Migrationsverkets rapport visar stora brister i prövningen av asylärenden som rör barn i familj
En granskning från Migrationsverket visar att de insatser som hittills genomförts för att stärka kvalitén i ärenden som rör asylsökande barn i familj har inneburit vissa framsteg. Dock konstateras omfattande brister, framför allt i prövningen av barnets bästa. Rapporten slår fast att fler åtgärder behövs för att säkerställa rättssäkerheten för asylsökande barn.
Migrationsverket har nyligen genomfört en granskning av beslut som rör asylsökande barn i familj. Asylrättscentrum välkomnar att Migrationsverket självkritiskt och tydligt identifierar brister och behov av förstärkande insatser. Samtidigt oroas vi av att Migrationsverket trots de stora brister som identifierats anser att utgången i de granskade ärendena har varit rättsligt godtagbar.
Migrationsverkets granskning bygger på två delmoment; dels en genomgång av handläggning och beslut i 45 ärenden som rör asylsökande barn i familj, och dels enkätsvar från 47 beslutsfattare på asylprövningsenheter om hur barnets bästa och barnets rätt att uttrycka sin åsikt tolkas och tillämpas.
Utredningar och bedömningar av barns egna asylskäl
Flera rapporter, statliga utredningar och Migrationsverkets tidigare ärendegenomgångar har visat att det finns brister i hanteringen av asylansökningar som rör barn i familj. Barns egna asylskäl överskuggas i hög utsträckning av föräldrarnas skäl. Det är bland annat mot denna bakgrund Migrationsverket genomfört en kvalitetsuppföljning rörande just asylsökande barn i familj.
Migrationsverket anser att de åtgärder som hittills genomförts på barnområdet har inneburit framsteg, framför allt vad gäller handläggningen och barns deltagande i asylprocessen. Migrationsverket menar bland annat att utredningarna som undersökts över lag håller hög nivå, att barnen bemöts väl och får relevanta frågor om sina egna asylskäl. Om muntlig utredning med barnen inte genomförts anser Migrationsverket att den uppgivna orsaken i allmänhet är godtagbar.
I rapporten identifieras dock flera brister i förutsättningarna för barn att berätta om egna asylskäl. Uppföljningen visar bland annat att barn i flera ärenden inte hörts, även om rapporten konstaterar att det i majoriteten av ärendena varit motiverat av barnens ålder.
Vi på Asylrättscentrum anser att det är otillfredsställande att orsaken till att barn i vissa ärenden hörts tillsammans med syskon eller föräldrar inte dokumenterats – så att det framgår om det är barnets och/eller vårdnadshavarens önskemål eller brist i handläggningen.
Vi noterar även att uppföljningen visar att fel eller delvis fel mallar har använts i 27 % av ärendena. Det finns flera risker när fel mallar används: att barn inte får relevant och anpassad information, att relevanta frågor som handlar om eventuella skyddsskäl och särskilda behov klippts bort och att relevanta följdfrågor inte ställts. Det finns även risk att frågor om önskemål om tolk inte ställs vilket kan leda till att känsliga uppgifter inte kommer fram. En förutsättning för att individuella asylskäl ska kunna beaktas är att barn får just förutsättningar att berätta om sina egna asylskäl. Där det brister i förutsättningar finns en risk för att barnspecifika asylskäl inte kommer fram.
Enligt Migrationsverket bedömdes 41 av 45 ärenden vara utredda så långt som krävs. I två av dessa 45 ärenden bedöms utredningen vara alltför grund och i två ärenden bedöms utredningen ha brustit i frågor som rör könsstympning. Migrationsverket framhåller i rapporten att fortsatt arbete bör bedrivas för att upprätthålla och förbättra processen, då det inte kan anses acceptabelt att barns individuella skäl inte redovisas eller prövas ens i ett fåtal ärenden. Vi på Asylrättscentrum delar denna uppfattning.
Tyvärr noterar vi att prövningen av barns egna asylskäl har hamnat i skymundan vid granskningen. Det framgår exempelvis inte av granskningen hur många av bifallsbesluten som baseras på barnets egna asylskäl. Flera tidigare rapporter och uppföljningar har framhållit att barns egna skäl för asylansökan måste prövas tydligare. Vi efterfrågar därför en ny granskning av hur barns asylskäl bedöms och beaktas.
