Europadomstolen stoppar utvisning till Afghanistan och riktar skarp kritik mot Sverige

Europadomstolen meddelade den 26 mars 2026 att Sverige skulle bryta mot Europakonventionen om en afghansk man utvisas till sitt hemland (D.M. v. Sweden). En enhällig domstol ansåg att mannen riskerar att utsättas för behandling i strid med artikel 3 i Europakonventionen – en artikel som förbjuder tortyr och omänsklig behandling.

Ärendet rör en man från Mazar-e Sharif som vistats i Sverige sedan han sökte asyl i Sverige år 2015. Mannen har fört fram flera skäl till att han behöver skydd. Skälen är dels det allmänna säkerhetsläget i Afghanistan, dels mer individuella skäl som mannens etnicitet som hazar, att han konverterat till kristendomen och att han ”västerniserats” efter den långa tiden i Sverige.

Efter att hans ansökan avslagits av svenska myndigheter flera gånger vände han sig till Europadomstolen, som nu ger honom rätt. I domen riktar Europadomstolen allvarlig kritik mot de svenska myndigheternas prövning av mannens skyddsskäl.

Domen får betydelse även för andra män och pojkar från Afghanistan

Sedan slutet av år 2022 anses flickor och kvinnor från Afghanistan generellt sett ha ett skyddsbehov gentemot sitt hemland. Europadomstolen gör i den nya domen inte bedömningen att situationen i Afghanistan är så allvarlig att samma sak gäller för alla pojkar och män. Asylrättscentrum bedömer ändå att många pojkar och män nu har rätt till en ny prövning av sina asylskäl, även om det återstår att se hur Migrationsverket och migrationsdomstolarna kommer att besluta i sådana ärenden.

Domen innehåller nämligen flera resonemang och slutsatser som har betydelse för liknande ärenden:

1. Krav på en samlad riskbedömning

En central punkt i kritiken mot de svenska myndigheterna är avsaknaden av en så kallad kumulativ riskbedömning: Domstolen slår fast att Migrationsverket och migrationsdomstolarna inte kan bedöma riskfaktorer isolerat. Europadomstolen betonar att även om enskilda faktorer inte nödvändigtvis utgör en tillräcklig risk var för sig, kan de tillsammans skapa en situation som strider mot konventionen. Europadomstolen lyfter även att det måste göras en individuell bedömning. I domen väger Europadomstolen samman följande faktorer:

Hazarisk etnicitet, som ses som en betydande riskhöjande faktor
Ursprungsområde, särskilt om det är områden där attacker mot hazarer är vanligt förekommande (som exempelvis Mazar-e Sharif och Kabul)
”Normavvikande beteende”, såsom att inte ha utövat muslimska traditioner på många år eller att ha visat kritik mot islam
Västernisering och lång vistelse i Sverige

2. Ökad status för hazarer som riskgrupp

Även om domstolen inte anser att hazarer som grupp är systematiskt förföljda på en nivå som ger alla hazarer rätt till skydd så beskrivs deras situation i Afghanistan som fruktansvärd (”dire”).

Domen klargör att etniciteten är en riskhöjande faktor som väger tungt när den kombineras med andra sårbarheter. Detta ger andra västerniserade hazarer ett starkare juridiskt argument för att deras specifika bakgrund gör dem särskilt utsatta i dagens Afghanistan.

3. ”Genuin” konversion är inte avgörande – hur personen uppfattas är avgörande

Det var ingen tvekan om att mannen hade varit aktiv i kyrkan i Sverige. Men Migrationsverket och domstolen ansåg att han främst deltog för gemenskapens skull, inte på grund av en ”genuin” tro.
Europadomstolen kritiserade inte denna bedömning i sig. Däremot betonade domstolen att det viktiga för att kunna bedöma risken för förföljelse inte är om tron är genuin utan hur personen kan uppfattas i sitt hemland.

Det betyder att svenska myndigheter inte kan avfärda en konversion som risk bara för att de tycker att tron inte är genuin. De måste också bedöma hur personen kommer att uppfattas i hemlandet.

4. Underkännande av ”anpassningskravet”

Tidigare har svenska myndigheter ofta avslagit ansökningar med argumentet att sökanden kan undvika problem genom att följa rådande normer. Europadomstolen kritiserar även denna bedömning och finner det osannolikt att en person som levt länge i Sverige framgångsrikt kan dölja sin identitet eller ”anpassa sig” till talibanernas regler. Domstolen beskriver Afghanistan under talibanregimen ett djupt repressivt system som dikterar nästan alla aspekter av det dagliga livet och där det krävs att befolkningen följer strikta morallagar.

Domstolen konstaterar att i en ”teokratisk polisstat” som Afghanistan, där minsta avvikelse aktivt övervakas av talibanerna och där lokalsamhället uppmuntras att agera informanter, är det praktiskt taget omöjligt att dölja en västerländsk livsstil eller tidigare erfarenheter.

