5 oktober, 2023

Informationsplikt äventyrar grundläggande mänskliga rättigheter

Regeringen har beslutat om ett tilläggsdirektiv till utredningen om stärkt återvändandeverksamhet. Direktivet innebär bland annat att utredaren ska undersöka hur en så kallad informationsplikt bör införas i Sverige.

Dela på Facebook
En man håller en pojke i famnen

Informationsplikt äventyrar grundläggande mänskliga rättigheter

Regeringen har beslutat om ett tilläggsdirektiv till utredningen om stärkt återvändandeverksamhet. Direktivet innebär bland annat att utredaren ska undersöka hur en så kallad informationsplikt bör införas i Sverige. Förslaget skulle innebära att offentligt anställda får en skyldighet att anmäla människor som befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd till Migrationsverket eller Polismyndigheten. Enligt Tidöpartierna är syftet med informationsplikten att komma till rätta med ”det växande problemet med olovlig vistelse” i Sverige.

Debatten om en eventuell informationsplikt har väckt mycket starka reaktioner. Många menar att en lagstadgad informationsplikt skulle skada förtroendet mellan offentligt anställda och de människor som de arbetar för att ge stöd och skydd. Det har framförts att de som arbetar inom vård, skola och socialtjänst har ett åtagande att värna barns och vuxnas välbefinnande – att jobba för att utvisa människor som saknar uppehållstillstånd är inte deras uppgift.

Vi på Asylrättscentrum anser att en informationsplikt kan leda till att redan utsatta människor inte vågar ta kontakt med offentliga verksamheter – och därmed inte får tillgång till sina mänskliga rättigheter. Rädslan för att ta kontakt med myndigheter riskerar att fördriva fler människor in i ”skuggsamhället” och risken för exploatering och utnyttjande av papperslösa människor ökar. Något som särskilt kommer att äventyra barns trygghet och rättigheter.

 

Informationspliktens eventuella konsekvenser för barn

Vi på Asylrättscentrum menar att en informationsplikt för anställda inom skolan, vården och socialtjänsten skulle medföra att Sverige riskerar att strida mot FN:s barnkonvention. Där barns kontakt med myndigheter innebär en ökad risk för utvisning förhindras barn i praktiken från att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda.

En informationsplikt för skolor skulle leda till att vissa barn inte vågar gå till skolan, av rädsla för att bli anmälda och utvisade. Det innebär att barnens rätt till utbildning kraftigt begränsas eller omintetgörs. Om barn riskerar att anmälas när de söker vård är risken stor att de och deras föräldrar undviker att söka vård, även när barnets hälsa och liv är i fara. Konsekvensen blir att barn i praktiken nekas rätten till hälso- och sjukvård.

Om en familj behöver stöd och hjälp av socialtjänsten, eller om ett barn behöver skydd för att barnet far illa i hemmiljön, finns en risk för att myndigheterna – vars uppdrag är att erbjuda barn skydd och stöd – tvingas anmäla barnet. Det innebär att barnet, i stället för att få hjälp, riskerar att utvisas tillsammans med familjemedlemmar som barnet behöver skydd ifrån, eller tillsammans med föräldrar som behöver stöd i sitt föräldraskap för att ta hand om barnet.

Vi på Asylrättscentrum vill poängtera att de rättigheter som följer av barnkonventionen gäller alla barn, även barn utan uppehållstillstånd.

 

Vi på Asylrättscentrum vill påminna:

  • regeringen om att efterlevnaden av barnkonventionen, liksom Europakonventionen, ytterst är regeringens ansvar. Det förslag om informationsplikt som regeringen har gett utredningen i uppdrag att utreda riskerar uppenbart att strida mot barnkonventionen. Förslaget går också emot barnrättskommitténs rekommendationer till Sverige om att stärka rättigheter och skydd för särskilt utsatta barn, så som barn som saknar uppehållstillstånd.
  • den utredning som ska utreda införandet av en informationsplikt att all lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnkonventionen uppställer bland annat krav på att barns bästa beaktas inför alla beslut och åtgärder som rör barn. När ny lag stiftas eller förändringar föreslås måste det utredas och beaktas vilka konsekvenser detta kan ha för barn. Enligt artikel 41 i barnkonventionen ska konventionsstater inte heller vidta åtgärder som leder till en försämring av barnets rättigheter.

 

Frågor och svar om informationsplikt


Vad är det som ska utredas?

Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet ska lämna förslag på en reglering som innebär ett ”utökat informationsutbyte” i syfte att stärka arbetet med verkställighet och försvåra möjligheterna att leva i landet utan tillstånd. Det betyder att den som är offentliganställd kan bli skyldig att informera Migrationsverket eller Polismyndigheten om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det kan handla om personer vars ansökan om uppehållstillstånd har avslagits eller personer som av olika anledningar inte har tillstånd att vistas i landet.

Utredningen har fått i uppdrag att ta fram förslag på hur det ska gå till. Utredningen har även fått i uppdrag att undersöka vilka eventuella konsekvenser det kan få om informationsskyldigheten inte efterlevs. Utredningen ska överlämnas till regeringen senast den 30 september 2024.

 

Vilka yrkesgrupper skulle beröras?

Alla som jobbar inom offentlig sektor, det vill säga anställda inom stat, region och kommun. Det rör bland annat personal inom socialtjänsten (socialsekreterare, fältassistenter) skolan (rektorer, lärare, skolkuratorer) och vården (läkare, sjuksköterskor, kuratorer, barnmorskor) liksom bibliotekarier och arbetsförmedlare.

 

Kommer några verksamheter att undantas?

I direktivet till utredningen står det att vissa situationer kan behöva undantas från informationsplikten, för att regleringen ska vara rättssäker och inte leda till orimliga effekter för enskilda. Det kan vara fråga om situationer där informationsplikten skulle strida mot ömmande värden (exempelvis inom sjukvården). Inga verksamheter är på förhand undantagna.

Asylrättscentrum kommer fortsätta att följa frågan och kommentera utredningens förslag på reglering när detta presenteras.

 

Om Barnkonventionen

Barnkonventionen är sedan år 2020 svensk lag. Genom barnkonventionen skärps konventionsstaters skyldigheter gentemot barn vilket innebär att barn ges ett starkare rättighetsskydd än vuxna. Barnkonventionen gäller alla barn i Sverige. Det innebär att barnkonventionen även gäller för barn utan uppehållstillstånd. FN:s barnrättskommitté har uttalat att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att skydda papperslösa barn.

Barnkonventionen tydliggör att barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.  Alla barn har även en rätt att inte utsättas för våld. Våld mot barn kan se olika ut, och innefattar alla former av våld, vanvård eller försummelse, misshandel eller utnyttjande. Enligt barnkonventionen har barn därutöver rätt till social trygghet, utbildning och hälso – och sjukvård.