Sveriges asylmottagande 2023
Varje år publiceras rapporter om asylinvandringen i 23 europeiska länder i The Asylum Information Database, AIDA. Syftet är att dokumentera asylmottagandet i Europa och ge underlag till jurister, forskare, beslutsfattare och andra med intresse för asylprocessen.
Asylrättscentrum har sammanställt rapporten om Sverige för år 2023. Rapporten innehåller statistik över Sveriges asylmottagande, massflyktsdirektivets genomförande samt beskrivningar av det svenska mottagningssystemet och det migrationsrättsliga läget.
Här nedan följer en sammanfattning av några av rapportens centrala delar.

Asylansökningar
Under 2023 lämnades 12 491 ansökningar om internationellt skydd in till Migrationsverket. Det är en minskning med 25 procent jämfört med 2022. I EU ökade det totala antalet asylansökningar med nästan 18 procent under 2023.
Den totala andelen bifall på asylansökningar hos Migrationsverket minskade från 37 procent år 2022 till 34 procent under 2023. Dock fick bland annat fler syrier (84 procent) och afghaner (63 procent) bifall på sina asylansökningar än föregående år.

Vilka sökte asyl?
Under 2023 var 63 procent av de som sökte asyl i Sverige män/pojkar, och 37 procent var kvinnor/flickor. Av alla asylsökande var 24 procent barn. Under året sökte 339 ensamkommande barn asyl, vilket motsvara cirka 3 procent av alla sökande.
Precis som 2022 var de mest representerade ursprungsländerna bland asylsökande Afghanistan, Irak och Syrien.

Kvotflyktingar
Inför 2023 beslutade regeringen att sänka åtagandet om att ta emot kvotflyktingar för vidarebosättning från 5 000 under 2022 till 900 under 2023.
Under året togs emellertid endast 540 kvotflyktingar emot för vidarebosättning.

Massflyktsdirektivet
Migrationsverket registrerade 11 401 förstagångsansökningar om tillfälligt skydd under 2023, att jämföra med 50 357 under 2022. Nästan alla, 11 302 stycken, kom från ukrainska medborgare. Av de ansökningar som granskades i sak (10 851) beviljades 99 procent uppehållstillstånd.
I december 2023 beslutade regeringen att tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet skulle utökas till att omfatta alla personer från Ukraina som lagligen vistades i Sverige före den 22 december 2023.
Tidigare krävdes att den skyddssökande från Ukraina kom till Sverige den 30 oktober 2021 eller senare, men i och med detta beslut kommer även personer som kom till Sverige före detta datum att omfattas av massflyktsdirektivet.
I samband med regeringens beslut meddelade Migrationsverket att myndigheten återigen kommer att fatta beslut i ukrainska asylärenden. Myndigheten publicerade ett nytt rättsligt ställningstagande om hur ukrainska medborgares skyddsbehov ska bedömas.
Lagändringar och tillsatta utredningar
Under 2023 trädde att antal lagändringar i kraft och ett flertal statliga utredningar tillsattes i enlighet med vad regeringspartierna och Sverigedemokraterna kommit överens om i Tidöavtalet. Vi på Asylrättscentrum har uttalat oss om ett flertal av de migrationspolitiska åtgärderna i AIDA-rapporten och genom andra analyser under året.
Här är en sammanfattning av några av de åtgärder inom migrationsområdet som vi bevakat under året:

Skärpta villkor för anhöriginvandring
Den 1 december 2023 skärptes kraven för anhöriginvandring. Ändringarna innebär bland annat att uppehållstillstånd får vägras om någon av makarna eller samborna är under 21 år. Tidigare var åldersgränsen 18 år.
En annan förändring är att det blivit svårare för personer i Sverige som fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande att undantas från kravet på att försörja sina familjemedlemmar. Tidigare gjordes undantag från detta krav om de anhöriga ansökte om att få återförenas inom tre månader från att personen i Sverige beviljats uppehållstillstånd. Detta undantag har nu tagits bort.
Kvotflyktingar är fortfarande undantagna från dessa krav i tre månader, men de tre månaderna räknas nu från den dag de beviljas status, vilket sker före ankomsten, snarare än från den dag de anländer till Sverige.
Försörjningskravet i anknytningsärenden innebär att personen i Sverige ska kunna försörja sig själv och sina anhöriga och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och anhöriga.
Vi på Asylrättscentrum anser att lagändringarna riskerar att strida mot både internationella konventioner och EU-rätt. Läs mer i vårt remissvar.
Begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl
Från och med den 1 december 2023 är det inte längre möjligt för barn och vissa vuxna att beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. Nu krävs det i stället synnerligen ömmande omständigheter. För barn krävs dock inte att ”omständigheterna har samma allvar och tyngd som för en vuxen”.
Vi på Asylrättscentrum anser att ändringen har brister bland annat när det gäller det barnrättsliga perspektivet. Läs mer i vårt remissvar.

