Eurodacförordningen
Vad innebär Eurodacförordningen?
Genom Eurodacförordningen uppdateras EU:s regelverk kring att samla information om asylsökande, såsom fingeravtryck och andra biometriska uppgifter. Syftet med förordningen är att underlätta arbetet med att fastställa vilken medlemsstat som är ansvarig för prövningen av en asylansökan.
Förordningen ska även bidra till:
- ökad kontroll av irreguljär invandring,
- upptäckt av sekundära förflyttningar,
- identifiering av personer som vistas olagligt i medlemsstaterna.
Detta ska ske genom att en ökad mängd uppgifter registreras och görs tillgängliga för behöriga myndigheter både nationellt och inom EU.
Hur skiljer sig Eurodacförordningen från tidigare regler?
Genom Eurodacförordningen utvidgas reglernas tillämpningsområde så att fler behöver lämna uppgifter jämfört med tidigare. Exempelvis ska uppgifter rörande personer som har kommit som kvotflyktingar till något EU-land registreras i Eurodac.
Det kommer även registreras fler typer av uppgifter än tidigare, bland annat ansiktsbilder och kopior av identitetshandlingar.
Det ska även registreras om en sökande anses utgöra ett säkerhetshot.
.
Åldersgränsen för barn sänks
Tillämpningsområdet utvidgas också i förhållande till barn och omfattar numera uppgifter från barn som är sex år eller äldre. Nuvarande regelverk omfattar barn som är fjorton år eller äldre. För barn finns det särskilda bestämmelser i Eurodacförordningen som ska säkerställa att barns rättigheter respekteras.
.
Skyldighet att lämna uppgifter förtydligas
Skyldigheten att lämna biometriska uppgifter förtydligas. I andra förordningar finns åtgärder som kan vidtas som konsekvens om skyldigheten att lämna uppgifter inte följs. Exempelvis kan en ansökan anses implicit återkallad enligt regler i asylprocedurförordningen om en sökande inte lämnar biometriska uppgifter.
Asylrättscentrums analys
Risk för rättighetskränkningar
Asylrättscentrum anser att det finns risk för att asylsökandes rättigheter kan komma att kränkas i samband med registrering av biometriska uppgifter. Detta särskilt gällande barns rättigheter och då inte minst i ljuset av att åldersgränsen för registrering sänks till sex år.
Asylrättscentrum anser att de rättssäkerhetsgarantier som omgärdar registrering gällande barn är nödvändiga, exempelvis utbildad personal. Trots detta kvarstår en risk för att barns rättigheter kränks i praktiken, framför allt till följd av bristande implementering av skyddsmekanismerna.
Risk för felregistreringar som påverkar asylprocessen
Asylrättscentrum anser vidare att det finns risker knutna till att registreringen som görs i Eurodac blir felaktig och att det kommer bli svårt att ändra en sådan registrering i efterhand. Så kan exempelvis vara fallet om en sökande registreras som ett säkerhetshot trots att det saknats grund för detta. En sådan registrering får konsekvenser för den fortsatta processen. Det gäller även om det, till exempel på grund av missförstånd, anges att den sökande vägrar lämna biometri och asylansökan därför anses som implicit återkallad.
Omfattande övervakning i asylsystemet kan ifrågasättas
Asylrättscentrum har även principiella invändningar mot den stora insamlingen av uppgifter avseende tredjelandsmedborgare och att polis lättare kan få ta del av dessa uppgifter jämfört mot tidigare.
Eurodac är inte den enda databasen i det gemensamma europeiska asylsystemet och sammantaget möjliggör dessa databaser långtgående övervakning och kontroll av tredjelandsmedborgare. Det ifrågasätts om detta är ett proportionerligt ingrepp i den personliga integriteten.
Mer om Eurodacförordningen
Du kan läsa mer om Eurodacförordningen på EU:s hemsida om pakten.
De centrala regelverken
Här kan du läsa mer om de 10 rättsakterna i EU:s migrations- och asylpakt:
Skyddsgrundsförordningen ersätter skyddsgrundsdirektivet och införlivar Genèvekonventionen i EU-lagstiftningen.
Screeningförordningen introducerar ett nytt förfarande för att registrera och identifiera migranter och asylsökande vid EU:s gränser.
Asylprocedurförordningen innehåller regler för hur en asylprocess ska gå till.
Förordningen om asyl- och migrationshantering ersätter den nuvarande Dublinförordningen.
Mottagandedirektivet reglerar miniminormer för mottagande av asylsökande.
Vidarebosättningsförordningen skapar en gemensam ram för vidarebosättning av flyktingar och inresa av humanitära skäl.
Förordningen om återvändandegränsförfarande inrättar ett särskild förfarande för återvändande för personer som befinner sig i ett gränsförfarande.
Krisförordningen inför särskilda regler för hantering av asylsökande vid krissituationer.
Eurodacförordningen innehåller uppdaterade regler för den databas som samlar information om asylsökande.
Ändring av förordningarna (EU) 2019-816 och (EU) 2019-818 i syfte att införa screening för tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna.
Asylrättscentrum bevakar utvecklingen
Under 2025–2027 genomför vi på Asylrättscentrum projektet ”Från pakt till verklighet: ett kunskapslyft om EU:s nya asylsystem” som medfinansieras av EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF).
