Migrationsrätt i förändring
År 2024 präglades av betydande förändringar inom både nationell och europeisk migrationsrätt. På nationell nivå har flera av Tidöavtalets förslag implementerats i snabb takt, vilket har satt sin prägel på både svensk lagstiftning och den offentliga debatten. Parallellt med nationella processer antogs även EU:s nya migrations- och asylpakt, vilket markerar början på en mer samordnad men också mer restriktivt migrationssystem. Även genomförandet av pakten kommer att kräva ett flertal anpassningar av svensk lagstiftning
Det är svårt att överblicka vad den sammantagna konsekvensen kommer bli för människors tillgång till skydd och stöd under de kommande åren. Sammantaget befarar vi att dessa förändringar kommer att leda till en mer komplex och svåröverskådlig rättsordning.
Sveriges asylmottagande i siffror
Asylansökningar
Under 2024 lämnades 9 634 nya ansökningar om internationellt skydd in till Migrationsverket. Detta är en minskning med 23 procent jämfört med 2023.
Det fattades totalt 11 453 beslut i första instans. Av dessa fick 3 459 personer bifall, vilket motsvarar 30 procent – en minskning från 34 procent under 2023. Av de beviljade fick 1 340 personer skydd som flyktingar, 595 som alternativt skyddsbehövande och 310 på humanitära grunder.
Vilka sökte asyl?
Bland de 9 634 personer som sökte asyl i Sverige under 2024 var 76 procent vuxna (7 342 personer) och 24 procent barn (2 304 personer). Av barnen var 2 028 medföljande i familj och 276 ensamkommande, vilket innebär att ensamkommande barn utgjorde omkring 3 procent av samtliga asylsökande.
61 procent av de asylsökande var män/pojkar (5 889 personer) och 39 procent kvinnor/flickor (3 757 personer).
De vanligaste ursprungsländerna var Syrien (976 ansökningar), Afghanistan (839), Irak (572), Iran (540) och Uzbekistan (517).
Kvotflyktingar
Som en del av Tidöavtalet beslutade regeringen och Sverigedemokraterna att minska antalet kvotflyktingar från 5 000 per år till 900 per år.
Under 2024 bosattes 959 kvotflyktingar i Sverige, jämfört med 297 personer år 2023.
Massflyktsdirektivet
Under 2024 registrerade Migrationsverket 10 646 förstahandsansökningar om tillfälligt skydd undan kriget i Ukraina, vilket är en liten minskning jämfört med 11 401 ansökningar under 2023. Övriga ansökningar inkom från tredjelandsmedborgare från över 20 olika länder.
Migrationsverket fattade beslut i 10 743 förstahandsansökningar om tillfälligt skydd under året. Av de 10 035 ärenden som prövades i sak beviljades 9 946 personer uppehållstillstånd medan 89 ansökningar avslogs. Detta motsvarar en beviljandegrad på 99 procent.
Migrationsrättslig utveckling under 2024
Politiken under 2024 fortsatte att präglas av en ambition att begränsa rättigheterna för asylsökande, skärpa regler och öka kontrollen över asylprocessen – från första mottagande till eventuellt återvändande.
Flera statliga utredningar presenterade förslag om hur mottagningssystemet kan göras mer villkorat, hur kontrollåtgärder kan intensifieras, och hur rättigheter som boende, försörjningsstöd och juridiskt biträde kan begränsas. Återvändandepolitiken var i fokus, med förslag om längre giltighetstid för utvisningsbeslut, avskaffat spårbyte och skärpta inre utlänningskontroller.
Vägen framåt för asylrätten
Samtidigt som vi ser en historiskt sett låg asylinvandring i Sverige, föreslås ytterligare restriktiva åtgärder i syfte att minska antalet asylsökande. Även om många förslag och åtgärder fortfarande befinner sig i utrednings- eller implementeringsfasen, är riktningen tydlig: asylsökandes rättigheter riskerar att urholkas ytterligare under de kommande åren.
Om rapporten
Vår rapport om Sveriges asylmottagande 2024 är en del av det europeiska samarbetet AIDA – The Asylum Information Database – där ett tjugotal länder varje år bidrar med uppdaterad information om asylmottagandet i respektive land.
Rapporten ger en översikt över Sveriges asylsystem och innehåller statistik över asylsökande och mottagande, men också information om frågor som genomförandet av massflyktsdirektivet och mottagningsvillkoren i Sverige. Den belyser utvecklingen under året och lyfter fram centrala rättsliga förändringar samt möjliga framtida riktningar för svensk asylpolitik.
