Besluten som ligger bakom tonårsutvisningarna
Fler och fler ungdomar som växt upp i Sverige får besked om att de inte får stanna – fast deras föräldrar och småsyskon får det.
Anledningen till att antalet tonårsutvisningar ökar är flera parallella beslut:
- Förändringen från permanent uppehållstillstånd till tillfälliga uppehållstillstånd
- Möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter har tagits bort
- Lönekravet för arbetstillstånd har höjts kraftigt
- Migrationsverket har ändrat inställning
Här kan du läsa mer om besluten och hur de tillsammans leder till att unga vuxna som växt upp i Sverige utvisas och skiljs från sina familjer. Du kan också läsa om varför det finns en tydlig risk för att vi kommer att få se ännu fler familjesplittringar framöver om Tidöavtalets förslag genomförs.
Flera lagändringar och beslut under senare år har gjort det svårare att beviljas uppehållstillstånd
1. Förändringen från permanent uppehållstillstånd till tillfälliga uppehållstillstånd
Den kanske tydligaste anledningen till att vi ser fler utvisningsbeslut idag än tidigare är att barn nu beviljas tillfälliga uppehållstillstånd när de får tillstånd på grund av anknytning till sina föräldrar. Tidigare beviljades barn permanent uppehållstillstånd redan vid första tillfället i sådana fall.
För att få permanent uppehållstillstånd idag krävs att man haft tillfälligt uppehållstillstånd i minst tre år. Det betyder att ett barn som beviljas tillfälligt uppehållstillstånd som minderårig behöver beviljas tillfälligt uppehållstillstånd två gånger innan permanent uppehållstillstånd kan sökas (eftersom ett tillfälligt tillstånd på anknytning som längst kan vara två år).
Ett barn under 18 år har som utgångspunkt rätt att beviljas tillstånd på grund av anknytning till en förälder om denne kan visa sin identitet och om försörjningskravet är uppfyllt (vilket innebär att föräldern måste ha inkomster som är tillräcklig för att försörja sig själv, sin partner och sina barn samt ha en bostad av tillräcklig storlek).
När barnet blir 18 räcker det inte längre att vara någons barn för att få tillstånd. Då ställs andra krav. Om den unga vuxne inte uppfyller andra krav för uppehållstillstånd får denne ett utvisningsbeslut – samtidigt som eventuella minderåriga syskon, där reglerna för barn gäller, beviljas permanent uppehållstillstånd.
För att få tillstånd på grund av anknytning till sina föräldrar efter 18-årsdagen krävs att det finns ”ett särskilt beroendeförhållande” mellan tonåringen och dennes föräldrar. Det räcker dock inte med det naturliga band som finns mellan nära anhöriga. Migrationsöverdomstolen har sagt att det krävs något ”utöver” sådana band som gör det svårt för familjemedlemmarna att leva isär. Vanliga familjeband är alltså inte tillräckligt för uppehållstillstånd.
Om det inte finns ett sådant särskilt beroendeförhållande mellan familjemedlemmarna krävs att barnet har andra skäl för uppehållstillstånd. Det kan till exempel handla om att barnet har egna asylskäl eller att det finns mycket ömmande omständigheter som gör att barnet bör få stanna. Även att barnet har ett eget arbete kan vara skäl för tillstånd.
Om dessa andra krav för tillstånd inte är uppfyllda får (det myndiga) barnet inget nytt uppehållstillstånd utan istället ett utvisningsbeslut.
När det gäller barn till arbetskraftsinvandrare är problematiken delvis den samma, men det finns olikheter. Först och främst finns en skillnad i vilka bestämmelser som används. Barn till arbetskraftsinvandrare har idag rätt till uppehållstillstånd tills de blir 21 år (och därefter om de är beroende av sina föräldrar).
När en arbetstagare har haft uppehållstillstånd i fyra år under en sjuårsperiod går det dock att ansöka om permanent uppehållstillstånd. Om arbetstagaren beviljas permanent uppehållstillstånd räknas denne inte längre som arbetstagare utan som ”bosatt” och de anhöriga prövas enligt de ”vanliga” bestämmelserna om anknytning (som beskrevs ovan). Det blir alltså sämre för myndiga barn till arbetskraftsinvandrare om deras föräldrar får permanent uppehållstillstånd!
För arbetstagare med äldre barn är det därför smartare att i stället ansöka om tillfälliga arbetstillstånd fram till dess att det myndiga barnet haft uppehållstillstånd i fem år, då kan det nämligen ansöka om något som kallas för ställning som varaktigt bosatt – vilket idag leder till att även permanent uppehållstillstånd beviljas. Vi har skrivit om detta i ett tidigare remissvar som finns här.
