Begränsa rätten till försörjningsstöd
Förslagets formulering i Tidöavtalet
Den som vistas olovligen i landet ska inte ha rätt till ekonomiskt bistånd. Det bör därför genom lagstiftning införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd i dessa situationer. Ett sådant lagförbud ska inte hindra andra aktörer (t.ex. civilsamhället) att erbjuda stöd. Ett begränsat utrymme ska finnas för nödbistånd, t.ex. mat och hjälp med transport till hemlandet.
Vad händer med förslaget?
- Den 26 september 2024 beslutade regeringen om att ge en utredning i uppdrag att komma med förslag som innebär att personer som olovligen vistas i landet inte får beviljas ekonomiskt bistånd, med undantag för akuta nödsituationer: Förslaget ska lämnas senast den 14 februari 2025.
Asylrättscentrums analys
Asylrättscentrum konstaterar att personer med av- eller utvisningsbeslut som utgångspunkt inte har rätt till bistånd från Migrationsverket enligt LMA (lagen om mottagande av asylsökande m.fl.). Enligt nuvarande praxis (HFD 2017 ref. 33) har kommuner inte heller någon skyldighet att bevilja ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen till personer med av- eller utvisningsbeslut.
Enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) tolkning av nu gällande regler och praxis får kommuner dock ge bistånd i sådana situationer, om kommunen så önskar. Ofta beviljas sådant bistånd inom ramen för så kallat nödbistånd i form av bistånd med mat och boende för en kortare tidsperiod.
Asylrättscentrum kan konstatera att dagens system genom vilket personer med lagakraftvunna avlägsnandebeslut vanligtvis förlorar all rätt till ekonomiskt bistånd och boende sannolikt redan är i strid med den europeiska sociala stadgan.
I sammanhanget vill Asylrättscentrum även lyfta att personer med ett gällande av- eller utvisningsbeslut i många fall blir kvar i Sverige utan egen förskyllan. T.ex. på grund av att det land som personen ska utvisas till inte accepterar att personen återvänder (för mer om detta se Asylrättscentrums kommentar till förslaget om avskaffande av preskription). Detta är särskilt problematiskt för statslösa personer och i situationer då en asylsökande utvisas till ett så kallat säkert tredjeland eller ett första asylland. Förslaget att förbjuda kommuner att bevilja bistånd till personer med av- eller utvisningsbeslut och även begränsa utrymmet att bevilja nödbistånd till dessa personer skulle innebära en än mer utsatt situation för berörda personer än den de befinner sig i enligt nuvarande system. Detta riskerar i sin tur att leda till ökad exploatering och att personer pressas till irreguljär försörjning eller kriminalitet.
Konsekvenserna av ett förbud för kommuner att ge ekonomiskt bistånd måste noggrant analyseras, inte minst måste undersökas hur ett sådant förbud förhåller sig till barnkonventionen.
Denna text uppdaterades senast: 2024-10-02
