20 februari, 2025

Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder

Vi på Asylrättscentrum har lämnat in ett remissvar på promemorian om inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder.

Dela på Facebook
Människor på en terminal

Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder

Regeringen har tagit emot promemorian Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder. Promemorian innehåller förslag som gör det möjligt att fatta beslut om att skjuta upp verkställigheten av ett avlägsnandebeslut för vissa personer som på grund av ett tillfälligt verkställighetshinder inte kan avlägsnas från landet, i stället för att ge dem ett tillfälligt uppehållstillstånd.

Det handlar om utlänningar som anses utgöra säkerhetshot, har gjort sig skyldiga till eller misstänks för brott eller som bedömts utgöra hot mot allmän ordning och säkerhet. I förslaget föreslås även att det ska gå att skjuta upp verkställigheten om det finns särskilda omständigheter kopplade till utlänningens levnadssätt som medför att uppehållstillstånd bör nekas.

Ett beslut om uppskjutande av verkställigheten ska även kunna påverka personers ekonomiska och sociala rättigheter samt deras rörelsefrihet. Bland annat föreslås att en person ska kunna åläggas en skyldighet att anmäla sig hos Migrationsverket eller Polismyndigheten samt förbjudas att lämna ett visst område. Det föreslås även begränsningar i tillgången till välfärdsförmåner samt att personen inte ska ha rätt att arbeta.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

 

Asylrättscentrums kommentarer

Vi på Asylrättscentrum anser att det föreslagna regelverket har betydande brister ur ett rättssäkerhets- och rättighetsperspektiv.

  • Vi anser att utredningen brister i sin bakgrunds- och konsekvensanalys. Vi befarar att de föreslagna förändringarna kan komma att leda till oproportionerliga inskränkningar i rättigheterna för individer i den aktuella målgruppen.
  • Vi anser att utredningen inte visat att de föreslagna förändringarna leder till de effekter som önskas: en effektivare hantering av avlägsnandebeslut för vissa utlänningar och en stärkt förmåga att hantera personer som utgör ett säkerhetshot men som inte kan avlägsnas från landet.
  • Vi avstyrker utredningens förslag om att beslut om inhibition av verkställigheten ska kunna fattas i så kallade ”ordnings- och säkerhetsstörningsärenden”, bland annat då de föreslagna reglerna riskerar att tillämpas godtyckligt och medföra förutsebarhetsproblem för den enskilde.
  • Vi avstyrker förslaget om att så kallade ”ordnings- och säkerhetsstörningsärenden” ska kunna få beslut om anmälningsplikt med eller utan områdesbegränsning eftersom det riskerar att utgöra en oproportionerlig bestraffning beträffande de utlänningar som dömts för mindre allvarlig brottslighet som exempelvis bidragsfusk eller missbruk av välfärdssystemet.
  • Vi anser att utredningen brister i sina bedömningar av om de inskränkningar i grundläggande mänskliga rättigheter som föreslås är proportionerliga.
  • Vi ser positivt på att det, om det nya regelverket blir verklighet, även fortsättningsvis ska finnas möjlighet att bevilja tidsbegränsade uppehållstillstånd.
  • Vi välkomnar förslagen om överklagbarhet, omprövning och rätten till offentligt biträde men anser att förslagen behöver ses över och justeras för att uppfylla de krav på rättssäkerhet som bör ställas i den här typen av ärenden.
  • Vi saknar en konsekvensanalys av hur barn kan påverkas av att en förälder meddelas beslut enligt förslagen.
  • Vi anser att det är svårt att överblicka och analysera de sammantagna konsekvenserna av förslagen i promemorian eftersom de sannolikt kommer att påverkas av flera andra pågående utredningar och lagstiftningsinitiativ.

Läs mer i vårt remissvar.