Skärpta krav för svenskt medborgarskap

Vi på Asylrättscentrum har lämnat in ett remissvar gällande utredningen: Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1). I vårt yttrande lyfter vi särskilt frågor om rättssäkerhet, barns rättigheter och risken för ökad statslöshet.

Asylrättscentrum har inte tillfrågats att lämna ett remissyttrande på betänkandet och vi beklagar att flera remissinstanser som brukar tillfrågas vid migrationsrättsliga förslag inte blivit ombedda att yttra sig. Vi har ändå valt att lämna ett remissyttrande och fokuserar särskilt på de konventionsåtaganden och människorätts- och rättssäkerhetsfrågor som aktualiseras av förslagen – särskilt kopplat till det särskilda rättighetsskydd som finns för barn, flyktingar och personer som är statslösa.

Utredningens förslag

Utredningens uppdrag har varit att lämna förslag på nya och skärpta krav för svenskt medborgarskap samt att ta ställning till andra frågor som rör svenskt medborgarskap. Utredningen föreslår flera skärpningar av kraven för att bli svensk medborgare. Bland annat föreslås längre hemvisttid i Sverige, krav på egenförsörjning samt ett skärpt krav på ett hederligt levnadsätt.

Vidare föreslås det så kallade anmälningsförfarandet ska utmönstras för flera grupper och att det huvudsakliga förfarandet för barn att beviljas medborgarskap ska ändras. Dessutom föreslås att kostnaderna för att ansöka om medborgarskap höjs.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2026.

Asylrättscentrums synpunkter

Vi anser att det är svårt att bedöma konsekvenserna av förslagen i betänkandet. Andra möjliga lagändringar som väntas eller bereds kommer att påverka tolkning och genomförande av förslagen. Att det för närvarande pågår flera andra lagstiftningsprocesser undergräver möjligheten att överblicka och kunna analysera vilka sammantagna konsekvenser de nu aktuella förslagen kan få om de genomförs.

Vi anser att flera förslag riskerar att försämra, eller i vart fall fördröja, möjligheterna för statslösa personer att beviljas medborgarskap. Vi ser även en tydlig risk för att barn kan komma att nekas medborgarskap av anledningar som ligger helt utom deras kontroll. Vi anser därför att förslaget är svårförenligt med svenska konventionsåtaganden om att förebygga och begränsa statslöshet och säkerställa barns rätt till ett medborgarskap.
Vi anser att åldern vid ansökan om medborgarskap bör läggas till grund för prövningen. Om utfallet är beroende av när myndigheten formellt antar ett beslut, och således låter möjligheten till medborgarskap vara beroende av skyndsamheten i handläggningen, skulle detta strida mot principer om likabehandling och rättssäkerhet.
Vi anser att det även fortsättningsvis bör finnas en möjlighet att bevilja medborgarskap för barn till personer som beviljas svenskt medborgarskap.
Vi är tveksamma till om den stora skillnaden i hemvisttid mellan nordiska och utomnordiska medborgare är skälig och proportionerlig och därmed förenlig med internationell rätt. Vi anser inte heller att det bör ställas krav på längre hemvisttid för barn över femton år jämfört med vad som föreslås gälla för yngre barn.
Vi saknar tydlig vägledning om vilka beteenden och situationer som kan komma att omfattas av kravet på skötsamhet. Öppenheten och otydligheten i begreppet innebär risk för godtycklig tillämpning och medför problem med förutsebarheten.
Vi ser en risk för att kravet på egenförsörjning kan utgöra indirekt diskriminering.
Vi anser att beslut om att befria barn från medborgarskap ska kunna överklagas till domstol.
Vi tillstyrker förslaget att inte skärpa dispensmöjligheten ytterligare samt förslaget om att det inte ska finnas någon tidsfrist för att ansöka om att få behålla svenskt medborgarskap.
Vi delar utredningens slutsats att det finns behov av övergångsbestämmelser.
Vi avstyrker utredningens förslag att anmälningsförfarandet bör utmönstras. Om förslaget ändå genomförs tillstyrker vi förslaget att anmälningsförfarandet kvarstår för statslösa personer som är födda i Sverige och sedan födelsen är statslösa, nordiska medborgare samt för barn födda utomlands till svensk far som inte var gift med barnets mor. Vi tillstyrker även förslaget att låta barn till den som förvärvar svenskt medborgarskap efter anmälan förvärva svenskt medborgarskap automatiskt.

Läs mer om våra synpunkter i vårt remissvar.