Transitcenter ska införas för hela asylprocessen
Förslagets formulering i Tidöavtalet
Tilläggsdirektiv ska beslutas för den pågående utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (Ju 2021:12) för att förändra uppdraget i syfte att analysera och ta fram förslag för hur transitcenter kan införas i enlighet med asylprocedurdirektivet artikel 43. Utgångspunkten ska vara att hela asylprocessen ska ske i transitcenter och att asylsökande ska tillbringa hela handläggningstiden i transitcenter.
Utredningen ska bland annat:
- Kartlägga och analysera hur transitzoner för asylsökande implementerats i andra länder inom EU och andra jämförbara länder.
- Utreda och lämna författningsförslag för att avskaffa EBO-bestämmelserna och förlägga asylprocessen till transitcenter/ankomstcenter.
- Utreda och lämna författningsförslag om att asylsökande ska åläggas att vistas i transitcenter under tiden deras asylansökan handläggs.
- Utreda hur införandet av transitcenter förhåller sig till grundlag och Europakonventionen.
- Analysera och ta fram förslag om vilka restriktioner och tvångsmedel som, i enlighet med Mottagandedirektivets artikel 7, ska kunna användas för att förebygga att asylsökande avviker eller går under jorden, eller om en anmälningsplikt för asylsökande ska införas i kombination med indragna rättigheter för asylsökande som avviker.
- Identifiera var, med vilket huvudmannaskap och med vilka praktiska förberedelser sådana transitcenter lämpligen kan upprättas.
- Identifiera och ta fram förslag till vilka följdändringar som är nödvändiga att genomföra för att inrätta ett system med transitcenter.
Vad händer med förslaget?
- En utredning om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande tillsattes av föregående regering i september 2021. I november 2022 överlämnade utredningen delbetänkandet En ny ordning för asylsökandes boende (SOU 2022:64). I delbetänkandet lämnar utredaren bland annat förslag som innebär att eget boende (EBO) avskaffas som ett uttryckligt boendealternativ. Asylrättscentrum har skrivit ett remissvar där vi kommenterar förslagen i delbetänkandet.
- Den 22 juni 2023 gav regeringen tilläggsdirektiv till utredningen om ordnat initialt mottagande av asylsökande. Den pågående utredningen ska bland annat analysera om nuvarande regelverk kring mottagningsvillkor och rätt till hälso- och sjukvård går utöver miniminivåerna enligt EU-rätten. Utredaren ska även ta ställning till om asylsökande ska anvisas att vistas inom ett specifikt geografiskt område under asylprocessen. Dessutom ska utredningen föreslå hur en plikt att anmäla sin närvaro på ett boende kan införas för att säkerställa att asylsökande bor på det angivna boendet. Tiden för utredningen har förlängts, uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2024.
- I mars 2024 fick Migrationsverket i uppdrag att börja förbereda för ett reformerat mottagningssystem i enlighet med de förslag som lämnades 2022 samt det tilläggsdirektiv som ska redovisas den 15 oktober. Migrationsverket ska senast den 31 oktober 2024 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till regeringen.
- Den 3 oktober 2024 lämnade regeringen en lagrådsremiss med lagförslag som syftar till att åstadkomma en ny ordning för asylsökandes boende. Förslagen innebär att asylsökande som utgångspunkt ska på bo Migrationsverkets boenden. Vidare föreslås att endast de asylsökande som bor på Migrationsverkets boenden ska ha rätt till ekonomiskt bistånd (dagersättning och särskilt bidrag) under asyltiden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2025. Vissa bestämmelser föreslås tillämpas för asylsökande som är registrerade vid ikraftträdandet först den 1 september 2025.
Asylrättscentrums analys
I vårt remissvar gällande betänkandet En ny ordning för asylsökandes boende, SOU 2022:64 lyfter vi ett antal ändringsförslag och efterfrågar flera förtydliganden. Vi är bland annat oroade över hur den föreslagna ordningen ska kunna tillgodose enskildas behov av anpassat boende och ifrågasätter om vissa åtgärder som föreslås är rimliga i förhållande till syftet. Vi menar bland annat att om transitcenter ska införas så behöver det säkerställas att utsatta grupper även fortsatt har möjlighet att få anpassat boende när sådant behov finns.
Det är oroande att Tidöavtalet anger att utredningen ska analysera hur transitzoner för asylsökande har implementerats i andra länder, att utredningen ska utreda och lämna författningsförslag om att asylsökande ska åläggas att vistas i transitcenter under tiden deras asylansökan handläggs samt ta fram förslag på restriktioner och tvångsmedel eller anmälningsplikt. Det är oklart hur långt detta kan komma att begränsa asylsökandes rörelsefrihet, men inriktningen är oroande. Artikel 7 i EU:s mottagandedirektiv (2013/33/EU) anger att sökande ska få röra sig fritt på värdmedlemsstatens territorium eller inom ett område som har anvisats dem av den medlemsstaten. Om de anvisas till ett visst område ska det inte påverka den omistliga privatlivssfären och det ska ge tillräckligt utrymme för att garantera tillträde till alla förmåner enligt mottagandedirektiv. Det får inte vara fråga om ett de facto-förvar enbart på grund av att de är asylsökande eftersom detta skulle vara i strid med artikel 8 i direktivet.
Vi noterar att frågan om boende på ett center för asylsökande personer redan tidigare utretts i samband med den så kallade Mottagandeutredningen (SOU 2018:22). Även i remissvar gällande den tidigare utredningen var vi kritiska till inrättande av den typ av center som då föreslogs. De invändningar som vi på Asylrättscentrum hade var bland annat att det dåvarande förslaget riskerade att leda till bristande rättssäkerhet och ökade handläggningstider. Asylrättscentrum efterfrågade i remissvaret även en utförlig barnkonsekvensanalys, genusanalys och analys över vilka konsekvenser den föreslagna ordningen kan ha för hbtqi-personer och andra utsatta grupper.
Denna text uppdaterades senast: 2024-10-02.
