Sveriges asylmottagande 2022
Varje år publicerar The Asylum Information Database, AIDA, rapporter om asylinvandringen i 23 europeiska länder. Syftet är att synliggöra och dokumentera asylmottagande inom Europa och ge stöd till jurister, forskare, beslutsfattare och andra experter.
Asylrättscentrum har sammanställt rapporten om Sverige för år 2022. Rapporten innehåller statistik över Sveriges asylmottagande, massflyktsdirektivets genomförande samt beskrivningar av det svenska mottagningssystemet och rättsläget.
Här nedan hittar du en sammanfattning av rapporten.
Sveriges asylmottagande 2022
Under 2022 lämnades 16 738 asylansökningar in till Migrationsverket. Det utgör en ökning med 48 procent jämfört med antalet asylansökningar år 2021, på EU-nivå skedde en ökning med över 50 procent.
64 procent av de som sökte asyl i Sverige var män, och 36 procent var kvinnor. Bland dessa var 24 procent barn varav 4 procent ensamkommande barn. De mest representerade ursprungsländerna bland de asylsökande var Afghanistan, Ukraina, Syrien och Irak.
Enligt siffror från Migrationsverket beviljades 37 procent av asylansökningarna i första instans under 2022. Det är en ökning jämfört med 2021 då 32 procent beviljades.
Uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet
Den 4 mars 2022 aktiverade EU massflyktsdirektivet som också kallas direktivet om tillfälligt skydd. Migrationsverket registrerade totalt 50 357 ansökningar om tillfälligt skydd under 2022. Av de ansökningar som prövades i sak av Migrationsverket fick 100 procent uppehållstillstånd (47 310).
Efter att till en början begränsa omfattningen av massflyktsdirektivet till de personer som är berättigade enligt EU-rådets beslut, beslutade den svenska regeringen att massflyktsdirektivet även skulle omfatta personer som reste in i Sverige från och med den 30 oktober 2021 eller senare.
Ny rättslig vägledning för personer från Afghanistan
I december 2022 tog Migrationsverket beslut om en ny rättslig vägledning, där man bedömde att situationen för kvinnor och flickor i Afghanistan var så allvarlig att de generellt sett bör betraktas som flyktingar.
Beskedet välkomnades från flera håll, men kritiserades samtidigt för att det inte omfattade män och pojkar. Totalt var beviljandegraden för afghanska medborgare (både kvinnor och män) 60 procent under 2022.
Kritik mot förvar
Förhållandena i svenska förvar kritiserades både på nationell och internationell nivå under 2022. FN:s arbetsgrupp för godtyckligt frihetsberövande (The UN Working Group on Arbitrary Detention) uttryckte allvarlig kritik angående anklagelser om olämplig behandling av en förvarstagens hälsotillstånd, och underströk vikten av mänsklig behandling av personer placerade i förvar.
Justitieombudsmannen (JO) lyfte i sin tur fram oro för bland annat isolering av personer i förvar, kameraövervakning av förvarstagna och hanteringen av personlig information bland de intagna på förvaren.
Rätten till familjeåterförening
Under 2022 kom Migrationsöverdomstolen med ett avgörande gällande familjeåterförening som klargjorde, i enlighet med EU-domstolens praxis, att en anknytningsperson ska anses vara underårig vid prövningen om ansökan gjordes innan hen hade fyllt 18 år.
Migrationsverket utfärdade också ett rättsligt ställningstagande i linje med detta.
Tidöavtalet
Nytt regeringssamarbete
Tidöavtalet är en skriftlig överenskommelse mellan de svenska riksdagspartierna Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som offentliggjordes den 14 oktober 2022 och som utgör underlag för regeringsbildningen. Den mest omfattande delen av Tidöavtalet handlar om politiken gällande migration och integration.
Tidöpartierna vill bland annat; anpassa Sveriges lagstiftning för asylmottagande för att inte vara mer generös än vad EU-rätten kräver, begränsa den humanitära skyddsgrunden och vidta åtgärder som så långt det är rättsligt möjligt begränsa asylsökandes rättigheter.
Nya förslag inom migrationspolitiken
Avtalet föreslår också en översyn av det befintliga regelverket om säkra ursprungsländer för att möjliggöra att länder där delar av landet kan betraktas som säkert också ska kunna föras upp på listan. Det anges också att det ska övervägas om ansvaret för upprättandet av listan över säkra länder ska flyttas från Migrationsverket till Regeringskansliet.
Tidöavtalet föreslår även nya villkor för svenskt medborgarskap och tillkännager en utredning för att ge ytterligare restriktioner gällande familjeåterförening. Asylrättscentrums analys lyfter flera risker med förslagen.