Risken anses inte heller vara sammankopplad med vad personen aktivt gör och uttrycker. Även subtila tecken som språkbruk (t.ex. brytning på dari), kroppsspråk och bristande kunskap om religiösa tillvägagångssätt kan räcka för att väcka misstänksamhet och leda till förföljelse.

5.Kritik mot prövningens kvalitet

Domstolen konstaterar att de svenska myndigheterna brustit i att analysera landinformation. Kritiken handlar dels om att slutsatser dragits utan hänvisningar till landinformation, dels att svenska myndigheter inte tillräckligt beaktat den försämrade situationen för mänskliga rättigheter efter talibanernas maktövertagande. Europadomstolen betonar att det inte räcker att nämna ett antal landrapporter i ett beslut. Beslutsfattaren måste analysera innehållet och förklara hur det hänger ihop med den enskildes situation. Bedömningen måste även utgå ifrån den aktuella situationen.

Möjlighet att ansöka om ny prövning

Sammanfattningsvis innebär domen att Sverige inte längre kan utvisa västerniserade hazarer genom att förenklat hänvisa till att de kan anpassa sig vid ett återvändande. Istället krävs en strikt och individuell analys av hur deras samlade egenskaper och erfarenheter kan göra dem till måltavlor i en repressiv miljö och att aktuell landinformation verkligen beaktas. Europadomstolens avgöranden är bindande och Sverige måste nu anpassa rättstillämpningen efter domens krav.

I Sverige finns många afghaner med utvisningsbeslut som aldrig har fått en sådan noggrann prövning som Europakonventionen kräver. För dessa personer innebär domen en möjlighet att ansöka om verkställighetshinder. En sådan ansökan kan leda till att en utvisning stoppas eller att en ny prövning beviljas.

Även för andra personer från Afghanistan, som inte delar de egenskaper som mannen i målet hade, anser vi att Europadomstolens dom kan få betydelse. Europadomstolen redogör nämligen noggrant för landinformation och beskriver en mycket allvarlig situation för mänskliga rättigheter i landet. Enligt tidigare domar från Migrationsöverdomstolen kan ny landinformation i sig utgöra en sådan ny omständighet som innebär att en ny prövning ska beviljas (MIG 2008:12).

Det kan också vara bra att känna till att flera andra svenska ärenden gällande Afghanistan just nu prövas av Europadomstolen. Fler domar, där omständigheterna kan vara annorlunda, är därmed att vänta.

Att tänka på vid en ansökan om verkställighetshinder

Vi på Asylrättscentrum har över 30 års erfarenhet av att arbeta med verkställighetshinder. Vi vet att det kan vara komplicerat att ansöka, och hur viktigt det är att ansökan är noggrant genomtänkt och utformad.

Eftersom varje ärende är unikt kan det vara svårt att ge tydliga generella råd om vad som bör framhållas i en ansökan om verkställighetshinder. På ett övergripande plan kan det dock vara bra att känna till följande:

Ansökan bör visa att de tidigare prövningarna varit otillräckliga och att en korrekt prövning enligt Europadomstolens krav kan leda till en annan bedömning.

Vid en ansökan bör du till att börja med lyfta varför det finns nya omständigheter. Här går det att hänvisa till att Europadomstolens dom utgör ny relevant rättspraxis. Det bör även lyftas att domen klargör högre krav på prövningen än vad som tidigare tillämpats i Sverige. Vi rekommenderar även att peka på att ny och uppdaterad landinformation om Afghanistan kan utgöra en ny omständighet och att Europadomstolen kräver att landinformationen tydligt kopplas till den enskildes situation.

Det är särskilt viktigt att du pekar på om myndigheterna tidigare inte analyserat landinformation ordentligt, dragit slutsatser utan stöd och/eller inte har beaktat den aktuella situationen efter talibanernas maktövertagande.

Du bör även tydligt lyfta fram om de tidigare besluten och domarna i ärendet saknar en helhetsbedömning av riskfaktorer. Du behöver visa att riskfaktorer har bedömts var för sig i stället för tillsammans samt betona att detta strider mot Europadomstolens krav. Se till att tydligt lyfta alla relevanta omständigheter som samverkar i ditt ärende exempelvis etnicitet (t.ex. hazar), ursprungsområde, västernisering/lång vistelse i Sverige, religiös konversion eller normavvikande beteende.

Om din konversion tidigare avfärdats på grund av att den inte uppfattats som ”genuin” behöver du understryka att det avgörande är risken att du uppfattas som avvikande (t.ex. kristen eller västerniserad) och lyfta hur du sannolikt kommer att uppfattas vid ett återvändande till Afghanistan.

Om Migrationsverket och/eller domstolen tidigare hänvisat till att du kan undvika risk genom att anpassa dig så bör du lyfta att Europadomstolen anser att detta är orealistiskt i dagens Afghanistan. Du kan lyfta skäl som gör att du skulle ha svårt att inte bli upptäckt, som exempelvis språk, beteende, livsstil, kunskap om religiösa normer.

Behöver du hjälp?

Du är välkommen att kontakta oss om du behöver stöd i ett enskilt ärende.