Tidöavtalet

Bosättning för nyanlända

Sveriges riksstadsbyggnad

Förslagets formulering i Tidöavtalet

Bosättningslagen/anvisningslagen bör ses över i fråga om viktningen av de faktorer som styr fördelningen av nyanlända samt att bostadssituationen i en kommun ska utgöra ytterligare en faktor. Lagen bör på sikt ska avskaffas och ersättas med en modell med ett större kommunalt inflytande. Det bör också införas en nationell modell med etableringsboende i max tre år.

 

Asylrättscentrums analys

Asylrättscentrum konstaterar att enligt nu gällande bosättningslag (lagen (2016:28) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning) är kommuner skyldiga att efter anvisning enligt lagen ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Vid fördelningen av anvisningar mellan kommuner ska hänsyn tas till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och enskommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen.

Det skulle behövas en mer ingående analys av hur nuvarande regelverk har fungerat och vilka brister som finns för att kunna uttala sig om förslagen i Tidöavtalet. Det kan dock noteras att bakgrunden till att bosättningslagen antogs år 2016 var att det då gjordes bedömningen att ansvarsfördelningen på mer frivillig basis mellan kommuner för nyanländas bosättning var ojämn. Ifall en återgång nu ska ske till tidigare system är en ordentlig konsekvensanalys önskvärd.

Denna text uppdaterades senast: 23-02-2023.