Skärpta villkor för anhöriginvandring

1) Regeringen skall skyndsamt avlåta proposition till riksdagen som motsvarar utskottsinitiativet i socialförsäkringsutskottet av den 3 maj 2021, innebärande bl.a.:

• Begränsa rätten till undantag från försörjningskraven vid anhöriginvandring för alternativt skyddsbehövande
• Begränsa möjligheten till undantag från försörjningskraven vid anhöriginvandring i allmänhet.
• Begränsa vidarebosattas undantag från försörjningskraven vid anhöriginvandring.

2) En utredning ska uppdras att se över försörjningskraven och villkoren i övrigt vid anhöriginvandring, med utgångspunkt att skärpa villkoren för att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning. I utredningsuppdraget ska ingå att:

• Utreda vilka bortre begränsningar för skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring till olika kategorier av anknytningspersoner som följer enligt EU-rättsliga bestämmelser och andra internationella åtaganden.
• Utreda och föreslå författningsändringar genom vilka försörjningskravet vid anhöriginvandring skärps med målet att ingen anhöriginvandrare ska räknas som i vart fall fattig eller i risk för fattigdom vid ankomsten.
• Utreda och för sådan anhöriginvandring där det är möjligt föreslå villkor att den som ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning ska ha ordnat heltäckande sjukvårdsförsäkring för vistelsen i Sverige.
• Utreda och föreslå huvudregel om att försörjningskraven ska gälla även vid förlängning av uppehållstillstånd på grund av anknytning, så länge anhöriginvandraren själv inte kommit i varaktig egen försörjning.
• Utreda och föreslå författningsändringar varigenom utlänningar som fått uppehållstillstånd p.g.a. verkställighetshinder inte kan utgöra anknytningsperson för anhöriginvandring.
• Utreda och föreslå författningsändringar varigenom definitionen av en familj inom ramen för anhöriginvandring blir så snäv som EU-rätten och folkrätten tillåter. Familjebegreppet ska dock även fortsättningsvis vara neutralt i förhållande till kön och sexuell läggning och inkludera par som på grund av t.ex. hedersrelaterat förtryck eller förtryck mot hbtq-personer inte hade möjlighet att dela hushåll i hemlandet. Definitionen av en familj till en vuxen anknytningsperson avgränsas till make, maka, sambo, registrerad partner och barn under 18 år. Anhöriginvandring för andra ska vara möjlig endast i synnerligen ömmande fall.
• Utreda och föreslå att DNA-tester ska användas för att styrka släktskap vid anhöriginvandring såvida det inte är uppenbart obehövligt.

Vad händer med förslaget?

• Den 1 december 2023 skärptes villkoren för anhöriginvandring och det blev svårare att beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl
  Skärpningen innebar bland annat att åldersgränsen för när makar och sambos får återförenas med varandra höjdes. Nu får uppehållstillstånd nekas om någon av parterna är under 21 år, tidigare fick tillstånd nekas om någon av parterna var under 18 år. Genom lagändringen blev det även svårare för alternativt skyddsbehövande och kvotflyktingar att återförenas med sina familjemedlemmar. Det beror på att det blivit svårare för alternativt skyddsbehövande och kvotflyktingar att undantas från försörjningskravet vid återförening. Vi på Asylrättscentrum är kritiska till de lagändringar som trätt ikraft. Vi ser en risk att de riskerar att strida mot både internationella konventioner och EU-rätt – och vi ser stora brister vad gäller det barnrättsliga perspektivet. Läs mer om lagändringarna och vårt remissvar här. Lagrådets yttrande hittar du här.
• Den 11 juli 2024 beslutade regeringen att en särskild utredare ska göra en översyn av det svenska regelverket i syfte att ytterligare skärpa villkoren för anhöriginvandring. Utredaren ska bl.a. undersöka hur möjligheterna att vara anknytningsperson kan begränsas, hur anhörigkretsen för tillstånd på grund av anknytning kan begränsas, hur försörjningskraven kan skärpas. Det ska även utredas om det är möjligt att införa krav på heltäckande sjukförsäkring som villkor för anhöriginvandring. Uppdraget ska redovisas senast den 25 augusti 2025.

