Vad hände under 2024?
År 2024 har präglats av stora förändringar inom migrationsrätten, både i Sverige och på EU-nivå. Debatten och de politiska förslagen under året har tydligt visat på svårigheterna att balansera ökade krav på kontroll och effektivitet med respekten för mänskliga rättigheter, asylrätt och rättssäkerhet.
De stramare regler som redan införts, eller som planeras, riskerar att skapa ett mer restriktivt klimat för asylsökande och personer med tillfälliga uppehållstillstånd. Många känner en växande oro för att förlora sina rättigheter eller utsättas för nya kontrollåtgärder.
Vi på Asylrättscentrum har, tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer, under året lyft vikten av att skydda individens rättigheter och säkerställa att förändringarna inte underminerar rättssäkerheten eller mänskliga rättigheter.
Här är några av de migrationsrättsliga händelser som vi bevakat under året som gått:
Förlängd preskriptionstid för utvisningsbeslut
Regeringen har lämnat en lagrådsremiss där det föreslås att den tid som ett utvisningsbeslut är giltigt ska förlängas och att beslutet ska gälla så länge den skyddssökande är kvar i Sverige. Idag är ett utvisningsbeslut giltigt i fyra år, därefter upphör beslutet att gälla (det preskriberas) och det är möjligt att söka asyl på nytt. Enligt lagrådsremissen ska ett utvisningsbeslut i stället ska gälla så länge den asylsökande är kvar i Sverige och därefter i fem år. Regeringen föreslår att detta ska gälla från den 1 april 2025. Det föreslås inte några övergångsbestämmelser vilket skulle innebära att alla som har ett giltigt utvisningsbeslut vid denna tidpunkt kommer att omfattas av ändringen.
Den föreslagna ändringen innebär därmed att ett utvisningsbeslut aldrig ska preskriberas för de personer som inte kan lämna Sverige. Vi på Asylrättscentrum anser att det är en oroväckande förändring som riskerar att leda till minskad rättssäkerhet för asylsökande och att fler människor som inte kan återvända tvingas in i papperslöshet – vilket skulle medföra svåra humanitära konsekvenser, särskilt för barn. Du kan läsa mer om ändringen och vår analys av dess potentiella konsekvenser här.
EU:s nya asyl- och migrationspakt
I maj 2024 accepterade EU:s ministerråd de tio nya regelverk som reformerar EU:s gemensamma asyl- och migrationssystem. Arbetet med att ta fram de nya reglerna har pågått under flera år. Diskussionerna mellan medlemsstaterna har varit många och oenigheterna stora.
EU:s ambition med den nya asyl- och migrationspakten är att ”ge säkra, tydliga och anständiga villkor för de människor som kommer till EU”. Vi på Asylrättscentrum befarar att de nya reglerna kan komma att leda till ökad utsatthet och rättighetskränkningar för människor som söker skydd undan krig och förföljelse.
Medlemsstaterna har nu två år på sig att vidta nödvändiga åtgärder för att fullt ut tillämpa de nya reglerna. Vi på Asylrättscentrum kommer att bevaka utvecklingen noga. Du kan läsa mer om vad den nya asyl- och migrationspakten innebär här.
Anpassning till EU:s miniminivåer
Ett omfattande arbete har inletts för att anpassa Sveriges lagar till EU:s rättsliga miniminivå. I Tidöavtalet slår regeringen och Sverigedemokraterna fast att: ”Sveriges lagstiftning för asylmottagande och anknytande regelverk och villkor ska anpassas för att inte vara mer generöst än vad som är en skyldighet för en medlemsstat enligt EU-rätten” och att åtgärder ska vidtas i syfte att ”så långt det är rättsligt möjligt begränsa asylsökandes rättigheter”.