Omfattande brister i bedömningar av barnets bästa
Även om Migrationsverket bedömt att en klar majoritet av de ärenden som granskats har varit ordentligt utredda så identifieras stora brister i identifieringen av och prövningen av barnets bästa. Migrationsverket fann att i majoriteten av besluten sker prövningen av barnets bästa inte på ett tillfredsställande sätt. Bristerna är omfattande och det framkommer tydliga exempel på en bristande förståelse för hur prövningen av barnets bästa ska genomföras, motiveras och utgöra en integrerad del av bedömningen. Bristerna förekommer oavsett om det är ett bifalls- eller avslagsärende.
I 16 ärenden, av de 26 där barnets bästa borde ha identifierats, har så inte skett. Även i ärenden där relevanta faktorer som påverkar barnets bästa har lyfts fram i beslutet så har inte barnets bästa identifierats ordentligt. I rapporten konstateras även att den avvägning mellan barnets bästa och motstående intressen som behöver göras vid bedömningen av om det finns ömmande omständigheter ofta sker på ett otydligt sätt.
Migrationsverket är tydliga i sin självkritik på detta område. Samtidigt noterar vi med oro att Migrationsverket, trots de stora brister som identifierats, anser att utgången i de granskade ärendena har varit rättsligt godtagbar. Migrationsverket menar att besluten förefaller ha en korrekt utgång mot bakgrund av det underlag som finns i ärendena, även om de motiverats på ett bristfälligt och otydligt sätt.
Vi anser att det inte går att landa i slutsatsen att en utgång är rättsligt godtagbar om underlaget brustit, barnets bästa inte identifierats eller om någon prövning av barnets bästa inte har skett. Vi önskar i detta sammanhang särskilt lyfta den dokumentationsbrist rapporten identifierat i handläggningsfasen, inkluderande bristande dokumentation avseende särskilda behov. Vi vill påtala att Migrationsöverdomstolen tydligt konstaterat att det inte är möjligt att bedöma barnets bästa med ett bristande underlag (MIG 2021:18).
Beaktandet av barnets bästa försvåras av flera faktorer
Av de beslutsfattare som deltagit i den enkätundersökning som genomförts har majoriteten svarat att de känner sig trygga i hur de ska bedöma och beakta barnets bästa i sitt arbete. En fjärdedel av beslutsfattarna efterfrågade dock tydligare och mer konkret stöd i det praktiska arbetet.
Många av de som svarade upplevde att det faktiska beaktandet av barnets bästa försvåras av tidsbrist, otydlig lagstiftning och/eller konflikter med andra lagbestämmelser. Orsaker till tidsbristen uppges bland annat vara prioriteringar, som produktionskrav, men även att den tid som bokas för muntlig asylutredning inte är anpassad efter det enskilda ärendet och att tillräcklig tid inte avsätts för utredning med barnen i familjen.
Att beslutsfattare vet vad som ska göras men upplever praktiska hinder att göra det lyfts av Migrationsverket fram som en oroväckande iakttagelse. Asylrättscentrum delar denna oro. Vi menar att det är viktigt att Migrationsverkets ledning tar det som personalen identifierar som hinder och svårigheter på stort allvar. Migrationsverkets personal behöver få det stöd och de resurser som efterfrågas.
Behov av fler insatser framöver
I Migrationsverkets granskningsrapport identifieras tydligt brister och förbättringsområden, i synnerhet kopplat till prövningen av barnets bästa. Migrationsverkets egen slutsats är att det fortsatta långsiktiga arbetet på området bör bedrivas i nära samarbete med operativ verksamhet, för att policy, styrning, rutiner och verktyg samt utbildningar inom området ska kunna utformas och omformas så att det får genomslag inom verksamheten. Vidare behöver enskilda beslutsfattare och handläggare ges utrymme och tillgång till sådan kompetensutveckling som ger dem en reell möjlighet att säkerställa en tillfredsställande rättslig och processuell kvalitet i varje ärende som rör ett asylsökande barn.
Vi på Asylrättscentrum kommer att bevaka utvecklingen och hur arbetet på Migrationsverket fortskrider. Barn är självständiga individer som har rätt till en individuell bedömning vilket måste få faktiskt genomslag i den praktiska verksamheten. Därför fortsätter vi vårt arbete med att säkerställa en rättssäker asylprövning för alla barn.