Utökat arbete och förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller och effektivt verkställighetsarbete

Utökat arbete och förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller och effektivt verkställighetsarbete

Förslagets formulering i Tidöavtalet

1) Satsningen ska ske med inriktningen att identifiera, omhänderta och säkerställa att personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd får lämna landet samt att genomföras på platser och med metoder som ger högst resultat, utifrån myndigheternas expertkunskap och erfarenhet.

2) En breddad översyn ska göras av regelverket kring inre utlänningskontroller för ett mer effektivt arbete för att upptäcka personer som uppehåller sig illegalt i Sverige. Inom ramen för översynen ska man bland annat:

• Kartlägga och analysera regler som hindrar ett mer effektivt arbete mot irreguljär migration och personer utan rätt att visats i Sverige som går under jorden i väntan på utvisning eller annars befinner sig i landet utan myndigheters kännedom samt ta fram författningsändringar för att effektivisera arbetet. Utredaren ska bland annat se över grunderna för när inre utlänningskontroller får utföras, för att i högre utsträckning ta hänsyn till omständigheter som erfarenhetsmässigt leder till att fler tillståndslösa personer upptäcks, samtidigt som intresset av objektiva och rättssäkra grunder bejakas.
• Införa en förstärkt möjlighet till att omhänderta och tömma digitala media, kroppsvisitation, undersökning av bagage vid inre utlänningskontroll. Möjlighet att ta DNA-prov vid inre utlänningskontroll bör utredas.
• Lämna förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras. Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.
• Utreda och föreslå författningsändringar om utökade befogenheter för Polismyndigheten vid inre utlänningskontroll att till exempel omhänderta personer som inte kan göra sin identitet och tillståndsenliga vistelse i Sverige sannolik i avvaktan på fullständig utredning.
• Vidta åtgärder för att integrera och prioritera arbetet med inre utlänningskontroller i polisens löpande verksamhet.

Uppdrag till Polismyndigheten beslutas i regleringsbrev för år 2023 med ett kvantifierbart mål. En utredning om ytterligare åtgärder ska tillsättas våren 2023 i den mån det inte är tillräckligt med eventuellt tilläggsdirektiv till utredningen om åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (Ju 2022:12).

Vad händer med förslaget?

• Den 1 augusti 2023 trädde en ny lag i kraft som innebär utökade befogenheter för främst polisen i gränsnära
  områden, lagen (2023:474) om polisiära åtgärder i gränsnära områden. Lagen ger bl.a. utökade möjligheter att ingripa för att göra inre utlänningskontroller och bekämpa gränsöverskridande brottslighet.
• Den 30 augusti 2023 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12). Enligt direktiven ska en särskild utredare bland annat göras en översyn av regelverket om inre utlänningskontroller samt utreda om en informationsplikt för myndighetspersonal ska införas. Utredningen ska presenteras senast den 29 november 2024.
• Den 1 januari 2024 infördes en möjlighet att kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass och andra identitetshandlingar och möjlighet att omhänderta sådana handlingar – vid en inre utlänningskontroll. Det förtydligades även att en utlänning under vissa förutsättningar får tas med för utredning av hans eller hennes rätt att vistas i Sverige.
• Den 26 november 2024 presenterades utredningen Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Utredningen innehåller förslag om en så kallad informationsplikt. Utredningen föreslår att sex myndigheter ska omfattas av informationsplikten: Arbetsförmedlingen, Kronofogden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Kriminalvården och Skatteverket. Flera förslag lämnades även som på olika vis ger myndigheter möjlighet att kontrollera människor som vistas i Sverige om de misstänks vara här utan tillstånd. Utredningen föreslår bland annat att mobiltelefoner ska kunna omhändertas för att klarlägga en utlännings identitet, utökad användning av biometriska uppgifter – som fingeravtryck – i utlänningsärenden och en översyn av möjligheten till selektiva kontroller av om en person saknar rätt att vistas i landet (s.k. inre utlänningskontroll). Dessutom föreslås att fingeravtryck och foton ska lagras och användas i större utsträckning. Åldersgränsen för att få ta fingeravtryck på barn föreslås dessutom sänkas från 14 år till sex år.

Asylrättscentrums analys

Inre utlänningskontroller

Flera av de förslag och ändringar som genomförs kopplat till inre utlänningskontroller riskerar att vara integritetskränkande. I dag krävs en grundad anledning för att polisen ska få vidta kontroller. Utredningen som presenterades den 26 november 2024 föreslår att den skrivningen tas bort och att om polisen har anledning att anta att en person saknar rätt att vistas i landet ska kontroller få vidtas. Enligt utredningen kommer förslaget innebära att polisen kan genomföra fler kontroller. Vi är oroliga för att förslaget kan riskera att bidra till stigmatisering, segregation och ökad rasprofilering.

Informationsplikt

En central fråga har varit vilka som ska omfattas av informationsplikten och därmed ha en skyldighet att rapportera personer utan uppehållstillstånd som man träffar i tjänsten till Migrationsverket och Polisen.

Utredningen som presenterades den 26 november 2024 pekar ut sex myndigheter vars anställda ska omfattas av informationsplikten:

• Arbetsförmedlingen
• Kronofogden
• Försäkringskassan
• Pensionsmyndigheten
• Kriminalvården
• Skatteverket

Ingen annan myndighet omfattas enligt förslaget.

Vi på Asylrättscentrum välkomnar att utredningen tydliggör vilka myndigheter som inte omfattas av informationsplikten och att sektorer som skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård undantas. Det är bra att man lyssnat på den massiva kritiken och valt att undanta vissa samhällssektorer. Samtidigt ser vi med oro på hur förslagen kan påverka andra myndigheters arbete och deras förhållande till Sveriges internationella åtaganden.

Migrationsministern var tydlig med att Tidöpartierna är överens om att skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och bibliotek inte ska omfattas av informationsplikten. För dessa verksamheter kan dessutom sekretessregler gälla – vilket innebär att det även fortsättningsvis kan vara ett brott att lämna ut information om att man kommer i kontakt med en person som vistas i Sverige utan tillstånd.

Utredningens förslag ska nu skickas ut på remiss så att olika myndigheter och organisationer får tycka till. Först därefter kan ett lagförslag komma. Det är oklart när förslagen kan börja gälla.

Vi på Asylrättscentrum kommer att fortsätta bevaka lagstiftningsarbetet.

Senast uppdaterad 2024-12-04