Villkorat bistånd och diplomatiska åtgärder för ökat återvändande
Förslagets formulering i Tidöavtalet
Inom ramen för bistånds- och utrikespolitiken ska regeringen:
- Prioritera frågan om samarbete med främmande stater för att åstadkomma ett effektivt återvändande.
- Villkora delar av bistånd med att mottagarlandet tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem när så behövs.
- Fokusera biståndspolitiken för att utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration, öka återvändandet och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring. Biståndet ska även rymma effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till
- Agera för att EU ska frysa bistånd, och även begränsa möjligheterna till viseringsfrihet, eller visering i allmänhet, för tredjeländer som inte samarbetar i frågor om återvändande och återtagande av egna medborgare.
Vad händer med förslaget?
- I december 2023 presenterade en ny inriktning för svenskt bistånd. Av den nya inriktningen framgår att regeringen ska stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken. Regeringen avser därför bl.a. stärka transitländers kontroll, gränsförfarande, samverkan och migrationshantering samt att villkora delar av utvecklingsbiståndet, i syfte att mottagarlandet ska följa folkrättsliga principer och samarbeta med Sverige i frågor om återtagande av sina medborgare.
Asylrättscentrums analys
Asylrättscentrum konstaterar att många av de länder där störst behov av bistånd finns inte har fungerande återtagandeavtal med Sverige i dagsläget. Det gör att de föreslagna ändringarna riskerar att drabba många av världens mest utsatta grupper, vilket i sin tur kan leda till att fler personer tvingas på flykt.
Denna text uppdaterades senast: 2024-10-09