14 oktober, 2024

Två år med Tidöavtalet

Två är har gått sedan Tidöavtalets antogs. Vad har hänt under dessa år och vart är migrationsrätten på väg?

Dela på Facebook
Riksdagen byggnad

Två år med Tidöavtalet

 

Tidöavtalet sätter ramarna för en genomgripande förändring av Sveriges migrationspolitik med flera åtgärder som påverkar bland annat asylsökandes rättigheter i asylprocessen och möjligheter till familjeåterförening.

Vi på Asylrättscentrum har följt utvecklingen noga under dessa två år. Vi är fortsatt bekymrade över de signaler som avtalet skickar, inte minst sammankopplingen mellan migration och kriminalitet. Vi ser också med oro på att de sammantagna konsekvenserna av förslagen inte fångas upp i snabba lagstiftningsprocesser och att människorättsaspekter åsidosätts i strävan efter en mer restriktiv migrationspolitik.

Här är några av de åtgärder och lagändringar som vi särskilt uppmärksammat under Tidöavtalets första två år:

Framsida av rapporten Asylrättscentrums analys av Tidöavtalet

Svårare att återförenas med sin familj

Åtgärder har införts som gör det svårare för asylsökande att återförenas med sin familj i Sverige. Detta leder till långvariga separationer och ökar den emotionella och psykologiska belastningen för redan utsatta individer.

Regeringen har även tillsatt en ny utredning i syfte att ytterligare skärpa villkoren för anhöriginvandring. Utredaren ska bland annat undersöka hur möjligheterna att vara anknytningsperson kan begränsas, hur anhörigkretsen för tillstånd på grund av anknytning kan begränsas samt hur försörjningskraven kan skärpas ytterligare.

 

Ikon med en familj som står under ett hustak

Färre får uppehållstillstånd av humanitära skäl

Från och med december 2023 är det inte längre möjligt för barn och vissa vuxna att beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständig­heter. Nu krävs det i stället synnerligen ömmande omständigheter.

Lagändringen innebär risker bland annat när det gäller det barnrättsliga perspektivet. Läs mer i vårt remissvar.

Ikon av en hand som håller ett hjärta

Utvisningsbeslut ska gälla under längre tid

En statlig utredning har föreslagit att den tid ett utvisningsbeslut är giltigt (preskriptionstiden) ska förlängas och att beslutet ska gälla så länge den skyddssökande är kvar i Sverige.

I praktiken innebär detta att ett utvisningsbeslut aldrig kan preskriberas för de personer som inte kan lämna Sverige.

Vi på Asylrättscentrum ser att vissa grupper skulle drabbas särskilt hårt om förslaget om ändrade preskriptionstider genomförs. Det handlar bland annat om människor som inte kan återvända till sina hemländer av skäl som de själva inte kan påverka (så kallade praktiska verkställighetshinder). Vi konstaterar även att ändringen särskilt kan komma att påverka barn.

Det är ett oroväckande förslag som kan leda till att fler människor som inte kan återvända tvingas in i papperslöshet och skulle medföra svåra humanitära konsekvenser, särskilt för barn. Ett lagförslag väntas komma i december 2024.

Svårare att komma till Sverige

Varje år får ett antal människor som bedöms vara i stort behov av skydd hjälp att komma till Sverige som så kallade kvotflyktingar. Antalet människor som hjälps på detta vis har i enlighet med Tidöavtalet minskats från 5 000 till 900 per år. Vi befarar att detta innebär att fler personer, inklusive de som tillhör särskilt utsatta grupper, kommer att tvingas ut på farliga resor.

Den 1 mars 2024 trädde en ny lag i kraft som ger regeringen befogenhet att i vissa situationer förbjuda transporter av personer med buss, tåg eller passagerarfartyg till Sverige om personerna saknar giltiga identitetshandlingar. Förbudet kan leda till en situation där skyddsbehövande hindras från att resa till Sverige och söka asyl – även om de har rätt till skydd. Lagen kan därför innebära en urholkning av asylrätten. Om liknande åtgärder antas av många stater så leder det till att möjligheterna att faktiskt beviljas asyl blir alltmer otillgängliga.

Ikon av Sverige på mörkblå bakgrund

Informationsplikt kan hota tillgången till rättigheter

Regeringen har beslutat att utreda införandet av en informationsplikt i Sverige, vilket skulle innebära att offentligt anställda får skyldighet att anmäla personer utan uppehållstillstånd till Migrationsverket eller Polismyndigheten.

Vi på Asylrättscentrum anser att en informationsplikt kan leda till att redan utsatta människor inte vågar ta kontakt med offentliga verksamheter – och därmed inte får tillgång till sina mänskliga rättigheter. Rädslan för att ta kontakt med myndigheter riskerar även att driva fler människor in i papperslöshet och ökar risken för exploatering, särskilt av barn. Utredningen ska redovisa sina resultat i slutet av november 2024.

Ikon med personer i kugghjul

Begränsad rätt till offentligt biträde kan undergräva rättssäkerheten

Regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska undersöka hur rätten till offentligt bekostat biträde och tolk i asylärenden kan begränsas.

Utan ett offentligt biträde och rätt till tolk riskerar många att inte få sin röst hörd och viktiga aspekter av deras fall riskerar att missas. Möjligheterna att göra rättssäkra bedömningar av asylärenden minskar därmed.

Vad händer nu?

Ytterligare förändringar är att vänta genom kommande utredningar och åtgärder. Det är av stor vikt att konsekvenserna av förslagen noggrant beaktas i det kommande lagstiftningsarbetet. Annars riskerar politikernas ambition att snabbt genomföra förändringar att underminera rättssäkerheten och skapa en otrygg och osäker situation för många som söker skydd.

Vi på Asylrättscentrum kommer fortsatt att bevaka utvecklingen och arbeta för att försvara asylrätten, stärka rättssäkerheten för människor på flykt och hjälpa familjer att återförenas.