2. Borttagandet av möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter
Fram till 1 december 2023 kunde vuxna som fått en stark anknytning till Sverige under en period de haft uppehållstillstånd beviljas tillstånd om det fanns särskilt ömmande omständigheter. Möjligheten att bevilja vuxna personer uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter motiverades i förarbetena med att en permanent ordning med tillfälliga uppehållstillstånd innebär att personer kommer att vistas i Sverige med tidsbegränsade uppehållstillstånd i en betydligt större omfattning än tidigare och under längre tid. Införandet av en möjlighet att i ömmande situationer bevilja tillstånd ansågs behövas för att hantera särskilda undantagsfall och undvika att den nya ordningen ledde till orimliga konsekvenser i enskilda fall (prop. 2020/2021:191, s.116).
Nu krävs att omständigheterna ska vara synnerligen ömmande, vilket är ett hårdare krav. Även tidigare var det dock svårt att beviljas uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse – i och med kravet på särskilt ömmande omständigheter omfattades nämligen de flesta ”vanliga” fall där någon ”bara” fått stark anknytning till landet inte av denna bestämmelse heller. Under de år bestämmelsen fanns (juli 2021- december 2023) beviljades 245 vuxna uppehållstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter
3. Införandet av ett högre lönekrav för arbete
Sedan 1 november 2023 gäller ett högre lönekrav. Tidigare var kravet att tjäna minst 13 000 kronor innan skatt för att beviljas arbetstillstånd. Enligt de nya reglerna behöver en person som vill ha arbetstillstånd ha en inkomst på 80 procent av medianlönen i Sverige. Baserat på den medianlönen som gäller juni 2025-juni 2026 är kravet för arbetstillstånd 29 680 kronor i månaden.
I vår förväntas riksdagen rösta igenom ytterligare en höjning. Från och med 1 juni 2026 blir lönekravet då 90 procent av medianlönen. Med dagens medianlönenivå (37 100 kronor) innebär det i praktiken en höjning till 33 390 kronor.
Det är få tonåringar som tjänar en lön av denna nivå vilket gör det svårt att beviljas uppehållstillstånd på grund av arbete.
4. Migrationsverket har ändrat tillvägagångssätt
Till skillnad från ”vanlig” anknytning har barn till arbetstagare ”alltid” beviljats tillfälligt uppehållstillstånd istället för permanent uppehållstillstånd vid de första beslutstillfällena. Trots detta ser vi en ökad mängd utvisningar även i dessa ärenden. En anledning till detta är att Migrationsverket gjort en ändring i sina interna styrdokument. Fram till våren 2022 fanns en skrivning om att ”familjemedlemmar som beviljats tillstånd som barn och fortfarande är en del av sin ursprungliga familj bör beviljas förlängt uppehålls- och arbetstillstånd även om de i förlängningstillfället passerat åldersgränsen 21 år.”
Det saknades dock uttryckligt lagstöd för denna tillämpning och tillvägagångssättet gäller inte längre. Enligt Migrationsverket beror den förändrade tolkningen på att lagarna nu är mycket mer restriktiva och att bedömningen görs efter de nya lagarna.
Asylrättscentrum befarar att problematiken kan bli ännu värre
I SOU 2025:95 (Skärpta krav för anhöriginvandring) har det lagts förslag om att skärpa reglerna för anhöriginvandring ytterligare. Det påstås dock att vissa av ändringarna i utredningen ska förbättra situationen för äldre barn. Vi ser dock tvärtom att ändringarna kan leda till fler utvisningsbeslut.
Utredningen föreslår att reglerna för anhöriga till arbetstagare ska ändras så att endast barn under 18 år ska omfattas av bestämmelsen. Unga vuxna som tidigare kunnat beviljas tillstånd enligt denna bestämmelse kommer alltså framöver att i stället behöva uppfylla kraven på att det finns ett särskilt beroendeförhållande för att kunna beviljas förlängt uppehållstillstånd – och då räcker det alltså inte med en ”vanlig” familjerelation. Kravet på att man ska vara beroende innebär dessutom att unga vuxna som etablerat sig i Sverige och kanske skaffat jobb – och alltså inte är beroende av sina föräldrar – hamnar i en ännu sämre sits.
Det finns också förslag om att ändra det så kallade försörjningskravet för familjemedlemmar. Dels föreslås det höjas. Dels föreslås att det även ska gälla vid förlängning av tillstånd. Det innebär att framöver kan det bli så att det inte räcker att försörjningskravet är uppfyllt vid beviljandet av det första tillståndet. Om detta förslag genomförs kommer familjer att kunna splittras till exempel på grund av att familjeförsörjaren blivit av med jobbet. Fler familjemedlemmar än idag kommer då få beslut om utvisning och även ännu yngre barn än tonåringar kommer att separeras från sina familjer.
Vårt remissvar om dessa ändringar finns här.