Olika stark rätt till uppehållstillstånd
Genom de nya reglerna görs skillnader i hur stark rätten att återförenas är baserat på vilken grund anknytningspersonen vistas i Sverige.
För personer som omfattas av EU:s familjeåterföreningsdirektiv är reglerna tvingande. Det innebär att för dessa personer är det som utgångspunkt en rättighet att få återförenas med sina anhöriga. Uppehållstillstånd kan endast nekas i vissa situationer som tydligt anges i utlänningslagen.
För alla andra blir bestämmelserna fakultativa. Det innebär att reglerna möjliggör återförening men att fler omständigheter som talar emot uppehållstillstånd kan beaktas. Konkret innebär det att bedömningsutrymmet ökar och att Migrationsverket och migrationsdomstolarna får större utrymme att avslå en ansökan om uppehållstillstånd. Ändringen innebär bland annat att det skapas större möjligheter att neka uppehållstillstånd på grund av ”bristande vandel” (t.ex. tidigare brottslighet, bristande regelefterlevnad, obetalda skulder, att utlänningen försörjer sig på ett oärligt sätt osv).
Reglerna kommer att vara fakultativa för anhöriga till anknytningspersoner som:
- är svenska medborgare
- är nordiska medborgare
- har permanent uppehållsrätt
- är subsidiärt skyddsbehövande (eller som har beviljats uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder av liknande skäl som subsidiärt skyddsbehövande).
Detta gäller som utgångspunkt även för barn: Reglerna om uppehållstillstånd för föräldrar till ensamkommande barn ska vara tvingande i fråga om barn som har flyktingstatus. När det gäller barn med status som subsidiärt skyddsbehövande ska reglerna i stället vara fakultativa.
Denna text uppdaterades senast: 2026-09-04