7 februari, 2024

Vad hände 2023?

År 2023 var ett utmanande år för asylrätten. Både i Sverige och inom EU genomfördes en rad åtgärder för en mer restriktiv asyl- och migrationspolitik. Hade du svårt att hänga med i alla förändringar? Här kommer en sammanfattning.

Dela på Facebook
Ben från flera personer som promenerar på ett torg

Vad hände 2023?

År 2023 var ett utmanande år för asylrätten. Både i Sverige och inom EU genomfördes en rad åtgärder för en mer restriktiv asyl- och migrationspolitik. Hade du svårt att hänga med i alla förändringar? Här kommer en sammanfattning.

 

Återvändandecenter för asylsökande 

Migrationsverket har på uppdrag av regeringen öppnat återvändandecenter bland annat för personer som har gällande beslut om att de ska lämna Sverige eller Schengenområdet.

Den som bor på Migrationsverkets återvändandecenter ska få stöd av Migrationsverkets personal att planera sitt återvändande och återetableringen i hemlandet. Migrationsverket har i en rapport till regeringen lyft fram att inrättandet av centren väckt flera frågor som behöver ses över, inte minst kopplat till ansvaret för barns skolgång.

 

Skärpta villkor för anhöriginvandring

Den 1 december 2023 skärptes kraven för anhöriginvandring. Skärpningarna innebär bland annat att uppehållstillstånd får vägras om någon av makarna eller samborna är under 21 år. Tidigare var åldersgränsen 18 år.

En annan förändring är att det blivit svårare för personer i Sverige som fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande att undantas från kravet på att försörja sina familjemedlemmar. Tidigare gjordes undantag från detta krav om de anhöriga ansökte om att få återförenas inom tre månader från att personen i Sverige beviljats uppehållstillstånd. Detta undantag har nu tagits bort.

Försörjningskravet i anknytningsärenden innebär att personen i Sverige ska kunna försörja sig själv och sina anhöriga och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och den/de anhöriga.

Vi på Asylrättscentrum anser att lagförslaget riskerar att strida mot både internationella konventioner och EU-rätt. Läs mer i vårt remissvar.

 

Begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl

Från och med den 1 december 2023 är det inte längre möjligt för barn och vissa vuxna att beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständig­heter. Nu krävs det i stället synnerligen ömmande omständigheter. För barn krävs dock inte att ”omständigheterna har samma allvar och tyngd som för en vuxen”.

Vi på Asylrättscentrum anser att ändringen innebär risker bland annat när det gäller det barnrättsliga perspektivet. Läs mer i vårt remissvar.

 

Höjt försörjningskrav för arbetstillstånd

Den 1 november 2023 höjdes försörjningskravet för den som ansöker om arbetstillstånd Sverige. Det nya kravet, som har beslutats av regeringen, innebär att den sökande måste ha en lön som motsvarar minst 80 procent av medianlönen i Sverige. Det är medianlönen vid ansökningstillfället som används.

I dag innebär det en lön på minst 27 360 kronor i månaden innan skatt. Tidigare var kravet en lön på minst 13 000 kronor i månaden.

Det är statistikmyndigheten Statistiska centralbyrån (SCB) som publicerar medianlönen varje år, därför kommer försörjningskravet att justeras årligen.

Här kan du läsa mer om det nya försörjningskravet för arbetstillstånd.

 

EU:s asyl- och migrationspakt

Under 2023 enades en majoritet av EU:s länder om en ny asyl- och migrationspakt efter flera år av förhandlingar.

De nya förordningarna ska bland annat reglera hur asylprocessen ska gå till, hur medlemsstaterna ska hantera asylsökande vid EU:s yttre gräns, hur människor ska identifieras vid ankomst till EU samt vad medlemsstaterna får göra om många människor samtidigt anländer för att söka asyl.

En del av överenskommelsen är att det ska införas ett snabbspår för asylsökande som kommer till EU:s gräns. Det innebär att vissa asylsökande inte ska släppas in i EU, utan istället placeras i asylcenter vid gränsen och snabbutredas, med syfte att snabbt kunna avvisa personer som anses sakna asylskäl.

De nya reglerna väntas bli formellt godkända före valet till Europaparlamentet i juni 2024.

Här kan du läsa mer om EU:s migrationspakt och hur den kommer att påverka asylprocessen.

 

Fler personer från Ukraina omfattas av massflyktsdirektivet

Den 22 december tog regeringen beslut om att fler personer från Ukraina ska kunna få skydd enligt massflyktsdirektivet.

Tidigare krävdes att den skyddsökande från Ukraina kom till Sverige den 30 oktober 2021 eller senare. Regeringens nya beslut innebär att även personer som kom till Sverige före den 30 oktober 2021 ska omfattas av massflyktsdirektivet.

I samband med beslutet meddelade Migrationsverket att myndigheten återigen kommer att fatta beslut i ukrainska asylärenden och publicerade ett nytt rättsligt ställningstagande om hur ukrainska medborgares skyddsbehov ska bedömas.

Här kan du läsa mer om massflyktsdirektivet.

 

Att söka asyl är en mänsklig rättighet

Vi på Asylrättscentrum arbetar outtröttligt för att människor på flykt ska få en rättssäker asylprocess och sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Med din hjälp kan vi hjälpa fler!

Stötta vårt arbete för att stärka rättssäkerheten för människor på flykt!

Att söka asyl är en mänsklig rättighet

Vi på Asylrättscentrum arbetar outtröttligt för att människor på flykt ska få en rättssäker asylprocess och sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Med din hjälp kan vi hjälpa fler!

Två personer håller ihop sina händer som ett hjärta