Asylrättscentrums analys

Förslaget om skärpta villkor för anhöriginvandring bör läsas tillsammans med förslaget om att asyllagstiftningen ska anpassas efter den rättsliga miniminivån enligt EU-rätten. Av det senare förslaget framkommer nämligen att anhöriginvandring till den som har uppehållstillstånd i Sverige inte ska tillåtas till en vidare krets eller med mer generösa villkor än vad som följer av EU-rätten. Förändringar av EU-rätten vad gäller detta kan således påverka möjligheterna i Sverige. Det bör dock noteras att familjeåterföreningsdirektivet (2003/86/EG) inte ändrats i och med EU:s nya migrationspakt. EU-domstolen meddelar dock löpande domar som påverkar staters möjligheter att reglera familjeåterförening. Ett sådant exempel är de domar som rör härledd uppehållsrätt som pekar på att även bestämmelser i Europeiska unionens funktionssätt har betydelse. Det bör även noteras att nationella lagändringar kan påverka rätten till familjeåterförening. Exempelvis kan förändringar i bestämmelserna om permanent uppehållstillstånd ha betydelse för vem som anses vara så kallad anknytningsperson.

Asylrättscentrum är oroade för att de genomförda och aviserade skärpningarna kan leda till att uppehållstillstånd nekas i strid med internationella konventionsåtaganden. När villkoren för anhöriginvandring skärps blir det särskilt viktigt att beslutsfattare och domare har goda kunskaper om de krav som ställs gällande familjeliv genom internationella konventioner.

En bestämmelse som har stor betydelse för hur rätten till anhöriginvandring får begränsas i praktiken är Europakonventionens artikel 8. Av artikeln framgår att var och en har rätt till respekt för sitt familjeliv. Samtidigt stadgas att myndigheter får inskränka åtnjutandet av denna rättighet med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter. Artikel 8 bygger alltså på en idé om balansering eller proportionalitet, där intresset av familjeliv vägs mot andra intressen, såsom en stats intresse av reglerad invandring.

Vi konstaterar att när villkoren för anhöriginvandring skärpes genom den tillfälliga lag som infördes 2016 avgjordes många ärenden utan nödvändig proportionalitetsbedömning och utan korrekt beaktande av barnets bästa. Faktum är att det dröjde flera år innan Migrationsöverdomstolen meddelade domar som konstaterade att skärpningarna i vissa fall inte var tillåtna enligt internationella konventioner (se exv. MIG 2018:20 samt MIG 2021:5). En stor skillnad mellan förslagen i Tidöavtalet och begränsningarna i den tillfälliga lagen – och därmed något som måste beaktas vid proportionalitetsbedömningar – är att de begränsningar som infördes i den tillfälliga lagen var tänkta att tillämpas under en begränsad tid. En tidsbegränsad eller uppskjuten rätt till familjeåterförening kan inte likställas med en definitiv avsaknad av rätt till återförening, eftersom konsekvenserna har olika proportion för den enskilde.

Asylrättscentrum ser allvarligt på att flera av de skärpningar som redan genomförts och som aviserats drabbar barn hårt. FN:s barnrättskommitté uttryckte i sin senaste granskning av Sverige att kommittén är ”deeply concerned about the […] 33 reforms envisaged in the Tidö Agreement to further restrict the rights of asylum-seeking, refugee and migrant children”.[1]

Vi oroas även av att det görs skillnad i möjligheterna att åtnjuta rätten till familjeliv mellan flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Både flykting och alternativt skyddsbehövande är skyddsgrunder som följer av internationell rätt, och för asylsökande i Sverige kan skydd beviljas på en av dessa två grunder. Asylrättscentrum anser att flyktingar och alternativt skyddsbehövande i alla relevanta avseenden är att bedöma som lika vad gäller rätten till familjeliv. Vi menar att en skillnad i rättigheter mellan flyktingar och alternativt skyddsbehövande kan strida mot såväl familjeåterföreningsdirektivet som mot förbudet mot diskriminering i Europakonventionens artikel 14 (i kombination med rätten till familjeliv i konventionens artikel 8).

För ett mer utvecklat resonemang läs gärna vårt remissvar.

[1] Concluding observations on the combined sixth and seventh periodic reports of Sweden, 6 February 2023, CRC/C/SWE/CO/6-7, punkt 42.

Denna text uppdaterades senast: 2024-08-21.