Sveriges asylmottagande 2025
År 2025 präglades av både minskad asylinvandring och fortsatta förändringar av migrationspolitiken. Antalet asylansökningar minskade med 30 procent jämfört med året innan samtidigt som andelen personer som beviljades skydd sjönk.
Parallellt fortsatte genomförandet av flera migrationspolitiska reformer inom ramen för Tidöavtalet, samtidigt som Sverige förberedde införandet av EU migrations- och asylpakt. Tillsammans innebär förändringarna omfattande omställningar av det svenska asylsystemet, vars konsekvenser ännu är svåra att överblicka.
Nedan följer en sammanfattning av några av rapportens centrala delar.
Kort om utvecklingen
-
Antalet asylansökningar minskade med 30 procent.
-
Andelen som beviljades skydd sjönk.
-
Sverige förberedde genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt.
-
Arbetet med Tidöavtalets migrationspolitiska reformer fortsatte.
Asylansökningar
Under 2025 lämnades 6 737 ansökningar om internationellt skydd in till Migrationsverket. Det är en minskning med 30 procent jämfört med 2024.
35 procent av de asylansökningar som prövades i sak i första instans beviljades skydd, jämfört med 40 procent året innan.
Det fattades totalt 8 339 beslut i första instans. Av dessa ledde 1 957 till bifall, vilket motsvarar 23 procent. Av de personer som beviljades uppehållstillstånd fick 1 087 skydd som flyktingar, 197 som alternativt skyddsbehövande och 355 på humanitära grunder.
*Av alla förstagångsansökningar som prövades i första instans, ej inkluderat ansökningar om förlängning.
Vilka sökte asyl?
Under 2025 kom flest nya asylansökningar från personer från Afghanistan (707), Syrien (544), Iran (372), Irak (329) och Eritrea (294).
Personer från Afghanistan hade fortsatt störst möjlighet att få skydd. Under 2025 beviljades 70 procent av de afghanska sökandena skydd, en ökning från 64 procent året innan. För personer från Syrien minskade däremot andelen som beviljades skydd kraftigt – från 84 procent 2024 till 51 procent 2025.
Antalet öppna asylärenden minskade samtidigt tydligt. Vid slutet av 2025 fanns 2 511 pågående ärenden, jämfört med 3 971 året innan.
Under året lämnades även 7 447 nya ansökningar från personer som tidigare fått ett beslut i sitt ärende. De flesta av dessa ansökningar kom från personer från Irak, Iran, Afghanistan och Uzbekistan.
EU:s migrations- och asylpakt
Under året fortsatte Sverige arbetet med att anpassa sin lagstiftning till EU:s migrations- och asylpakt. Regeringen tillsatte i november 2024 en utredning med uppdrag att se över vilka lagändringar som behövs för att genomföra paktens regler om bland annat asylförfaranden, gränsprocedurer och övervakning av grundläggande rättigheter.
Utredningen lämnade sitt betänkande till regeringen i november 2025. Remissinstanserna fick därefter fram till den 7 januari 2026 på sig att lämna synpunkter, vilket innebar en ovanligt kort remisstid med tanke på förslagens omfattning.
Bland andra kritiserade Iinstitutet för mänskliga rättigheter processen och menade att flera av förslagen riskerade att innebära betydande inskränkningar i rättssäkerheten och skyddet för mänskliga rättigheter.
Den 6 maj 2026 presenterade regeringen sin proposition om hur pakten ska genomföras i svensk rätt. Förslagen omfattar bland annat nya regler om screening vid EU:s yttre gränser, gränsförfaranden i asylärenden, anpassningar till det nya Eurodacsystemet samt mekanismer för att följa upp respekten för grundläggande rättigheter.
Om rapporten
Vår rapport om Sveriges asylmottagande 2025 är en del av det europeiska samarbetet The Asylum Information Database (AIDA) – där 23 länder varje år bidrar med uppdaterad information om sina asylsystem.
Syftet med rapporten är att dokumentera hur asylmottagandet fungerar i olika europeiska länder och att tillhandahålla ett kunskapsunderlag för jurister, forskare, beslutsfattare, civilsamhällesorganisationer och andra som arbetar med eller intresserar sig för asylfrågor.
Rapporten ger en översikt över det svenska asylsystemet och innehåller statistik om asylansökningar, beslut och mottagande. Den beskriver också rättsliga och praktiska förändringar under året, bland annat genomförandet av massflyktsdirektivet, utvecklingen inom mottagningssystemet och förändringar i svensk migrationslagstiftning.
Asylrättscentrum bevakar och sprider information om EU:s nya migrations- och asylpakt genom projektet: Från pakt till verklighet: ett kunskapslyft om EU:s nya asylsystem.
