Tidöavtalet

Inre gränskontroller till Sverige ska stärkas

Sveriges riksstadsbyggnad

Inre gränskontroller till Sverige ska stärkas

Förslagets formulering i Tidöavtalet

1) Polismyndigheten ska uppdras att genomföra inre gränskontroller i högre grad där sådana gränskontroller bedöms ha effekt på irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet. Möjligheten att i samverkan med andra länder utlokalisera svensk gränspolis till EU-flygplatser för kvalitativa pass- och identitetskontroller från destinationer från vilka många tar sig till Sverige illegalt ska övervägas.

2) Förslag i SOU 2021:92 om effektivare åtgärder för att bl.a. utföra bevakning och inre utlänningskontroller i gränsområden ska genomföras.

3) En departementspromemoria ska tas fram i syfte att se över hur gränskontroller i högre utsträckning kan användas för att bekämpa irreguljär migration till Sverige. I uppdraget ska bland annat ingå att:

  • Utreda och föreslå författningsändringar eller andra åtgärder som syftar till att ytterligare förbättra Sveriges förmåga att vid gränserna bekämpa irreguljär migration och gränsöverskridande kriminalitet.
  • Föreslå författningsändringar som innebär att regeringen ska ha möjlighet att återinföra identitetskontroller vid transporter som utförs med buss, tåg eller passagerarfartyg till Sverige från en annan stat.

Uppdrag till Polismyndigheten ska fastställas i regleringsbrev för 2023. En proposition med förslag för att stärka gränskontroller och transportöransvaret ska genomföras under 2023.

 

Asylrättscentrums analys

Asylrättscentrum konstaterar att förslagen om att polisen ska genomföra fler inre utlänningskontroller samt att det ska övervägas att utlokalisera svensk polis till EU-flygplatser är vagt beskrivna och att det är därför oklart om de skulle stå i strid med gällande lagstiftning. Ett problem som Asylrättscentrum vill lyfta är att den irreguljära migrationen och gränsöverskridande brottsligheten här hanteras tillsammans som en gemensam fråga. Personer som reser mellan länder i syfte att begå brott och personer som flyr från ett land är två grupper som bör särskiljas från varandra vad gäller såväl åtgärder som behov. Att hantera grupperna tillsammans gör både att asylsökande kan riskera att utmålas som kriminella och att deras behov inte synliggörs.

När det gäller genomförandet av förslagen i SOU 2021:92 om effektivare åtgärder för att bl.a. utföra bevakning och inre utlänningskontroller i gränsområden noterar Asylrättscentrum att det i remissvar har lyfts fram allvarlig kritik mot de föreslagna lagstiftningsändringarna. Mot bakgrund av denna kritik anser Asylrättscentrum att det vore problematiskt att genomföra förslagen i sin nuvarande utformning. Som exempel på den kritik som lyfts fram kan nämnas att Civil Rights Defenders har kritiserat förslagen för att ha en bristande människorätts- och konsekvensanalys, att de har en systematisk utformning som har som konsekvens att de jämställer kriminalitet med migration samt att det finns risk för att förslagen skapar ett utrymme för, och leder till, rasprofilering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) menar att det saknas en fördjupad icke-diskrimineringsanalys av förslagen, bland annat utifrån den internationella praxis som finns avseende diskriminerande etnisk profilering, och att de inte kan tillstyrka förslaget.

Justitiekanslern (JK) ”anser att det krav (”anledning att anta”) som utredningen uppställer för att inre utlänningskontroller ska få vidtas i gränsnära områden är för lågt ställt och det finns därför en uppenbar risk att dessa kontroller vidtas på godtyckliga grunder. Det finns också en betydande risk för att dessa kontroller kommer att tillämpas på ett diskriminerande sätt”.[1] JK går även vidare och säger att förslaget sammantaget innebär en sådan risk för betydande ingrepp i enskildas fri- och rättigheter att förslaget inte kan försvaras som proportionerligt.

Asylrättscentrum konstaterar att det är svårt att närmare kommentera förslaget om att en departementsmemoria ska tas fram i syfte att se över hur gränskontrollerna kan användas för att bekämpa irreguljär migration till Sverige då det i dagsläget inte går att veta vad utredningen kommer att komma fram till. Det är dock värt att notera att irreguljär migration och åtgärder för att bekämpa gränsöverskridande kriminalitet är olika frågor och därför tydligt bör behandlas separat i utredningen, även om vissa av åtgärderna kan vara relevanta i båda frågorna.

[1] Betänkandet: Åtgärder i gränsnära områden (SOU 2021:92).

Denna text uppdaterades senast: 23-02-2023.