Nya regler för arbetstillstånd från 1 juni 2026
Den 18 mars röstade riksdagen igenom flera ändringar av villkoren för arbetskraftsinvandring. Syftet är enligt förarbetena att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
Här är de viktigaste förändringarna:
-
Höjt lönekrav
Som huvudregel införs ett lönekrav på 90 procent av medianlönen i Sverige vid tidpunkten för ansökan för att få arbetstillstånd. Med dagens medianlönenivå (37 100 kronor) innebär det att en person behöver tjäna 33 390 kronor för att beviljas arbetstillstånd i Sverige. Regeringen kommer att få besluta om vilka yrkesgrupper som undantas från lönekravet.
Vid en ansökan om förlängning av arbetstillstånd kommer det nuvarande kravet på 80 procent av medianlönen gälla – om ansökan registreras hos Migrationsverket senast den 1 december 2026.
-
Krav på sjukförsäkring
Personer som ska arbeta i Sverige i kortare tid än ett år kommer att behöva ha en heltäckande sjukförsäkring.
-
Stopp för vissa yrken
Regeringen ska kunna utesluta vissa yrkesgrupper från att beviljas arbetstillstånd. I förarbetena nämns att det bör vara möjligt att identifiera yrken där det förekommer
ett så allvarligt missbruk av regelverket inom systemet för arbetskraftsinvandring att det inte bör vara möjligt att beviljas arbetstillstånd. Vilka yrken som ska uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd kommer enligt förarbeten att behöva ses över och ändras med jämna mellanrum.
-
Nya brottsrubriceringar
Två nya brott införs i utlänningslagen: exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd. Straffet för exploatering av utländsk arbetskraft är fängelse i
högst två år. Om brottet är grovt är straffet fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Straffet för handel med arbetstillstånd är fängelse i högst två år. Om brottet är grovt är straffet fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
-
Höjda böter för arbetsgivare
Höjda böter införs för arbetsgivare som anställer personer som saknar rätt att arbeta i Sverige (s.k. särskild avgift enligt 20 kap. utlänningslagen). Avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige höjs från ett prisbasbelopp till två prisbasbelopp. För överträdelser som har pågått under längre tid än tre månader föreslås att avgiften höjs från två till fyra prisbasbelopp. De nya, högre nivåerna ska inte tillämpas på överträdelser som skett före 1 juni 2026.
-
Arbetsgivarens agerande ska kunna leda till nekade tillstånd
Arbetstillstånd ska kunna nekas om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för brott enligt 20 kap. utlänningslagen (UtlL) som kan leda till strängare straff än böter, eller för människohandel eller människoexploatering enligt brottsbalken. Arbetstillstånd ska även kunna nekas om arbetsgivaren fått betala särskild avgift enligt 20 kap. utlänningslagen eller om arbetsgivaren fått böter för att ha lämnat oriktiga uppgifter om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete.
-
Vissa uppehållstillstånd ska gälla i längre tid än idag
Tillståndstiden för s.k. EU-blåkort (ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning) förlängs från högst två till högst fyra år. Den maximala tiden för säsongsarbete utökas från sex till nio månader under en tolvmånadersperiod.
-
Smidigare regler för forskare
Personer som är i Sverige för att söka jobb efter avslutade studier eller forskning ska få ansöka om nytt tillstånd för forskning eller doktorandstudier utan att behöva lämna landet.
Här hittar du propositionen där det går att läsa mer detaljerat om ändringarna.