Tidöavtalet

Transitcenter ska införas för hela asylprocessen

Sveriges riksstadsbyggnad

Transitcenter ska införas för hela asylprocessen

Förslagets formulering i Tidöavtalet

Tilläggsdirektiv ska beslutas för den pågående utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (Ju 2021:12) för att förändra uppdraget i syfte att analysera och ta fram förslag för hur transitcenter kan införas i enlighet med asylprocedurdirektivet artikel 43. Utgångspunkten ska vara att hela asylprocessen ska ske i transitcenter och att asylsökande ska tillbringa hela handläggningstiden i transitcenter.

Utredningen ska bland annat:

  • Kartlägga och analysera hur transitzoner för asylsökande implementerats i andra länder inom EU och andra jämförbara länder.
  • Utreda och lämna författningsförslag för att avskaffa EBO-bestämmelserna och förlägga asylprocessen till transitcenter/ankomstcenter.
  • Utreda och lämna författningsförslag om att asylsökande ska åläggas att vistas i transitcenter under tiden deras asylansökan handläggs.
  • Utreda hur införandet av transitcenter förhåller sig till grundlag och Europakonventionen.
  • Analysera och ta fram förslag om vilka restriktioner och tvångsmedel som, i enlighet med Mottagandedirektivets artikel 7, ska kunna användas för att förebygga att asylsökande avviker eller går under jorden, eller om en anmälningsplikt för asylsökande ska införas i kombination med indragna rättigheter för asylsökande som avviker.
  • Identifiera var, med vilket huvudmannaskap och med vilka praktiska förberedelser sådana transitcenter lämpligen kan upprättas.
  • Identifiera och ta fram förslag till vilka följdändringar som är nödvändiga att genomföra för att inrätta ett system med transitcenter.

 

Asylrättscentrums analys

Förslagen i Tidöavtalet rörande transitcenter är relativt kortfattade och vagt formulerade. Frågan om boende på ett center för asylsökande personer har tidigare utretts i samband med den så kallade Mottagandeutredningen (SOU 2018:22). Asylrättscentrum konstaterar att det inte är säkert att de nu föreslagna transitcentren är tänkta att utformas på samma sätt som de ankomst- eller mottagningscenter som utreddes av mottagandeutredningen. Asylrättscentrum ser dock liknande övergripande risker med nu föreslagna transitcenter som med tidigare utredda ankomst- respektive mottagningscenter.

remissvar gällande den tidigare utredningen var vi kritiska till inrättande av den typ av center som då föreslogs. De invändningar som vi på Asylrättscentrum hade var bland annat att det dåvarande förslaget riskerade att leda till bristande rättssäkerhet och ökade handläggningstider. Asylrättscentrum efterfrågade i remissvaret även en utförlig barnkonsekvensanalys, genusanalys och analys över vilka konsekvenser den föreslagna ordningen kan ha för hbtqi-personer och andra utsatta grupper.

Vi menar bland annat att om transitcenter ska införas så behöver det säkerställas att utsatta grupper även fortsatt har möjlighet att få anpassat boende när sådant behov finns. Asylsökande behöver även garanteras sin rätt till vård och skola. Vi ser en risk att tillgången till skola och vård kan påverkas negativt i och med att större kollektiva boenden placeras på ett mindre antal platser i landet. Asylsökande behöver garanteras juridisk hjälp av offentligt biträde på samma villkor som enligt nuvarande system. Vi ser en risk att tillgången till jurister riskerar att begränsas till det geografiska området i närheten av transitcentrets placering.

Det svenska migrationssystemet har tidigare visat sig sårbart för långa handläggningstider. Konsekvenserna av att avskaffa EBO-bestämmelserna kan därför bli negativa för de som befinner sig i asylprocess. Asylrättscentrum ser att många som flyttar till de nuvarande större anläggningsboendena, efter att tidigare varit bosatta i eget boende eller bott på Migrationsverkets mindre boenden, påverkas negativt vad gäller integration, rätt till skola samt vård och omsorg. Barn har särskilt påverkats negativt då många boenden inte är anpassade för att barn ska bo där långsiktigt. Asylrättscentrum ser risker med avskaffande av EBO-bestämmelserna och införandet av transitcenter och menar att det är av vikt att det samtidigt görs förändringar för att säkerställa korta handläggningstider hos myndigheterna. Vid det fall att ärenden inte kan hanteras inom önskvärd tid är det även av vikt att boenden anpassas för att såväl barn som vuxna ska kunna bo där långsiktigt.

Det är också oroande att Tidöavtalet anger att utredningen ska analysera hur transitzoner för asylsökande har implementerats i andra länder, att utredningen ska utreda och lämna författningsförslag om att asylsökande ska åläggas att vistas i transitcenter under tiden deras asylansökan handläggs samt ta fram förslag på restriktioner och tvångsmedel eller anmälningsplikt. Det är oklart hur långt detta kan komma att begränsa asylsökandes rörelsefrihet, men inriktningen är klart oroande. Artikel 7 i EU:s mottagandedirektiv (2013/33/EU) anger att sökande ska få röra sig fritt på värdmedlemsstatens territorium eller inom ett område som har anvisats dem av den medlemsstaten. Om de anvisas till ett visst område ska det inte påverka den omistliga privatlivssfären och det ska ge tillräckligt utrymme för att garantera tillträde till alla förmåner enligt mottagandedirektiv. Det får inte vara fråga om ett de facto-förvar enbart på grund av att de är asylsökande eftersom detta skulle vara i strid med artikel 8 i direktivet.

 

Vad händer med förslaget?

Tilläggsdirektiv om ordnat initialt mottagande av asylsökande
Regeringen ger den 22 juni 2023 tilläggsdirektiv till utredningen om ordnat initialt mottagande av asylsökande. Den pågående utredningen ska bland annat föreslå hur en anmälningsskyldighet för asylsökande kan införas och om nuvarande regelverk kring mottagningsvillkor och rätt till hälso- och sjukvård går utöver miniminivåerna enligt EU-rätten. Utredaren ska även ta ställning till om asylsökande ska anvisas att vistas inom ett specifikt geografiskt område under asylprocessen. Läs mer om tilläggsdirektivet här.

Senast den 31 maj 2024 ska utredningen även lämna förslag på hur ett system med särskilda mottagningscenter kan utformas. Utredningen ska bland annat ta ställning till om asylsökande bör vara begränsade till ett specifikt geografiskt område. Dessutom ska utredningen föreslå hur en plikt att anmäla sin närvaro på ett boende kan införas för att säkerställa att asylsökande bor på det angivna boendet.

Regeringen har även i mars 2024 gett Migrationsverket i uppdrag att börja förbereda för ett reformerat mottagningssystem i enlighet med de förslag som lämnades 2022 samt det tilläggsdirektiv som ska redovisas den 31 maj. Migrationsverket ska senast den 31 oktober 2024 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till regeringen.

Denna text uppdaterades senast: 26-03-2024.