Tidöavtalet

Översyn av incitamentsstrukturer för frivillig återvandring

Sveriges riksstadsbyggnad

Förslagets formulering i Tidöavtalet

1) Migrationsverket uppdras att genomföra informationsinsatser för att skapa medvetenhet om och öka kunskapen om möjligheten till återvandring och befintliga stödinsatser, t.ex. i kontakten med personer och familjer som befinner sig i Sverige med asylrelaterade uppehållstillstånd.

2) En utredning tillsätts kring hur återvandring kraftigt kan stimuleras och med andra medel öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige och som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Det gäller särskilt personer som inte integrerats i det svenska samhället i termer av egenförsörjning, språk eller andra kulturella faktorer. Utredningen ska bland annat:

  • Kartlägga insatser för att stimulera återvandring i jämförbara länder, däribland Danmark, för att inventera vilka lagstiftningsåtgärder, stödinsatser eller andra åtgärder som visat sig leda till konkreta resultat över tid.
  • Utifrån en samhällsekonomisk analys och integrationsaspekter identifiera vilka omständigheter som ska ligga till grund för att komma i fråga för stöd till återvandring.
  • Ta fram förslag på vilka nivåer av ekonomiska incitament och stöd som vore samhällsekonomiskt försvarbara för att skapa incitament för personer att lämna Sverige.
  • Analysera hur svenska myndigheter bättre kan bistå den som kan komma i fråga för återvandring med praktiska förberedelser och samordning i anknytningslandet inför återvandringen.
  • Föreslå lämpliga författningsändringar.

Uppdrag till Migrationsverket beslutas i regleringsbrev för 2023. En utredning tillsätts under våren 2023. Arbetet med lagstiftning och genomförande av föreslagna åtgärder ska fullföljas under mandatperioden 2022–2026.

 

Asylrättscentrums analys

Asylrättscentrum anser att det är bra att information om möjligheter och rättigheter ges till personer som kommer till Sverige. Det som avses med återvandring är att personer som har rätt att leva i Sverige ska uppmuntras att flytta tillbaka till sina hemländer, och det handlar framförallt om personer som har beviljats asyl i Sverige. Det är viktigt att informationen ges på ett sätt som inte skadar integrationen eller förtroendet för Migrationsverket negativt.

Asylrättscentrum konstaterar att det inte går att veta vad en utredning om hur återvandring kan stimuleras kommer fram till. Med anledning av utformningen av punkten så vill vi dock lyfta att det finns en risk att det kan motverka integration om ett stort fokus på återvändande läggs redan tidigt i uppehållstillståndsprocessen. Det finns också en risk att föreslagna åtgärder kan verka diskriminerande för vissa grupper.

I regleringsbrevet för Migrationsverket för år 2023 anges att det ska ske en ökning av antalet personer som återvandrar till sitt hemland och återvandring kan vid behov ske med stöd av återvandrings- och resebidrag. Myndigheten ska redovisa hur många som fått återvandrings- och resebidrag under året och hur stor ökningen varit jämfört med tidigare år. Myndigheten ska också redovisa en analys avseende de personer som ansöker och beviljas återvandrings- och resebidrag.

Det kan i sammanhanget noteras att utvidgade uppdrag för Migrationsverket innebär att resurser tas i anspråk. Utan att ökade medel skjuts till i motsvande omfattning riskerar andra uppdrag för myndigheten att bli lidande. Detta är särskilt problematiskt inte minst med tanke på att Migrationsverkets långa handläggningstider, vilka bland annat Justitieombudsmannen har riktat kritik mot, då riskerar att bli ännu längre.[1]

[1] Justitieombudsmannens beslut 2022-12-13, ”Ny granskning av Migrationsverkets handläggningstider”.

Denna text uppdaterades senast: 23-02-2023.