Utredningen föreslår en särskild lag om återkallelse av permanent uppehållstillstånd
Den 26 september 2025 tog migrationsministern Johan Forsell emot slutbetänkandet från den så kallade Miniminivåutredningen (SOU 2025:99). Utredningen föreslår en särskild lag om återkallelse av permanent uppehållstillstånd. Lagen ska omfatta “samtliga utlänningar som har permanent uppehållstillstånd som flyktingar, alternativt skyddsbehövande, vidarebosatta (kvotflyktingar), varaktigt bosatta i Sverige eller som har beviljats permanent uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter eller vid vissa verkställighetshinder”.
Personer som fått permanent uppehållstillstånd genom arbetstillstånd omfattas inte av förslaget.
Enligt förslaget ska permanent uppehållstillstånd kunna återkallas och ersättas med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, om villkoren för det är uppfyllda. Om personen inte beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, är huvudregeln att personen inte längre har rätt att stanna i Sverige och därför ska utvisas.
Utredningen föreslår undantag för den som har permanent uppehållstillstånd och som ansökt om medborgarskap och väntar på beslut. Undantag ska även gälla i de fall där “synnerliga skäl talar emot ett återkallande och det med hänsyn till individens förväntade vandel inte råder tveksamheter om att han eller hon bör ha ett permanent uppehållstillstånd”.
Utredningen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2027.
Riskerar att leda till stor rättsosäkerhet
Asylrättscentrum anser att utredningens förslag riskerar att få omfattande negativa konsekvenser och leda till stor rättsosäkerhet för många människor i Sverige. Vi menar att förslagets förenlighet med barnkonventionen och mänskliga rättigheter, såsom skydd mot diskriminering och rätten till privat- och familjeliv, kan ifrågasättas.
Trygghet i gynnande beslut är en grundläggande princip i svensk förvaltningsrätt. Det innebär att den som beviljats ett permanent uppehållstillstånd ska kunna lita på att beslutet gäller och känna trygghet i det. Att i efterhand ändra redan beviljade uppehållstillstånd strider mot denna princip och riskerar att underminera tilltron till rättssystemet och skapa stor rättsförlust hos de människor som berörs.
Enligt utredningen själv innebär ett permanent uppehållstillstånd en förutsebarhet och en trygghet för enskilda, och ser en risk för att förslaget kommer få en negativ på enskildas hälsa. Utredningen gör ett antagande om att hälsan och utvecklingen hos många barn kan påverkas negativt.
Det finns även en risk för att vissa grupper som påverkas av förslaget kan få det svårare att beviljas ett tillfälligt uppehållstillstånd eller medborgarskap. Det gäller till exempel personer som har svårt att kunna styrka sin identitet (något som är svårare för till exempel personer från vissa ursprungsländer) eller har svårt att leva upp till krav på försörjning, till exempel på grund av ålder eller funktionsnedsättning.
Ett av de angivna syftena med förslaget är få fler personer att vilja bli svenska medborgare. Det är viktigt att notera att det under 2025 lagts förslag om att skärpa kraven för medborgarskap, till exempel längre hemvisttid och egenförsörjning. Asylrättscentrum har bland annat lyft risken för att detta förslag kan komma att leda till att det blir svårare för kvinnor än för män att bli svensk medborgare (se vårt remissvar till betänkandet SOU 2025:1).
Vad händer nu?
Utredningens förslag har nu skickats på remiss. Vi på Asylrättscentrum kommer att lämna in vårt remissvar senast den 19 december, där vi särskilt kommer att lyfta de allvarliga rättssäkerhetsrisker som förslaget innebär och dess förenlighet med svensk, europeisk och internationell rätt Vi kommer även att fortsätta följa processen och kommentera utvecklingen.