Tidöavtalet

Återkalla uppehållstillstånd i fler fall

Sveriges riksstadsbyggnad

Förslagets formulering i Tidöavtalet

1. Migrationsverket ges i uppdrag att särskilt prioritera ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd.

2. En utredning uppdras att se över utvidgade möjligheter att återkalla uppehållstillstånd. I uppdraget ska bland annat ingå att:

  • Analysera vilka begränsningar som EU-rätten innebär för möjligheten att återkalla vissa uppehållstillstånd.
  • Utreda och föreslå författningsändringar som gör det möjligt att återkalla uppehållstillstånd oaktat på vilken grund tillståndet meddelats, om denna inte längre är uppfylld.
  • Utreda hur automatiserade system eller andra beslutsstöd kan implementeras för att snabbare upptäcka och återkalla uppehållstillstånd för den som inte längre uppfyller kraven för tillståndet.
  • Ta fram förslag för hur Migrationsverket kan införa nya metoder för att beviljade uppehållstillstånd regelbundet följs upp och återkallas när skäl för uppehållstillstånd inte längre föreligger.
  • Analysera vilka åtgärder som i övrigt bör genomföras för att fler personer som fått asyl som flykting eller alternativt skyddsbehövande inte längre ska behålla sitt uppehållstillstånd om de ursprungliga skälen för asyl inte längre föreligger, till exempel för att en konflikt tagit slut.

 

Asylrättscentrums analys

Asylrättscentrum vill erinra om att flyktingar har rätt till skydd, fristad och varaktiga lösningar. En flyktings rättsliga ställning bör i enlighet med UNHCR:s handbok i princip inte göras till föremål för en ofta återkommande omprövning, då detta kan skapa en känsla av otrygghet vilket är något som det internationella skyddet syftar till att motverka.

Frågan om upphörande av skyddsbehov har fått ökad aktualitet i Sverige sedan tidsbegränsade uppehållstillstånd för skyddsbehövande blev norm i och med införandet av den så kallade tillfälliga lagen år 2016 och genom den nuvarande lagstiftningen som trädde i kraft i juli 2021. När samarbetspartierna nu också föreslår att permanenta uppehållstillstånd helt ska utmönstras gällande asylrelaterade uppehållstillstånd kan det antas leda till att en ny bedömning av skyddsbehovet initieras i ökad utsträckning, oaktat om samarbetspartiernas översyn gällande återkallelse i fler fall leder till lagstiftning.

Skyddsbehov kvarstår tyvärr under lång tid. År 2022 beviljades 94% av de förlängningsansökningar i asylärenden som prövades i sak hos Migrationsverket och sannolikt ytterligare en del vid överklagande. Att införa metoder för att regelbundet följa upp beviljade uppehållstillstånd framstår mot den bakgrunden som ett onödigt, kostsamt och resurskrävande system med ökad byråkrati. Det bör även noteras att när personer har befunnit sig i Sverige under en längre tid uppstår andra grunder för att få tillstånd som exempelvis arbete, familjeskäl, ställning som varaktigt bosatt eller rätt till privatliv. Även om ett skyddsbehov upphört är det därmed inte nödvändigtvis så att en person inte kan ha rätt till ett uppehållstillstånd på annan grund.

Till skillnad från uppehållstillstånd, som nu i regel är tidsbegränsade, är skyddsstatusförklaringar inte begränsad i tid. Statusförklaringen kan inte upphöra av sig själv, utan kan endast upphävas genom ett beslut om återkallelse.

Upphörandekriterierna avseende flyktingar finns uttömmande uppräknade i flyktingkonventionen. Upphörande av subsidiärt/alternativt skyddsbehov regleras i EU:s skyddsgrundsdirektiv. Det är staten som har bevisbördan för att skyddsbehovet har upphört både för flyktingar och alternativt skyddsbehövande.

Det bör noteras att återkallelse av skyddsstatus inte i sig medför att den enskildes uppehållstillstånd ska återkallas. Det kan ändå finnas hinder mot utvisning då det finns ett absolut förbud mot att utvisa någon till tortyr eller inhuman behandling (principen om non-refoulement).

Denna text uppdaterades senast: 23-02-2023.