Ny vägledande dom: Inget absolut krav på styrkt identitet för varaktigt bosatta
Migrationsöverdomstolen har meddelat ett nytt vägledande avgörande (MIG 2026:4) som tydliggör att det inte finns något absolut krav på styrkt identitet för att beviljas ställning som varaktigt bosatt, åtminstone för personer som beviljats flyktingstatus, resedokument och permanent uppehållstillstånd (PUT).
Kraven för varaktigt bosatt
För att beviljas ställning som varaktigt bosatt krävs i huvudsak att personen:
- har vistats lagligen och oavbrutet i Sverige i minst fem år, och
- kan försörja sig utan behov av ekonomiskt stöd från det sociala biståndssystemet.
Tidigare har Migrationsverket dessutom krävt att identiteten ska vara styrkt.
Vad säger MIG 2026:4?
Domstolen konstaterar att varken svensk utlänningslag eller EU:s direktiv om varaktigt bosatta innehåller något uttryckligt krav på styrkt identitet. Det innebär att myndigheter inte kan ställa upp ett absolut krav på styrkt identitet för att bevilja ställning som varaktigt bosatt.
I domen lyfter Migrationsöverdomstolen att det finns ett generellt krav på pass för utländska medborgare som vistas i Sverige, men understryker att kravet inte gäller alla. Personer med permanent uppehållstillstånd är exempelvis undantagna. I det aktuella målet hade personen även flyktingstatus och resedokument, som juridiskt fungerar som pass vid vistelse i Sverige.
Domen slår därför fast att personer som beviljats flyktingstatus, resedokument och permanent uppehållstillstånd kan beviljas ställning som varaktigt bosatt även om deras identitet inte är styrkt.
Praktisk betydelse av domen
För personer med flyktingstatus, resedokument och permanent uppehållstillstånd innebär domen en tydlig lättnad: de kan nu beviljas ställning som varaktigt bosatt även utan styrkt identitet.
För andra grupper som är undantagna från passkrav är det fortfarande oklart hur kraven ska tillämpas. Domen lämnar flera frågor öppna:
- Det är oklart om domstolens slutsats ska gälla alla grupper som är undantagna från passkrav, till exempel personer som har tillfälliga uppehållstillstånd på grund av alternativt skyddsbehov, ömmande omständigheter, verkställighetshinder eller enligt gymnasielagen.
- Det är också oklart vilken roll en resehandling har. Domen antyder att resedokument kan vara relevant, men förklarar inte varför.
- Frågan är därmed om det räcker att vara undantagen från passkravet, eller om man också behöver en resehandling.
Vi hoppas att Migrationsverket kommer att tydliggöra sin tolkning av domen inom kort.