Om utbildningen

Den 12 mars röstade riksdagen igenom en ändring av reglerna om preskription av avlägsnandebeslut. Reglerna ska gälla från den 1 april i år och saknar övergångsbestämmelser vilket innebär att alla människor som har gällande avlägsnandebeslut detta datum påverkas.

Förändringen innebär att ett beslut om att lämna Sverige inte längre preskriberas fyra år efter att det vann laga kraft. Beslutet ska nu fortsätta att gälla så länge personen är kvar i Sverige (och endast upphöra när fem år passerat efter att en person rest ut i enlighet med beslutet).

Ändringen leder till att personer som lever kvar i Sverige efter ett lagakraftvunnet beslut om utvisning eller avvisning inte kan söka asyl på nytt. Det blir därmed omöjligt att få tillgång till en ny så kallad grundprövning. Människor med utvisningsbeslut kommer i stället att vara hänvisade till att anmäla så kallade verkställighetshinder vilket på många vis innebär en begränsad prövning.

Ett stort problem med dagens system med verkställighetshinder är att enbart beslut som rör skyddsskäl eller uppehållsrätt går att överklaga. Andra typer av verkställighetshinder anses inte kunna gå att överklaga. Det innebär att det i flera situationer endast kommer att vara Migrationsverket som prövar de skäl som åberopas: till exempel i fall där hemlandet inte tar emot en person (praktiska verkställighetshinder), där en person är för sjuk för att transporteras till hemlandet (medicinska skäl) eller där en person fått en stark anknytning till Sverige, har familjemedlemmar i landet eller när det anförts att det saknas ett ordnat mottagande i hemlandet för ett ensamkommande barn (annan särskild anledning).

Vissa grupper kommer därmed att drabbas särskilt hårt av de ändrade preskriptionsreglerna: bland annat barn och personer som inte tas emot av det avsedda mottagarlandet. På Asylrättscentrum ser vi risker att exempelvis barns anknytning inte kommer att kunna beaktas på ett sådant vis som krävs enligt svenska konventionsåtaganden.

Systemet med verkställighetshinder är komplicerat. Det är långt ifrån alla som känner till möjligheten och än färre som har korrekta kunskaper om hur systemet fungerar. För att nå framgång med en anmälan om verkställighetshinder krävs det god kännedom om systemet.

Vi på Asylrättscentrum har över 30 års erfarenhet av att arbeta med verkställighetshinder. Under kursdagen delar våra jurister med sig av sina kunskaper och sina bästa tips. Kursen kommer även att ta upp möjligheten att klaga till internationella domstolar och kommittéer.

Under dagen behandlas bland annat följande frågor:

• Vilken typ av skäl kan utgöra verkställighetshinder?
• Vad är nya omständigheter?
• När krävs giltig ursäkt för att inte ha åberopat skäl som varit kända sedan tidigare?
• Vad är viktigt att tänka på när en anmälan om verkställighetshinder ska utformas?
• Vad gör en anmälan om verkställighetshinder framgångsrik?
• Vilka taktiska överväganden behöver göras?
• Hur ser möjligheterna till överprövning ut?
• Vad gör man om man inte får gehör nationellt?
• Var kan man vända sig internationellt och hur gör man?

Utbildningen kommer att ge deltagarna kunskap om såväl EU-rätt och internationella konventioner som svensk nationell rätt. Deltagarna kommer även att få ta del av konkreta hänvisningar till olika rättskällor samt öva på att applicera lärdomar från dessa på fiktiva situationer. Under utbildningen finns även utrymme för frågor och utbyte av erfarenheter.

Utbildningen hålls av jurister på Asylrättscentrum. Tillsammans kommer utbildarna att ge deltagarna en djup förståelse för hur advokater kan jobba med verkställighetshinder för att på bästa vis driva sina klienters ärenden.

Varmt välkommen!

Datum och tid: 9 maj, klockan 9.00-16.30
Kostnad: 3750 kr
Anmälan: Anmäl dig till kursen här!