Begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap
Förslagets formulering i Tidöavtalet
Rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas. Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster. Det ska övervägas att införa en avgift för nyanlända efter att en viss tid förflutit sedan uppehållstillstånd beviljats. Den statliga kontrollen och kvalitetsbedömning av tolkar som arbetar för det offentliga ska öka.
Vad händer med förslaget?
- Den 28 februari 2025 tillsattes en särskild utredare för att se över vissa tolkfrågor (Dir. 2025:16). Utredaren ska analysera när det är möjligt att införa en avgift för tolk
samt att föreslå avgiftens storlek och när en avgift ska tas ut. Utredaren ska även föreslå hur ett förbud för myndigheter att använda barn som tolk bör utformas. Det framgår av direktiven att det i vissa situationer kan vara olämpligt att införa en avgift, exempelvis i situationer som rör barn eller särskilt ömmande eller akuta situationer med fara för liv eller hälsa. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2026.
Asylrättscentrums analys
Asylrättscentrum välkomnar en ökad kontroll och kvalitetsbedömning av tolkar som arbetar för det offentliga. Liknande förslag lyftes också av den så kallade tolkutredningen (SOU 2018:83).
Asylrättscentrum noterar dock att förslaget i den del som rör begränsning av rätten till offentligt finansierad tolk har mött mycket hård kritik. Flera olika förbund har gått ut och kritiserat förslaget, bland annat Polisförbundet, Advokatsamfundet, Läkarförbundet och Vårdförbundet. En undersökning som genomförts av språkföretaget Semantix visade att sex av tio tolkar ofta behöver reda ut missförstånd som uppstått på grund av tidigare bristande tolkning, t.ex. då barn/andra anhöriga har använts i stället för professionell tolk. Sjukvårdsministern Acko Anckarberg (KD) sa i en intervju med Svenska Dagbladet att det saknas lagliga möjligheter att ta bort tolkstödet i sjukvården: ”Det skulle strida mot flera skarpa lagar om patientsäkerhet och en jämlik vård. Patientsäkerheten är en grundbult i vården och utifrån befintliga lagar kan knappast utredningen komma med ett sådant förslag.” Asylrättscentrum menar mot denna bakgrund att det är av stor vikt att en grundlig analys av risker och konsekvenser med förslaget.
Denna text uppdaterades senast: 2025-03-06.
