Tidöavtalet

Utökat arbete och förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller och effektivt verkställighetsarbete

Sveriges riksstadsbyggnad

Utökat arbete och förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller och effektivt verkställighetsarbete

Förslagets formulering i Tidöavtalet

1) Satsningen ska ske med inriktningen att identifiera, omhänderta och säkerställa att personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd får lämna landet samt att genomföras på platser och med metoder som ger högst resultat, utifrån myndigheternas expertkunskap och erfarenhet.

2) En breddad översyn ska göras av regelverket kring inre utlänningskontroller för ett mer effektivt arbete för att upptäcka personer som uppehåller sig illegalt i Sverige. Inom ramen för översynen ska man bland annat:

  • Kartlägga och analysera regler som hindrar ett mer effektivt arbete mot irreguljär migration och personer utan rätt att visats i Sverige som går under jorden i väntan på utvisning eller annars befinner sig i landet utan myndigheters kännedom samt ta fram författningsändringar för att effektivisera arbetet. Utredaren ska bland annat se över grunderna för när inre utlänningskontroller får utföras, för att i högre utsträckning ta hänsyn till omständigheter som erfarenhetsmässigt leder till att fler tillståndslösa personer upptäcks, samtidigt som intresset av objektiva och rättssäkra grunder bejakas.
  • Införa en förstärkt möjlighet till att omhänderta och tömma digitala media, kroppsvisitation, undersökning av bagage vid inre utlänningskontroll. Möjlighet att ta DNA-prov vid inre utlänningskontroll bör utredas.
  • Lämna förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras. Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.
  • Utreda och föreslå författningsändringar om utökade befogenheter för Polismyndigheten vid inre utlänningskontroll att till exempel omhänderta personer som inte kan göra sin identitet och tillståndsenliga vistelse i Sverige sannolik i avvaktan på fullständig utredning.
  • Vidta åtgärder för att integrera och prioritera arbetet med inre utlänningskontroller i polisens löpande verksamhet.

Uppdrag till Polismyndigheten beslutas i regleringsbrev för år 2023 med ett kvantifierbart mål. En utredning om ytterligare åtgärder ska tillsättas våren 2023 i den mån det inte är tillräckligt med eventuellt tilläggsdirektiv till utredningen om åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (Ju 2022:12).

 

Asylrättscentrums analys

Det är i dagsläget oklart hur den föreslagna satsningen kommer att utformas. På Asylrättscentrum möter vi ofta personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd. Det är en grupp som ofta är utsatt och har det svårt. Det är därför av vikt att satsningar på återvändande utförs med hänsyn till den utsatthet som gruppen befinner sig i samt med ett barnperspektiv.

Flera av förslagen kopplade till inre utlänningskontroller riskerar att vara integritetskränkande. Det finns även en risk att åtgärderna kommer att bidra till stigmatisering, ökad segregation samt ökad rasprofilering.

Införandet av en anmälningsplikt mellan Polisen och andra myndigheter riskerar att påverka personers tillgång till mänskliga rättigheter så som vård och skola. Även om en anmälningsplikt i sig inte omöjliggör att en person söker vård eller att barn går i skola så ser vi att det är svårt att få ut rätt information till personer som befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd. Inte minst då denna grupps tilltro till information från myndigheter ofta är låg. Även om det införs undantag som gör att exempelvis skola och vård undantas från anmälningsplikten så finns en risk att många barnfamiljer inte nås av informationen med konsekvensen att många riskerar att inte våga söka den vård de har rätt till och att många barn riskerar att inte få gå i skolan. Asylrättscentrum vill här särskilt lyfta fram vikten av ett barnperspektiv och att se till att eventuella lagändringar inte riskerar att bryta mot barnkonventionen.

Slutligen kan även nämnas att det från flera yrkesgruppers håll lyfts fram att förslaget riskerar att försvåra möjligheten att utöva deras arbete. Bland annat vård- och skolpersonal har uttryckt att deras yrkesutövning förutsätter att det finns ett förtroende mellan vårdpersonalen och den sjuke samt mellan eleven och läraren.[1]

 

Vad händer med förslaget?

Inre utlänningskontroll
Regeringen lämnar den 27 juni 2023 över förslag till Lagrådet om att det bland annat ska införas en möjlighet för myndigheterna att vid en inre utlänningskontroll kroppsvisitera en utlänning för att eftersöka pass eller andra identitetshandlingar, samt en möjlighet att omhänderta sådana handlingar. Läs mer här.

Tilläggsdirektiv om stärkt återvändandeverksamhet
Regeringen presenterar den 31 augusti tilläggsdirektiv till utredningen om stärkt återvändandeverksamhet för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning. Enligt direktiven ska en särskild utredare bland annat utreda om en informationsplikt för myndighetspersonal ska införas, om den s.k. preskriptionstiden ska förlängas, om återreseförbud bör vara längre än idag samt om det ska vara tillåtet att ta fingeravtryck på barn under 14 år. Utredningstiden förlängs till den 30 september 2024. Förslagen om längre preskriptionstid och återreseförbud ska dock redovisas 31 januari 2024. Läs mer här.

[1] ”Vi kommer att vägra ange våra patienter” publicerad i Aftonbladet 2022-12-21, och ”Kritiken: Tidöavtalet kan tvinga lärare att ange elever” publicerad i Skolvärlden 2022-10-26.

Denna text uppdaterades senast: 13-09-2023.