Skärpta krav för medborgarskap

1) De förslag på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap som föreslagits i SOU 2021:2 ska läggas fram i proposition till riksdagen.

2) En ny utredning ska tillsättas för att ta fram ytterligare skärpta krav för att erhålla svenskt medborgarskap. Utredningen ska bland annat:

• Utreda och föreslå en återgång till en längre hemvisttid, om minst 8 år, för att en utlänning i normalfallet ska komma i fråga för svenskt medborgarskap.
• Utreda och föreslå ytterligare skärpta kunskaper om Sveriges samhälle och kultur för att komma i fråga för svenskt medborgarskap.
• Utreda och föreslå en huvudregel som innebär ett återinfört krav på egenförsörjning för att komma i fråga för svenskt medborgarskap.
• Utreda och föreslå skärpta krav på hederlig vandel som ett krav för medborgarskap. Vandelsprövningen ska innefatta kontroll av tidigare brottslighet i hela EU.
• Utreda och vid behov föreslå att en lojalitetsförklaring, medborgarskapssamtal eller liknande ceremoniellt inslag av obligatorisk karaktär ska utgöra slutpunkt i processen att upptas till medborgare.
• Ta fram förslag som innebär att medborgarskap ska kunna återkallas för den med dubbla medborgarskap som begått systemhotande brottslighet eller vars medborgarskap beviljats till följd av oriktiga uppgifter.

Vad händer med förslaget?

• Den 7 september 2023 tillsatte regeringen ett utredning som ska lämna förslag på skärpta krav för svenskt medborgar­skap.
• Den 29 maj 2024 beslutade riksdagen om ändringar i medborgarskapslagen. Från och med 1 oktober 2024 kommer det att ställas krav på skötsamhet hos unga personer som söker svenskt medborgarskap.
• Den 27 juni 2024 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till den tidigare tillsatta utredningen om skärpta krav för att förvärva svenskt medborgarskap. Enligt tilläggsdirektivet ska utredningen föreslå ytterligare skärpningar. Utredningen ska även se över om den svenska regleringen av förlust av medborgarskap behöver ändras för att överensstämma med EU-rätten.
• Den 14 januari 2025 överlämnade Utredningen om skärpta krav för att förvärva svenskt medborgarskap sitt betänkande till regeringen. Utredningens förslag innebär bland annat krav på längre hemvisttid i Sverige samt ett skärpt krav på hederligt levnadsätt för att förvärva svenskt medborgarskap. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2026.

Asylrättscentrums analys

Asylrättscentrum konstaterar att förslagen innebär att det kommer att bli svårare att bli svensk medborgare jämfört med idag. Alla eventuella förslag om skärpta krav för att erhålla medborgarskap behöver vila på en gedigen grund då medborgarskapet är av stor betydelse för enskilda och deras integration i Sverige.

De krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap som föreslås läggas fram ska enligt Tidöavtalet hämtas ur SOU 2021:2, ett delbetänkande av Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (USSMA) som tidigare varit ute på remiss.

Enligt kommittédirektiven till USSMA är ett av syftena bakom införandet av kunskapskrav att främja ett inkluderande samhälle. Utredningen konstaterar dock att en risk med höga krav för medborgarskap är att de ”på längre sikt [innebär] en risk för ett samhälle som präglas av utanförskap i stället för inkludering och samhörighet” (SOU 2021:2 s. 191 f). Utredningen lyfter att det saknas stöd i forskning för att ett högt ställt krav på språkkunskaper leder till bättre integration (se avsnitt 7.4.2, 7.5.2 och 16.4.2). Däremot finns ”stöd för att högre krav på språkkunskaper i stället leder till exkludering och diskriminering, i synnerhet av kvinnor, äldre och grupper med låg eller ingen utbildningsbakgrund, vilket riskerar att leda till segregation i stället för till integration” (SOU 2021:2 s. 392). Just risken för diskriminering lyftes även fram av många remissinstanser. Även utredningen själv menar att införandet av ett språkkrav kan ifrågasättas redan ur ett jämställdhetsperspektiv då det finns stöd i forskning för att språkkrav är det krav, framför t.ex. försörjnings- och vandelskrav, som utgör det största hindret för medborgarskap och att det skapar störst problem för äldre personer och kvinnor (SOU 2021:2 s. 195). FN:s granskningskommitté för Kvinnokonventionen har uttryckt att en nationell rättsordning som ställer villkor som kvinnor har svårare att uppfylla än män i sig kan utgöra indirekt diskriminering (Generell rekommendation nr. 32).

Förslaget i SOU 2021:2 innehåller en möjlighet till dispens från kunskapskraven för personer som av särskilda skäl inte rimligen kan förväntas uppfylla kraven. Detta är bra och får nog anses vara nödvändigt för att inte riskera att strida mot Sveriges internationella åtaganden såsom exempelvis FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Migrationsverket har dock flaggat för att det saknas vägledning i betänkandet för hur dispensbedömningarna ska göras. Migrationsverket varnade därför för att följden kan bli att rättssäkerheten påverkas genom att bedömningar inte görs likartat med följden att den enskilde inte kan skyddas från godtyckliga bedömningar.

Ytterligare en farhåga som lyftes fram av remissinstanser är att införandet av kunskapskrav från 16 års ålder kan leda till att barn inte beviljas svenskt medborgarskap medan föräldrarna gör det. Detta är något som inte kan anses vara i linje med principen om familjens enhet. Asylrättscentrum anser därför att om särskilda krav för medborgarskap införs så ska personer under 18 år (barn) undantas från kraven.

Asylrättscentrum vill slutligen påminna om att Sverige genom ett flertal internationella åtaganden har tagit på sig att underlätta för statslösa och personer som erkänts som flyktingar, som har legal och varaktigt hemvist i staten, att erhålla medborgarskap. Asylrättscentrum förutsätter att undvikande av statslöshet fortsätter att vara en viktig utgångspunkt för svensk lagstiftning.

Denna text uppdaterades senast: 2024-08-15.