Tre år med Tidöavtalet, vad har hänt och vad är på gång?
Sedan Tidöavtalet presenterades i oktober 2022 har flera av de 33 förslagen om migration och integration genomförts eller påbörjats. Flera av de redan genomförda förslagen har lett till försämrad rättssäkerhet för människor i migration och till att redan utsatta människor drivits längre från samhället. Föreslagna ändringar som aviserats, men ännu inte genomförts, har även skapat stor osäkerhet bland både asylsökande och yrkesverksamma då det är oklart vilka regler som ska gälla framöver. Även Tidöavtalets hårda retorik och sammankopplingen mellan migration och kriminalitet har kommit att påverka individers trygghet i Sverige och samhället i stort.
När vi nu går in i ett valår vill vi vara tydliga: Sverige måste värna asylrätten och respektera internationella konventioner och EU-rätten. Alla människor, oavsett status eller typ av uppehållstillstånd, har rätt att få sina rättigheter tillgodosedda!
Vad har genomförts hittills?
Antalet kvotflyktingar har begränsats kraftigt
Antalet flyktingar som får hjälp att resa in i Sverige på laglig väg har minskats från 5 000 personer per år till 900 personer per år. Asylrättscentrum anser att det är djupt beklagligt att Tidöpartierna valt att begränsa antalet kvotflyktingar så drastiskt. Vidarebosättning är, utöver att vara en viktig solidaritetshandling, också en säker och laglig väg för flyktingar att få skydd.
Skärpta regler för när utvisningbeslut upphör att gälla
Ett utvisningsbeslut gäller numera så länge en person fortsatt befinner sig i Sverige, och slutar därmed aldrig att gälla för dem som inte kan lämna landet. Allt nytt som händer i en persons liv efter ett avslag i asylprocessen kan därmed endast prövas som så kallade verkställighetshinder. Sådana beslut kan bara överklagas till domstol om de rör skyddsskäl eller uppehållsrätt. Även om en person beviljas uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder så innebär det inte automatiskt att utvisningsbeslutet upphör att gälla.
Kraven för anhöriginvandring har skärpts
Det har blivit svårare att beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till anhöriga. Bland annat genom ytterligare krav på försörjning samt genom att uppehållstillstånd får nekas om någon av parterna är under 21 år.
Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl har begränsats
Tidigare fanns en möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter till vuxna personer om de fått en särskild anknytning till Sverige under tiden de haft uppehållstillstånd i landet. Denna möjlighet har tagits bort. Även för barn har möjligheterna att bevilja barn uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl stramats åt. Det krävs nu synnerligen ömmande omständigheter – tidigare räckte det med att omständigheterna var särskilt ömmande om den som sökte var ett barn.
Möjligheten till spårbyte har tagits bort
Möjligheten till spårbyte har avskaffats, en möjlighet som gav vissa asylsökande möjlighet att stanna genom arbetstillstånd. Det är inte heller möjligt att förlänga tillstånd som beviljats enligt reglerna om spårbyte. Att avskaffa spårbyte innebär att människor riskerar att utvisas, trots att de etablerat sig på arbetsmarknaden under tiden deras asylansökan behandlats och uppfyller lönekraven för tillstånd. De tvingas istället att lämna landet och ansöka om uppehållstillstånd från hemlandet, något som påverkar både dem själva, deras familjer och deras arbetsgivare.
Lönekraven för arbetstillstånd har höjts
För att beviljas arbetstillstånd i Sverige krävs nu att en person har en lön som motsvarar 80% av medianlönen i Sverige. För att uppnå detta krav krävs just nu en månadslön på minst 29 680 kronor/månad.
Vad är på gång?
Utmönstrande och återkallelse av permanenta uppehållstillstånd
En statlig utredning har föreslagit att permanenta uppehållstillstånd inte längre ska beviljas – och att redan beviljade permanenta uppehållstillstånd ska återkallas för vissa grupper. Enligt förslaget ska permanent uppehållstillstånd kunna återkallas och ersättas med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, om villkoren för det är uppfyllda. Om personen inte beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, är huvudregeln att personen inte längre har rätt att stanna i Sverige och därför ska utvisas.
Utredningens förslag riskerar att få omfattande negativa konsekvenser och leda till stor rättsosäkerhet för många människor i Sverige.
Kraftig begränsning av rätten till offentligt biträde i asylprocessen
Enligt förslaget ska asylsökande inte längre ha rätt till ett offentligt biträde under asylutredningen. Asylsökande ska inte heller få hjälp av ett offentligt biträde att utarbeta inlagor till Migrationsverket eller vidta andra åtgärder under Migrationsverkets handläggning. Istället föreslås att en asylsökande endast ska ha rätt till en timmes kostnadsfri ”rättslig rådgivning”. Vid överklaganden föreslås att asylsökande inte ska ha rätt till ett offentligt biträde alls om överklagandet bedöms sakna rimliga utsikter till framgång, om överklagandet anses utgöra ett missbruk av förfarandet, eller om sökanden redan bistås eller biträds av en rättslig rådgivare. Om migrationsdomstolen inte förordnar biträde, eller om domstolen beslutar att man ska bli av med sitt biträde av dessa skäl, så ska det inte gå att överklaga detta beslut.
Hårdare krav för anhöriginvandring
Flera förslag för att begränsa möjligheterna till anhöriginvandring har lämnats. Bland annat föreslås utökade försörjningskrav, att kretsen av anhöriga som kan beviljas uppehållstillstånd begränsas och införande av en väntetid innan ansökan om anknytning får göras vid viss anhöriginvandring. Förslagen kan få stora konsekvenser, inte minst för barnfamiljer.
Skärpta krav för medborgarskap
Flera åtstramningar av medborgarskapslagen föreslås. Bland annat föreslås längre krav på hemvist i Sverige, krav på egenförsörjning och ett skärpt krav på hederligt levnadssätt. Det föreslås dessutom krävda kunskaper om det svenska samhället och svensk kultur.
Förslag har även lämnats om en grundlagsutredning som skulle göra det möjligt att återkalla redan beviljade medborgarskap för personer med dubbla medborgarskap som har fått sitt medborgarskap genom oriktiga eller ofullständiga uppgifter samt för de som begått allvarliga brott.
Vad händer nu?
Asylrättscentrum ser med stor oro på det samhälle som skapas genom Tidöavtalets migrations- och integrationspolitik. Genom avtalets retorik och restriktiva linje skapas ett främlingsfientligt klimat där redan utsatta människor misstänkliggörs i stället för att få det skydd och stöd de behöver.
Vi ser också en stor risk med det snabba tempo som förändringarna nu genomförs med. När lagar tas fram i snabb takt riskerar viktiga rättsliga och mänskliga aspekter att förbises. Vi ser hur detta sker med flera av Tidöavtalets förslag. Att så många lagstiftningsprocesser pågår parallellt undergräver möjligheterna att överblicka och analysera vilka sammantagna konsekvenser förslagen kan få för både individer och samhälle om de genomförs.
Vi kommer fortsatt att bevaka utvecklingen och arbeta för att försvara asylrätten, stärka rättssäkerheten för människor på flykt och hjälpa familjer att återförenas!
Håll dig uppdaterad!
På vår sida om Tidöavtalet kan du få en överblick av alla förslag, följa utvecklingen och ta del av Asylrättscentrums kommentarer, analyser och remissvar.
Följ även våra nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad kring det senaste inom migrationsrättens utveckling.