konsekvenser.

Här kan du läsa mer om EU:s migrationspakt och hur den kommer att påverka asylprocessen.

Att söka asyl är en mänsklig rättighet

Vi på Asylrättscentrum befarar att flera av de förändringar som väntas under 2024, både nationellt och internationellt, kommer att äventyra rättssäkerheten för människor på flykt och leda till att redan utsatta människor fråntas sina rättigheter.

Vi förväntar oss att Sverige fortsätter att värna asylrätten – som är en grundläggande mänsklig rättighet – och respektera internationella konventionsåtaganden och EU-rätten.

Vi på Asylrättscentrum kommer noga att bevaka utvecklingen och outtröttligt fortsätta att försvara människors rätt till en rättssäker asylprocess.

Stötta vårt arbete för att stärka rättssäkerheten för människor på flykt!