Tidöavtalet

Begränsning av vidarebosättning till Sverige

Sveriges riksstadsbyggnad

Begränsning av vidarebosättning till Sverige

Förslagets formulering i Tidöavtalet

  • Sverige ska under kommande mandatperioden ta emot 900 kvotflyktingar per år.
  • Sverige ska, likt flera andra länder, ställa krav till FN-organet UNHCR i vilket underlag kvotflyktingarna ska väljas från. Urvalet ska utgå från kriterier som ger en välgrundad prognos för god integration i det svenska samhället och i förhållande till svenska värderingar. Inom den ramen ska kvinnor och flickor samt utsatta grupper som HBTQ-personer prioriteras.
  • Det ska utredas och föreslås författningsändringar varigenom Sveriges mottagande av vidarebosatta bestäms dels genom att kommunerna ingår avtal med Migrationsverket om att ta emot ett visst antal kvotflyktingar utifrån respektive kommuns integrationskapacitet, dels genom att regeringen fastställer Sveriges totala mottagande efter samråd med kommunerna.
  • Det är viktigt att det blir en fördelning av mottagande bland Sveriges kommuner och det hänsynstagande som enligt bosättningslagen ska tas till en kommuns sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen får genomslag.

 

Asylrättscentrums analys

Asylrättscentrum konstaterar att detta förslag redan är genomfört. Vi anser att det är djupt beklagligt att den nya regeringen valt att begränsa antalet kvotflyktingar så drastiskt. Vi befarar att detta innebär att fler personer, inkluderandes de som tillhör särskilt utsatta grupper, kommer att tvingas ut på farliga resor. Det är vidare oroväckande att regeringen i Tidöavtalet aviserar att man avser att ställa krav till UNHCR avseende vilket underlag kvotflyktingarna ska väljas från. Även om det formuleras att utsatta personer som kvinnor, flickor och hbtq-personer ska prioriteras är det oroväckande att det är möjlighet till integration och anpassning till svenska värderingar som sätts i fokus snarare än individers behov av skydd och vidarebosättning.

Majoriteten av flyktingar i världen flyr till länder i närområdet vilket innebär att låg- och medelinkomstländer tar det största ansvaret för människor på flykt. Kvotflyktingsystemet bidrar till en mer rättvis ansvarsfördelning mellan länder och är därutöver en viktig solidaritetshandling. Att ta emot kvotflyktingar är ett frivilligt åtagande av den svenska staten och Sverige har tagit emot kvotflyktingar sedan år 1950.

Varje år ger regering och riksdag Migrationsverket resurser för att kunna överföra ett visst antal kvotflyktingar till Sverige. Under många år tog Sverige emot 1 900 kvotflyktingar per år.  I oktober 2016 beslutades att Sverige skulle öka mottagandet av kvotflyktingar till 5 000 personer per år, vilket har skett sedan år 2018. Motiveringen till Sveriges ökade kvotflyktingmottagande var det stigande antalet flyktingar i världen som är i akut behov av skydd. Vidarebosättning är utöver att vara en viktig solidaritetshandling också en säker och laglig väg för flyktingar att få skydd. De personer som tas ut på kvot befinner sig ofta i flyktingläger runt om i världen och tillhör ofta några av de mest utsatta grupperna, såsom kvinnor och barn. Möjligheten att vidarebosättas och därmed få resa lagligt till ett mottagarland motverkar att människor tvingas ut på livsfarliga resor.

Utöver antalet kvotflyktingar som ska tas emot genom rutinerna för vidarebosättning finns det en så kallad akut kvot för akuta, brådskande och prioriterade ärenden. Dessa ärenden presenteras från ett större antal uttagningsländer och även från länder där Sverige inte har någon avsatt kvot, men där enstaka ärenden av olika anledningar behöver hanteras skyndsamt. Det kan till exempel handla om personer som riskerar att deporteras, som befinner sig i en särskilt utsatt situation i uttagningslandet eller som lider av allvarliga sjukdomstillstånd.[1] Antalet personer om har tagits emot enligt den akuta kvoten varierar. Det är oklart om den kommer att finnas kvar.

[1] Migrationsverkets verksamhetsrapport ”Vidarebosättning 2021

Denna text uppdaterades senast: 23-02-2023.