Skärpta villkor för arbetskraftsinvandring

Skärpta villkor för arbetskraftsinvandring

Förslagets formulering i Tidöavtalet

Det ska ske ett utredningsarbete som ska få i uppdrag att se över regelverket för arbetskraftsinvandring i syfte att höja inkomstgränsen. Utgångspunkten ska vara att arbetstillstånd endast ska beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen. Den exakta nivån blir en fråga för utredningen att ta ställning till.

Utredningen ska – i den utsträckning SOU 2021:88 behöver kompletteras – bl.a. få i uppdrag att utreda och kartlägga problem relaterade till arbetskraftsinvandringen. I detta uppdrag kommer ingå att kartlägga lönenivåer, samt förekomsten av missbruk och missförhållanden kopplade till arbetskraftsinvandring på den svenska arbetsmarknaden. Utredningen ska även särskilt få i uppdrag att lämna följande förslag.

• Författningsändringar varigenom arbetstillstånd endast kan beviljas utlänning som ordnat en heltäckande sjukvårdsförsäkring för den första tillståndstiden.
• Förslag som innebär att regeringen bemyndigas att föreskriva att vissa yrkesgrupper undantas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd, till exempel personliga assistenter. Regeringen ska också kunna föreskriva om lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper
• Lämna förslag om vilka sekretesshinder som kan undanröjas mellan myndigheter för att motverka arbetskraftsexploatering.
• Föreslå åtgärder för att begränsa möjligheten för asylsökande att kunna erhålla undantag från kravet på arbetstillstånd under tiden de väntar på att asylansökan avgörs.
• För att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation undersöks och vid behov författningsregleras särskilda bestämmelser för doktorander och forskare gällande möjligheten till uppehållstillstånd efter en viss tids sammanhängande anställning.
• Utredningen ska inte lägga förslag som inskränker Migrationsverkets möjlighet enligt gällande rätt att avstå från att återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för en arbetskraftsinvandrare på grund av att arbetsgivaren utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel i frågan om villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det.

Inom ramen för arbetet ska också ingå att, i den utsträckning SOU 2021:5 och SOU 2021:88 behöver kompletteras, ta fram förslag till åtgärder för att effektivare upptäcka dold exploatering av arbetskraftsinvandrare, till exempel att arbetstagarens faktiska arbets- och lönevillkor skiljer sig påtagligt negativt från vad som sägs gälla i det skriftliga avtalet, samt i sådana situationer ge arbetstagaren ökat skydd och stärka sanktionsmöjligheterna mot arbetsgivaren.

I vilken form detta utredningsarbete bör ske – en ny fristående utredning eller t.ex. genom tilläggsdirektiv till den nu pågående Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring (Ju 2022:11) – bör bli föremål för närmare överväganden.

Vad händer med förslaget?

• Den 16 februari 2023 beslutade regeringen om så kallade tilläggsdirektiv till Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring (Ju 2022:11). Genom de nya direktiven fick uteradern i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder som skärper villkoren för arbets­krafts­invand­ringen, bl.a. genom att före­slå regleringar som inne­bär att det ska krävas en heltäckande sjuk­försäkring avse­ende hälso- och sjukvård och en viss löne­nivå för att beviljas arbets­tillstånd, men med möjlig­het att före­skriva om ett lägre löne­krav för enskilda yrkes­grupper samt att vissa yrkes­grupper ska kunna exklu­deras från möjlig­heten att beviljas arbets­tillstånd. Utredaren fick även i uppdrag att före­slå åtgärder som främjar den hög­kvalifi­cerade arbets­krafts­invand­ringen. Uppdraget skulle redo­visas senast den 31 januari 2024.
• Den 1 november 2023 höjdes lönekravet för arbetstillstånd till att motsvara 80 procent av aktuell medianlön. Det är den medianlön som var publicerad vid ansökningstillfället som Migrationsverket kommer att utgå från vid prövningen av ansökan.
• Den 15 februari presenterades den statliga utredningen Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (SOU 2024:15). I utredningen fanns många förslag. Bland annat föreslogs att lönekravet skulle höjas ytterligare och motsvara 100% av aktuell medianlön. Utredningen föreslog även att möjligheten till så kallat spårbyte skulle avskaffas. Asylrättscentrum har lämnat in ett remissvar där vi kommenterat utredningens förslag.
• Den 17 december 2024 presenterade regeringen en lagrådsremiss där regeringen föreslog att möjligheten till spårbyte skulle avskaffas från och med den 1 april 2025.
• Den 9 januari 2025 yttrade sig Lagrådet över lagrådsremissen om avskaffande av spårbyte. Lagrådet påpekade bl.a. att behovet av övergångsbestämmelser i frågan om spårbyten behöver övervägas ytterligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet
• Den 23 januari 2025  kom propositionen (lagförslaget) där regeringen föreslog att spårbyte tas bort från 1 april 2025.
• Den 12 mars röstade riksdagen för att ta bort spårbyte. Sedan den 1 april 2025 går det inte att beviljas uppehållstillstånd på grund av spårbyte. Läs mer om detta här.
• Den 6 oktober 2025 höll regeringen och Sverigedemokraterna en pressträff om att höja lönekravet till arbetstillstånd till 90% av medianlönen. I Tidöavtalet flaggades för att lönekravet skulle höjas till 100 % vilket nu alltså inte blir fallet. Under pressträffen meddelades även att regeringen ska få mandat att besluta om undantag från lönekravet för vissa yrkesgrupper, samt få möjlighet att exkludera enskilda yrken från att överhuvudtaget beviljas arbetstillstånd i Sverige.
• Den 17 oktober 2025 lämnade regeringen en lagrådsremiss med förslag som syftar till att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring.
• Den 16 december 2025 presenterade regeringen en proposition (prop. 2025/26:87) med förslag som syftar till att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring.
• Den 28 januari 2026 fick Migrationsverket i uppdrag att, tillsammans med Arbetsförmedlingen, ta fram förslag på vilka yrken som kan undantas från det föreslagna lönekravet vid arbetskraftsinvandring. Uppdraget ska säkerställa att undantagen träffar bristyrken där det finns långsiktiga rekryteringsbehov. Uppdraget ska redovisas senast den 20 mars 2026.

Denna text uppdaterades senast: 2026-01-30.