EU:s migrations- och asylpakt
EU:s medlemsländer har antagit ett nytt regelverk som reformerar asyl- och migrationssystemet.
Reform av EU:s gemensamma asyl- och migrationssystem
EU:s nya migrations- och asylpakt innebär en av de största omläggningarna av asylprocessen i modern tid.
Den nya lagstiftningen kommer bland annat att styra hur asylprocessen i EU ska gå till, hur människor ska screenas vid ankomst till EU samt vad medlemsstaterna får göra om många människor samtidigt anländer för att söka asyl.
De nya reglerna börjar tillämpas i medlemsländerna i juni 2026.
De centrala regelverken i pakten
Med de nya rättsakterna introduceras ett nytt system för hur EU:s medlemsländer gemensamt ska hantera asyl- och migrationsärenden. Bland de nya reglerna finns ett ökat fokus på gränskontroll, skyndsammare processer för att söka asyl och vid återvändande, samt ett nytt system för att fördela ansvaret för asylsökande mellan medlemsländer.
Här kan du läsa mer om vad de nya regelverken innebär och ta del av vår analys:
Skyddsgrundsförordningen ersätter skyddsgrundsdirektivet och införlivar Genèvekonventionen i EU-lagstiftningen.
Screeningförordningen introducerar ett nytt förfarande för att registrera och identifiera migranter och asylsökande vid EU:s gränser.
Asylprocedurförordningen innehåller regler för hur en asylprocess ska gå till.
Förordningen om asyl- och migrationshantering ersätter den nuvarande Dublinförordningen.
Mottagandedirektivet reglerar miniminormer för mottagande av asylsökande
Vidarebosättningsförordningen skapar en gemensam ram för vidarebosättning av flyktingar och inresa av humanitära skäl.
Förordningen om återvändandegränsförfarande inrättar ett särskild förfarande för återvändande för personer som befinner sig i ett gränsförfarande.
Krisförordningen inför särskilda regler för hantering av asylsökande vid krissituationer.
Eurodacförordningen innehåller uppdaterade regler för den databas som samlar information om asylsökande.
Ändring av förordningarna (EU) 2019-816 och (EU) 2019-818 i syfte att införa screening för tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna.
Sveriges genomförande
I Sverige har arbetet med att implementera pakten skett genom ett antal statliga utredningar. Samtidigt har en rad förslag om ytterligare förändringar inom svensk migrationsrätt lagts fram.
Bland utredningarna som helt eller delvis behandlar Sveriges implementering av migrations- och asylpakten finns:
Asylrättscentrum har skrivit remissvar gällande samtliga utredningar och vi är djupt oroade för hur den svenska implementeringen av pakten kommer att påverka rättssäkerheten i asylprocessen och skyddet för asylsökandes rättigheter.
Läs mer om de nya reglerna på EU:s hemsida
Asylrättscentrum bevakar utvecklingen
Under 2025–2027 genomför vi på Asylrättscentrum projektet ”Från pakt till verklighet: ett kunskapslyft om EU:s nya asylsystem” som medfinansieras av EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF).
Ordlista
Efterföljande ansökan
Alla ansökningar om internationellt skydd som lämnas in efter att en medlemsstat fattat ett slutligt beslut gällande en första asylansökan.
EU:s yttre gräns
De gränser som skiljer EU:s medlemsstater från länder utanför EU. Det inkluderar både land-, sjö- och flyggränser där inresa till EU sker.
Förordning
EU-lagstiftning som är direkt tillämplig i alla medlemsstaterna utan att behöva införlivas i nationell lag.
Gränsförfarande
Ett särskilt asylförfarande för vissa kategorier av asylsökande så att en snabbt ska kunna bedöma om ansökningar är ogrundade eller ska nekas prövning. Personer i gränsförfarandet anses inte ha beviljats inresa.
Internationellt skydd
Ett samlingsbegrepp för skydd som ges till personer som inte kan återvända till sitt hemland på grund av risk för förföljelse eller allvarlig skada. Inom EU omfattar det både flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande.
Krissituationer / Force majeure-situationer
Undantagssituationer där ett medlemsland utsätts för extraordinära händelser. Dessa extraordinära händelser kan aktivera särskilda regler som tillåter avvikelser från normala asyl-och mottagningsregler.
Legal fiction of non-entry / Legal fiction av icke inrest
En juridisk konstruktion där en person som befinner sig vid EU:s gräns eller i ett gränsförfarande behandlas som personen inte har beviljats inresa i EU, trots att personen redan fysiskt är där. Detta påverkar vilka rättigheter och förfaranden som gäller.
Miniminivå / miniminormer
Gemensamma lägstanivåer som alla EU-länder måste uppfylla i sin lagstiftning. Länder kan få ha mer generösa regler, men inte mindre generösa än miniminivån.
Neka prövning
När ansökan om internationellt skydd nekas prövning sker ingen prövning av skyddsbehovet mot hemlandet, utan ansökan avvisas exempelvis för att det finns ett säkert tredjeland.
Screening
En inledande kontroll av personer som reser in i EU utan att beviljas inresa enligt reglerna gällande gränskontroll. Screeningen omfattar kontroller av personens hälsa, eventuella sårbarheter, identitet och en säkerhetskontroll. Efter screening hänvisas den som söker internationellt skydd till ett asylförfarande. Den som inte söker internationellt skydd, och som inte har rätt att vistas inom EU, behöver lämna EU.
Subsidiärt skyddsbehövande
En person som inte uppfyller kraven för flyktingstatus men ändå riskerar allvarlig skada vid återvändande, exempelvis dödsstraff, tortyr eller på grund av en väpnad konflikt, och därför har rätt till skydd. Hette tidigare alternativt skyddsbehövande.
Säkert tredjeland
Ett land utanför EU där den sökande skulle kunna söka och få effektivt skydd. Krävs att den sökande har en anknytning till landet som gör det rimligt för personen att resa dit.
Unionsram
En unionsram är den övergripande rättsliga och politiska styrningen inom EU. Inom migration och asyl innebär det gemensamma regler, institutioner och samarbetsmekanismer.
Återvändande
Processen där en person som saknar rätt att kvarstanna i EU förväntas lämna territoriet. Detta kan ske frivilligt eller genom tvång.