Tidöavtalet

Samlat ansvar och intensifierat arbete för återvändandeverksamhet

Sveriges riksstadsbyggnad

Samlat ansvar och intensifierat arbete för återvändandeverksamhet

Förslagets formulering i Tidöavtalet

1) Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Kriminalvården ska ges ett förstärkt uppdrag att samverka när det gäller återvändandeverksamheten, och resurser för detta ändamål om så behövs.

2) Ett arbete ska genomföras för att prioritera och stärka återvändandeverksamheten i övrigt, bl.a. genom att se över myndigheternas ansvarsfördelning. Antalet förvarsplatser ska öka och kompletteras med alternativ om elektronisk eller annan övervakning av personer som väntar på verkställighet. Säkerheten på Migrationsverkets förvar ska öka, bl.a. genom stärkta möjligheter att visitera intagna, kontrollera besök och genomsöka bostadsutrymmen.

Kompletterande åtgärder för personer som fått avslag men inte tagits i förvar bör i övrigt innefatta införandet av en boendeskyldighet som innebär restriktioner för den enskilde från att röra sig fritt. Den enskilde kan bl.a. behöva anmäla sig flera gånger om dagen eller infinna sig på boendet mellan vissa klockslag.

 

Asylrättscentrums analys

Förslaget om ett förstärkt uppdrag att samverka är vagt formulerat vilket gör det svårt att överblicka vad ett förstärkt uppdrag att samarbeta skulle innebära i praktiken.

Vad gäller övriga förslag under denna punkt konstaterar Asylrättscentrum att flera av förslagen kommer att innebära ett behov av lagändringar. Detta då åtgärderna innebär restriktioner av personers rörelsefrihet och rätt till privatliv. Det nuvarande förslaget tar inte upp hur dessa lagändringar ska se ut rent konkret och de är därför svåra att närmare kommentera. Asylrättscentrum vill dock understryka att det rör sig om allvarliga inskränkningar i personers rörelsefrihet och rätt till privatliv. En tvångsåtgärd måste stå i proportionalitet till personens rätt till rörelsefrihet och privatliv och får inte vara i strid med Sveriges internationella åtaganden.

Asylrättscentrum ser risker med en lagstiftningsändring som inskränker personers rörelsefrihet och rätt till privatliv. Vi vill poängtera att det i huvudsak inte rör sig om personer som är kriminella utan personer som har flytt från sina hemländer för att söka skydd i Sverige, och därmed är en mycket utsatt grupp. Åtgärder som föreslås, och proportionalitetsbedömningen som görs, bör ta hänsyn till detta. Det finns risk att eventuella lagändringar kommer att påverka barns rättigheter och det är därmed viktigt att utreda att de tar hänsyn till barnens bästa.

Asylrättscentrum vill slutligen också lyfta att vi ser att många i dagsläget är förvarstagna utan att det leder till verkställighet av utvisningsbeslutet. Att myndigheterna arbetar aktivt med verkställigheten är en del av bedömningen av om det finns grund för förvar. Ändras inget i möjligheterna till verkställighet av utvisningsbeslut finns det risk för att ökade tvångsmedel inte ökar mängden verkställda beslut om utvisning utan enbart ökar mängden personer som är förvarstagna eller på annat sätt har sin rörelsefrihet och rätt till privatliv inskränkt.

 

Vad händer med förslaget?

Återvändandecenter för asylsökande
Den 29 juni 2023 får Migrationsverket i uppdrag av regeringen att införa återvändandecenter för asylsökande som har fått ett beslut om att lämna landet. Där ska Migrationsverket aktivt arbeta med att motivera personer till att återvända frivilligt, samt ge råd, vägledning och praktiskt stöd. Arbetet ska påbörjas omedelbart. Läs mer här.

Översyn av regelverket om förvar
Regeringen tillsätter den 10 augusti en utredning med uppdrag att göra en översyn av hela regelverket om förvar i utlänningslagen. Att placeras i förvar innebär att man vistas på ett låst boende som Migrationsverket ansvarar för, tills beslutet om avvisning eller utvisning går att genomföra. Utredningen ska bland annat se över om personer ska kunna tas i förvar vid fler situationer än idag. Läs mer här.

Denna text uppdaterades senast: 13-09-2023.