Som en del av detta arbete har:
- En särskild utredare fått i uppdrag att analysera om det svenska regelverket gällande rätten till offentligt bekostat biträde i asylförfarandet är mer förmånligt än vad som krävs enligt EU-rätten. I uppdraget ingår även att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras. Utredaren ska också undersöka under vilka förutsättningar permanenta uppehållstillstånd som redan har beviljats ska kunna ändras.
- Regeringskansliet tillsatt ytterligare en utredning (Ju 2024:E) för att se över behovet av anpassning av svensk rätt i förhållande till EU:s nya migrations- och asylpakt. Syftet är bland annat att säkerställa ett restriktivt regelverk i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten.
- En särskild utredare fått i uppdrag att göra en översyn av det svenska regelverket i syfte att skärpa villkoren för anhöriginvandring. Uppdraget ska redovisas senast den 25 augusti 2025. Senast villkoren för anhöriginvandring skärptes var i december 2023 då det även blev svårare att beviljas tillstånd på grund av humanitära skäl.
- En statlig utredning gett förslag om ny lag för ordnat asylmottagande och effektivt återvändande. Utredningen har föreslagit att avskaffa möjligheten för asylsökande att ordna eget boende under asylprocessen och i stället bo på mottagningscenter med närvarokontroller. Förslaget är nu ute på remiss och vi på Asylrättscentrum kommer att skicka in vårt remissvar under januari 2025.
Bristande rättssäkerhet i asylprövningen
En rapport från Statskontoret (som lanserades i oktober 2024) visar att Migrationsverket har svårt att upprätthålla enhetlighet och rättssäkerhet i asylprövningen. Analysen visar även att andelen bifalls- och avslagsbeslut skiljer sig åt mellan Migrationsverkets regioner och att och myndigheten inte följer upp den rättsliga kvaliteten inom asylprövningen på ett systematiskt sätt. Rapportens resultat har lett till debatt om hur rättvisa och likvärdiga beslut kan säkerställas för asylsökande.
Vi på Asylrättscentrum delar Statskontorets slutsats om att det föreligger brister i asylprocessen och instämmer i uppmaningarna att vidta omedelbara åtgärder för att säkerställa enhetliga och rättssäkra bedömningar i hela landet. Du kan läsa mer om rapporten här.
Folkbokföring för personer med tillfälligt skydd
Under perioden juni till oktober kunde personer som flytt till Sverige från Ukraina folkbokföra sig enligt vanliga folkbokföringsregler, Det berodde på att de haft uppehållstillstånd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv i mer än två år i Sverige. Efter en lagändring som trädde i kraft den 1 november 2024 är det nu möjligt att bli folkbokförd redan efter att ha haft uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet i ett år.
Den som blir folkbokförd enligt de nya reglerna får emellertid endast begränsad rätt till ekonomiskt stöd och ersättning från samhället i jämförelse med andra folkbokförda personer.
Vi på Asylrättscentrum har riktat kritik mot att människor från Ukraina som ansöker om folkbokföring från 1 november 2024 får begränsade rättigheter. Vi menar att detta leder till att utsatta grupper som barn, äldre och personer med funktionsnedsättning inte får tillgång till sådant bistånd och sådana insatser som behövs för att tillgodose skäliga levnadsvillkor.
Framåtblick: Vad händer under 2025?
Nästa år blir viktigt för migrationsrättens utveckling. Sveriges arbete med att anpassa lagar och tillvägagångssätt till EU:s regler och implementeringen av asyl- och migrationspakten kommer att påverka både rättssäkerheten och asylsökandes rättigheter och trygghet under processen.
På EU-nivå blir det en utmaning att säkerställa att reformerna tillämpas på ett rättvist och humant sätt. Det kommer att krävas tydliga riktlinjer och noggranna processer för att garantera att asylsökandes rättigheter inte kränks.
Vi på Asylrättscentrum kommer att fortsätta bevaka utvecklingen och försvara människors rätt till en human och rättssäker migrationsprocess. Prenumerera på nyhetsbrev och följ oss på instagram för att hålla dig uppdaterad.