Inrättande av mottagningscenter och begränsningar av eget boende
Regeringen avser att avskaffa dagens system med eget boende för asylsökande. Utgångspunkten ska vara att asylsökande ska bo i mottagningscenter under hela den tid som deras asylansökan prövas.
Ett delbetänkande som överlämnades 2022 innehöll förslag om att avsluta det nuvarande systemet där asylsökande kan välja att ordna sitt eget boende. Sanktioner mot den enskilde, som indragen dagersättning och ingen möjlighet att arbeta, syftar till att få fler asylsökande att vistas i Migrationsverkets boenden under hela asylprocessen.
Vi på Asylrättscentrum tycker att förslagen i delbetänkandet har flera brister, och ifrågasätter bland annat om kollektiva boenden är lämpliga för barn och barnfamiljer. Läs mer i vårt remissvar.
Regeringspartierna och Sverigedemokraterna såg dock inte detta förslag som tillräckligt långtgående. Utredningen fick i stället ett tilläggsuppdrag om att bland annat föreslå andra kontrollåtgärder, som anmälningsplikt, och även se över möjligheten att begränsa asylsökandes rörelsefrihet genom att anvisa dem till särskilda geografiska områden.
Ett betänkande väntas senast den 15 oktober 2024. Migrationsverket har redan fått i uppdrag att förbereda reformen genom att upphandla nya boendeplatser.
Öppnande av återvändandecenter för asylsökande
Migrationsverket har på uppdrag av regeringen öppnat återvändandecenter bland annat för personer som har gällande beslut om att de ska lämna Sverige eller Schengenområdet. Den som bor på Migrationsverkets återvändandecenter ska få stöd av Migrationsverkets personal att planera sitt återvändande och återetableringen i hemlandet.
Migrationsverket har i en rapport till regeringen lyft fram att inrättandet av centren väckt flera frågor som behöver ses över, inte minst kopplat till ansvaret för barns skolgång.

Anpassningar för att begränsa asylsökandes rättigheter till en miniminivå
I oktober 2023 tillsattes en utredning som fick i uppdrag att:
- föreslå vilka ändringar som kan göras för att begränsa asylsökandes rättigheter till en miniminivå i enlighet med internationella åtaganden,
- undersöka om det är möjligt att endast bevilja tillfälliga uppehållstillstånd, att sluta bevilja permanenta uppehållstillstånd och att återkalla befintliga permanenta tillstånd och ersätta dem med tillfälliga sådana,
- granska de nuvarande kriterierna för juridiska ombud och tolkar.
Uppdraget ska, i de delar som gäller anpassning av det svenska regelverket till EU:s rättsliga miniminivå, redovisas senast den 2 januari 2025.

Höjt försörjningskrav för arbetstillstånd
Den 1 november 2023 höjdes försörjningskravet för den som ansöker om arbetstillstånd Sverige. Det nya kravet, som har beslutats av regeringen, innebär att den sökande måste ha en lön som motsvarar minst 80 procent av medianlönen i Sverige. Det är medianlönen vid ansökningstillfället som används.
I dag innebär det en lön på minst 27 360 kronor i månaden innan skatt. Tidigare var kravet en lön på minst 13 000 kronor i månaden.
Det är statistikmyndigheten Statistiska centralbyrån (SCB) som publicerar medianlönen varje år, därför kommer försörjningskravet att justeras årligen.
Här kan du läsa mer om det nya försörjningskravet för arbetstillstånd.

Att söka asyl är en mänsklig rättighet
Vi på Asylrättscentrum befarar att flera av de förändringar som genomfördes under 2023, och som väntas under kommande år, kommer att äventyra rättssäkerheten för människor på flykt och leda till att redan utsatta människor fråntas sina rättigheter. Vi kommer noga att bevaka och kommentera utvecklingen.
Vill du vara med och se till att vi kan fortsätta arbetet med att försvara alla människors rätt till skydd?

Varje år publiceras rapporter om asylinvandringen i 23 europeiska länder i The Asylum Information Database, AIDA. Databasen sköts av organisationen ECRE, European Council on Refugee and Exiles, den ledande paraplyorganisationen för civilsamhällesorganisationer som arbetar med flyktingfrågor i Europa. 2023 års AIDA-rapport om Sverige har tagits fram av Asylrättscentrum.