Översyn av incitamentsstrukturer för frivillig återvandring

1) Migrationsverket uppdras att genomföra informationsinsatser för att skapa medvetenhet om och öka kunskapen om möjligheten till återvandring och befintliga stödinsatser, t.ex. i kontakten med personer och familjer som befinner sig i Sverige med asylrelaterade uppehållstillstånd.

2) En utredning tillsätts kring hur återvandring kraftigt kan stimuleras och med andra medel öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige och som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Det gäller särskilt personer som inte integrerats i det svenska samhället i termer av egenförsörjning, språk eller andra kulturella faktorer. Utredningen ska bland annat:

• Kartlägga insatser för att stimulera återvandring i jämförbara länder, däribland Danmark, för att inventera vilka lagstiftningsåtgärder, stödinsatser eller andra åtgärder som visat sig leda till konkreta resultat över tid.
• Utifrån en samhällsekonomisk analys och integrationsaspekter identifiera vilka omständigheter som ska ligga till grund för att komma i fråga för stöd till återvandring.
• Ta fram förslag på vilka nivåer av ekonomiska incitament och stöd som vore samhällsekonomiskt försvarbara för att skapa incitament för personer att lämna Sverige.
• Analysera hur svenska myndigheter bättre kan bistå den som kan komma i fråga för återvandring med praktiska förberedelser och samordning i anknytningslandet inför återvandringen.
• Föreslå lämpliga författningsändringar.

Uppdrag till Migrationsverket beslutas i regleringsbrev för 2023. En utredning tillsätts under våren 2023. Arbetet med lagstiftning och genomförande av föreslagna åtgärder ska fullföljas under mandatperioden 2022–2026.

Vad händer med förslaget?

• I regleringsbrevet för Migrationsverket för år 2023 anges att det ska ske en ökning av antalet personer som återvandrar till sitt hemland och återvandring kan vid behov ske med stöd av återvandrings- och resebidrag. Myndigheten ska redovisa hur många som fått återvandrings- och resebidrag under året och hur stor ökningen varit jämfört med tidigare år. Myndigheten ska också redovisa en analys avseende de personer som ansöker och beviljas återvandrings- och resebidrag.

• I oktober 2023 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bland annat kartlägga insatser för att stimulera återvandring, identifiera ekonomiska incitament för återvandring, och föreslå nödvändiga författningsförslag.
• I augusti 2024 lämnade utredaren sitt betänkande. Utredningen föreslår bland annat att bidraget till invandrares återvandring inte längre ska behovsprövas, och att målgruppen ska utvidgas till personer som har blivit svenska medborgare samt till personer som har invandrat som anhöriga. Betänkandet kommer nu att beredas inom Regeringskansliet.

Asylrättscentrums analys

Asylrättscentrum anser att det är bra att information om möjligheter och rättigheter ges till personer som kommer till Sverige. Det som avses med återvandring är att personer som har rätt att leva i Sverige ska uppmuntras att flytta tillbaka till sina hemländer, och det handlar framförallt om personer som har beviljats asyl i Sverige. Det är viktigt att informationen ges på ett sätt som inte skadar integrationen eller förtroendet för Migrationsverket negativt.

Asylrättscentrum konstaterar att utredaren i sitt betänkande för fram att förslagen om återvändande kan motverka samhällets integration. Detta nämns särskilt i den del som avser ett höjt ekonomiskt bidrag till enskilda för att främja återvändande. Utredaren menar att ett sådant bidrag kan ett skickar en signal till bidragets målgrupp att den är oönskad i Sverige – till och med till den grad att staten är villig att betala höga belopp för att bli av med delar av den. Vidare påtalar utredaren att det knappast kan undvikas att en sådan signal verkar negativt på målgruppens vilja – och syn på sina egna möjligheter – att bli en integrerad del av det svenska samhället. Enligt utredaren skulle detta kunna få konsekvenser som lägre arbetskraftsdeltagande och högre brottslighet, bland de grupper av invandrare som bidraget skulle riktas mot.

Asylrättscentrum noterar vidare att utredaren i sin avslutande kommentar konstaterar att man misslyckats med kärnan i utredningens uppdrag. Detta eftersom några metoder som kan leda till att invandrares frivilliga utredning kraftigt ökar inte har kunnat finnas. Enligt utredaren har man gått igenom det informationsunderlag som finns i frågan men att inga erfarenheter av eller indikationer på lämpliga sätt synes existera.

Asylrättscentrum kan konstatera att utvidgade uppdrag för Migrationsverket innebär att resurser tas i anspråk. Utan att ökade medel skjuts till i motsvande omfattning riskerar andra uppdrag för myndigheten att bli lidande. Detta är särskilt problematiskt inte minst med tanke på att Migrationsverkets långa handläggningstider, vilka bland annat Justitieombudsmannen har riktat kritik mot, då riskerar att bli ännu längre.[1]

[1] Justitieombudsmannens beslut 2022-12-13, ”Ny granskning av Migrationsverkets handläggningstider”.

Denna text uppdaterades senast: 2024-08-21