EU:s migrations- och asylpakt

 

EU:s medlemsländer har antagit ett nytt regelverk som reformerar asyl- och migrationssystemet.

 

Bild på EU:s flagga

Reform av EU:s gemensamma asyl- och migrationssystem

EU:s nya migrations- och asylpakt innebär en av de största omläggningarna av asylprocessen i modern tid. 

Den nya lagstiftningen kommer bland annat att styra hur asylprocessen i EU ska gå till, hur människor ska screenas vid ankomst till EU samt vad medlemsstaterna får göra om många människor samtidigt anländer för att söka asyl.

De nya reglerna börjar tillämpas i medlemsländerna i juni 2026.

Europa glob/ karta

De centrala regelverken i pakten

Med de nya rättsakterna introduceras ett nytt system för hur EU:s medlemsländer gemensamt ska hantera asyl- och migrationsärenden. Bland de nya reglerna finns ett ökat fokus på gränskontroll, skyndsammare processer för att söka asyl och vid återvändande, samt ett nytt system för att fördela ansvaret för asylsökande mellan medlemsländer.

Här kan du läsa mer om vad de nya regelverken innebär och ta del av vår analys:

Skyddsgrundsförordningen ersätter skyddsgrundsdirektivet och införlivar Genèvekonventionen i EU-lagstiftningen.

Screeningförordningen introducerar ett nytt förfarande för att registrera och identifiera migranter och asylsökande vid EU:s gränser. ​

Asylprocedurförordningen innehåller regler för hur en asylprocess ska gå till.

Förordningen om asyl- och migrationshantering ersätter den nuvarande Dublinförordningen.

Mottagandedirektivet reglerar miniminormer för mottagande av asylsökande

 

Vidarebosättningsförordningen skapar en gemensam ram för vidarebosättning av flyktingar och inresa av humanitära skäl.

Förordningen om återvändandegränsförfarande inrättar ett särskild förfarande för återvändande för personer som befinner sig i ett gränsförfarande.

Krisförordningen inför särskilda regler för hantering av asylsökande vid krissituationer.

Eurodacförordningen innehåller uppdaterade regler för den databas som samlar information om asylsökande.

Ändring av förordningarna (EU) 2019-816 och (EU) 2019-818 i syfte att införa screening för tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna.

Sveriges genomförande 

I Sverige har arbetet med att implementera pakten skett genom ett antal statliga utredningar. Samtidigt har en rad förslag om ytterligare förändringar inom svensk migrationsrätt lagts fram.  

Bland utredningarna som helt eller delvis behandlar Sveriges implementering av migrations- och asylpakten finns: 

Asylrättscentrum har skrivit remissvar gällande samtliga utredningar och vi är djupt oroade för hur den svenska implementeringen av pakten kommer att påverka rättssäkerheten i asylprocessen och skyddet för asylsökandes rättigheter. 

Ikon av Sverige på mörkblå bakgrund

Asylrättscentrum bevakar utvecklingen

Under 2025–2027 genomför vi på Asylrättscentrum projektet ”Från pakt till verklighet: ett kunskapslyft om EU:s nya asylsystem” som medfinansieras av EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF).

EU-logga med texten "Medfinansieras av EU"