Statlig utredning föreslår skärpta villkor för anhöriginvandring

Statlig utredning föreslår skärpta villkor för anhöriginvandring

Den 5 september 2025 tog migrationsministern Johan Forsell emot slutbetänkandet från den statliga utredning som haft i uppgift att ta fram förslag kring ytterligare skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95).

Utredningen föreslår bland annat:

• Utökade försörjningskrav

Försörjningskrav ska gälla i fler fall än idag och möjligheterna till undantag från nuvarande försörjningskrav ska begränsas. Det föreslås även att försörjningskrav som utgångspunkt ska gälla även vid ansökningar om att förlänga uppehållstillstånd, vilket är en skillnad jämfört med idag. Asylrättscentrum noterar att utredningen själv lyfter fram att kan det antas att redan förekomsten av detta krav kommer att leda till stress och oro för berörda familjer.

• En väntetid före det att anhöriga får ansöka om uppehållstillstånd

Det föreslås att vissa personer inte ska få ansöka om uppehållstillstånd för att få återförenas förrän personen som befinner sig i Sverige har haft uppehållstillstånd i minst två år. Detta innebär i praktiken att familjer kommer att hållas isär under betydligt längre tid än två år då personen först behöver ta sig till Sverige, därefter gå igenom asylprocessen och beviljas tillstånd och därefter ha uppehållstillstånd i två år innan ansökan om att återförenas kan lämnas in. Därefter tillkommer väntetid för handläggning av ansökan om att återförenas. Detta kan i sig vara en lång tid: Enligt Migrationsverket är tiden från ansökan till beslut just nu 21 månader för barn som vill återförenas med förälder och 25 månader för förälder som vill återförenas med barn.

Asylrättscentrum vill framhålla att en sådan väntetid som föreslås, som i praktiken alltså kan bli runt 5-6 år, är en mycket lång tid för ett litet barn att vara ifrån sin förälder. För ett äldre barn kan en sådan väntetid innebära att barnet hinner bli vuxen och att en återförening därför inte blir möjlig. I en rapport från Röda Korset från 2019 framhålls (med hänvisning till forskning) att uppskjuten familjeåterförening ofta är förenat med sämre etablering på arbetsmarknaden och lägre inkomster samt att individer som är ofrivilligt separerade från sina anhöriga generellt sett har färre sociala kontakter med det omgivande samhället än familjer som lever tillsammans.

• Begränsning av vilka anhöriga som kan beviljas uppehållstillstånd

Enligt nuvarande regler har make, sambo eller barn till en anknytningsperson i Sverige som utgångspunkt rätt till uppehållstillstånd. Utredningen vill begränsa detta och föreslår att utgångspunkten för anhöriga till flyktingar ska vara att det endast finns en möjlighet – inte en rätt – till återförening. Detta skulle bland annat påverka anhöriga till alternativt skyddsbehövande samt anhöriga till svenska eller nordiska medborgare. Utredningen föreslår även begränsningar i möjligheterna att bevilja uppehållstillstånd för icke gemensamma barn samt för personer som vill gifta sig eller bli sambo med en person som har uppehållstillstånd i Sverige.

Utredningen föreslår att ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027 men att den föreslagna väntetiden inte ska tillämpas i ärenden som har inletts hos Migrationsverket före ikraftträdandet.

Asylrättscentrums kommentar

Asylrättscentrum ser redan idag att det är svårt för många familjer att få återförenas. Vi får återkommande in ärenden där barn inte får leva tillsammans med sina föräldrar.

Om utredningens förslag om utökade försörjningskrav och väntetider genomförs ser vi att fler familjer kommer att splittras och att möjligheterna att få leva tillsammans kommer att variera baserat på vilken typ av uppehållstillstånd ens anhörige i Sverige har beviljats.

Vi ser också en tydlig risk för att förslagen kan leda till en rättstillämpning som strider mot rätten till respekt för familjeliv och barns rätt till sina föräldrar.

Precis som utredningen själv konstaterar så innebär förslagen försämringar ur ett barnperspektiv (se sida 369 i utredningen), särskilt för barn med status som alternativt skyddsbehövande, eller barn vars föräldrar har beviljats uppehållstillstånd i Sverige på den grunden. Detta är problematiskt i relation till barnkonventionen som är tydlig med att konventionens rättigheter ska gälla alla barn – utan åtskillnad av något slag.

Vad händer nu?

Förslaget är för närvarande ute på remiss och sista svarsdag är den 18 december 2025. Redan den 6 oktober meddelade dock regeringen och Sverigedemokraterna att man ska gå vidare med de av utredningens förslag som går i skärpande riktning.

Asylrättscentrum är kritiskt till att regeringen inte inväntat remissinstansernas kommentarer på förslagen innan offentliggörande av att förslagen ska tas vidare. Utredningsförslag skickas ut på remiss för att berörda myndigheter, organisationer och intressenter ska få möjlighet att yttra sig och lämna sina synpunkter kring eventuella konsekvenser och brister. Syftet med denna process är att förbättra förslaget och synliggöra aspekter som utredningen kan ha missat, samt för att säkerställa att lagen fungerar väl i praktiken och har en demokratisk förankring.

Vi kommer att lämna in vårt remissvar och fortsätta att bevaka utvecklingen för att säkerställa att familjers rätt att leva tillsammans värnas och efterlevs.