Ny vägledande dom: Inget absolut krav på styrkt identitet för varaktigt bosatta
Migrationsöverdomstolen har meddelat ett nytt vägledande avgörande (MIG 2026:4) som tydliggör att det inte finns något absolut krav på styrkt identitet för att beviljas ställning som varaktigt bosatt, åtminstone för personer som beviljats flyktingstatus, resedokument och permanent uppehållstillstånd (PUT).
Kraven för varaktigt bosatt
För att beviljas ställning som varaktigt bosatt krävs i huvudsak att personen:
- har vistats lagligen och oavbrutet i Sverige i minst fem år, och
- kan försörja sig utan behov av ekonomiskt stöd från det sociala biståndssystemet.
Tidigare har Migrationsverket dessutom krävt att identiteten ska vara styrkt.
Vad säger MIG 2026:4?
Domstolen konstaterar att varken svensk utlänningslag eller EU:s direktiv om varaktigt bosatta innehåller något uttryckligt krav på styrkt identitet. Det innebär att myndigheter inte kan ställa upp ett absolut krav på styrkt identitet för att bevilja ställning som varaktigt bosatt.
I domen lyfter Migrationsöverdomstolen att det finns ett generellt krav på pass för utländska medborgare som vistas i Sverige, men understryker att kravet inte gäller alla. Personer med permanent uppehållstillstånd är exempelvis undantagna. I det aktuella målet hade personen även flyktingstatus och resedokument, som juridiskt fungerar som pass vid vistelse i Sverige.
Domen slår därför fast att personer som beviljats flyktingstatus, resedokument och permanent uppehållstillstånd kan beviljas ställning som varaktigt bosatt även om deras identitet inte är styrkt.
Praktisk betydelse av domen
För personer med flyktingstatus, resedokument och permanent uppehållstillstånd innebär domen en tydlig lättnad: de kan nu beviljas ställning som varaktigt bosatt även utan styrkt identitet.
För andra grupper som är undantagna från passkrav är det fortfarande oklart hur kraven ska tillämpas. Domen lämnar flera frågor öppna:
- Det är oklart om domstolens slutsats ska gälla alla grupper som är undantagna från passkrav, till exempel personer som har tillfälliga uppehållstillstånd på grund av alternativt skyddsbehov, ömmande omständigheter, verkställighetshinder eller enligt gymnasielagen.
- Det är också oklart vilken roll en resehandling har. Domen antyder att resedokument kan vara relevant, men förklarar inte varför.
- Frågan är därmed om det räcker att vara undantagen från passkravet, eller om man också behöver en resehandling.
Vi hoppas att Migrationsverket kommer att tydliggöra sin tolkning av domen inom kort.
Uppdatering: 27 maj 2026
Migrationsverket publicerade i den 18 maj en kommentar om hur de ser på domen. Angående frågan om det finns ett krav på styrkt identitet skriver Migrationsverket:
”Migrationsöverdomstolen konstaterade i MIG 2026:4 att det i den nationella rätten inte har införts något krav på styrkt identitet för att beviljas ställning som varaktigt bosatt. Inte heller i direktivet om varaktigt bosatta uppställs villkor om att en utlänning ska ha styrkt sin identitet för att kunna beviljas status som varaktigt bosatt. Detta innebär att Migrationsverket inte kan ställa krav på styrkt identitet för att bevilja ställning som varaktigt bosatt oavsett vilken grund den tidigare femåriga vistelsen har beviljats på. Avsaknad av styrkt identitet får därmed inte läggas till grund för ett avslag på ansökan om ställning som varaktigt bosatt i Sverige.”
Det finns med andra ord inte ett krav att styrka sin identitet för att kunna beviljas status som varaktigt bosatt. En separat fråga är om det finns ett krav att inneha pass, även om det inte finns krav att styrka sin identitet.
Migrationsverket skriver i sin kommentar att det finns passkrav i vissa situationer enligt utlänningsförordningen, men att vissa personer är undantagna från passkravet. Det finns exempelvis inget passkrav för personer med permanent uppehållstillstånd. Idag beviljas permanent uppehållstillstånd för personer med ställning som varaktigt bosatta. Därför finns ska det inte heller finnas ett passkrav idag för att få status som varaktigt bosatt.
Regeringen har föreslagit att permanent uppehållstillstånd från och med 12 juli 2026 inte ska ges till personer som får ställning som varaktigt bosatta. Om och när detta träder ikraft så finns det som utgångspunkt ett krav på pass. Det finns dock personer som fortsatt kommer vara undantagna från passkravet enligt 2 kap. 1 § utlänningsförordningen.
Flyktingar, alternativt skyddsbehövande, personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet, personer med uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter är undantagna kravet på pass. Även personer med vissa andra typer av uppehållstillstånd kan vara undantagna om de saknar möjlighet att få pass (vissa uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder samt uppehållstillstånd som ges med anledning av en pågående förundersökning i brottmål). Barn under sexton år är undantagna passkrav om barnets identitet kan fastställas genom förälders pass. Personer som har permanent uppehållstillstånd är generellt undantagna från passkravet.