Förslagets formulering i Tidöavtalet
Ett arbete ska genomföras för att åstadkomma reformer för att minska sådana tilldragningsfaktorer som kan knytas till välfärd och ekonomiska villkor. Utredningen ska bland annat få i uppdrag att föreslå en modell för kvalificering till välfärden. Principen för den modell som utredningen ska få i uppgift att föreslå ska vara att en nyanländ inte omedelbart ska kunna kvalificera sig till sociala förmåner och bidrag. Sådan kvalificering ska i stället ske gradvis. Detta ska dock vara resultatet av egen ansträngning, och inte enbart bosättning. Kvalificeringen ska ske i takt med att man jobbar, betalar skatt och har permanent och laglig bosättning i Sverige.
Utredningen ska även få i uppdrag att analysera och överväga i vilken mån det är förenligt med EU-rätten att, utöver de utgångspunkter för kvalificering in i välfärden som redan angetts ovan, att låta kvalificering till välfärdsförmåner ske på grundval av medborgarskap i Sverige eller i en annan EES-stat, i stället för på grundval av bosättning.
Aktuella förmåner
Utredningen bör lämna förslag om nya regler för kvalificering till bl.a. följande förmåner enligt socialförsäkringsbalken samt bl.a. följande bidrag:
- föräldrapenning
- barnbidrag
- bostadsbidrag
- flerbarnstillägg
- omvårdnadsbidrag
- merkostnadsersättning
- assistansersättning enligt lagen om assistansersättning
Det sagda gäller också ekonomiskt bistånd. Rätten till kompletterande försörjningsstöd för nyanlända som har rätt till etableringsersättning ska avskaffas.
Denna lista ska dock inte ses som uttömmande. Utredningen ska även överväga i vilken mån andra förmåner och bidrag bör bli föremål för kvalificering och i så fall på vilket sätt. Stor vikt behöver läggas vid en att utformningen av kvalificeringsmodellen är förenlig med EU-rätten.
Asylrättscentrums analys
Asylrättscentrum konstaterar att de flesta av de sociala förmåner och bidrag som tas som exempel i Tidöavtalet, till exempel ekonomiskt bistånd från kommunen enligt socialtjänstlagen, i dag baseras på personens bosättning (i betydelsen folkbokförd). Vi ser en risk att detta skulle innebära att personer som av hälsoskäl eller ålder inte kommer in på arbetsmarknaden inte skulle vara kvalificerade till ekonomiskt bistånd från kommunen även om de befinner sig lagligen i Sverige och är folkbokförda i kommunen. Detta riskerar att leda till en ökad utsatthet och risk för exploatering.
Asylrättscentrum noterar också att förslaget med kvalificering till välfärden genom medborgarskap läst tillsammans med förslaget om förlängd hemvisttid för medborgarskap riskerar att skapa ett system där personer lagligen befinner sig i Sverige väldigt många år utan att ha rätt till grundläggande sociala förmåner eller bidrag. Asylrättscentrum ser en risk att ett sådant system skulle innebära en än mer utsatt situation för berörda personer än den de befinner sig i enligt nuvarande system.
Asylrättscentrum anser att det är mycket viktigt att utreda vilka konsekvenser förslaget kan ha för barn.
Denna text uppdaterades senast: 23-02-2023.
